måndag 4 september 2017

Forskning i skolan - Utbildningsvetenskap

De kurser vi läst under året (inom våra mastersstudier) har fascinerat mig på så många sätt. Det har varit skönt att få zooma ut och titta på svensk skola med ett utifrån-perspektiv. Det är så mycket som jag fått bekräftat och så många delar jag äntligen fått sätta ord på. Skolan är komplex, detta är något som framkommer i litteraturen vi läst, om och om igen. Att forska i och om skolan är komplext. Hur ska man få fatt på det som händer i skolan och vad ska man använda informationen till? Och inom vilket kunskapsområde eller disciplin tillhör skolan som fenomen? Vem har rätt till och tolkningsföreträde till den forskning som sker i och om skolan? 

(Texten nedan är en delvis omskriven och modifierad kursuppgift, anpassad till blogg-format.)


Att forska på och inom skolan är komplext, att förstå och få fatt på vad som är gynnsamt för elevers lärande är komplext, så också att förstå och få fatt på vad som ingår och ska ingå i en lärares yrkeskunnande. Komplexiteten med forskning i skolan beror bland annat på enligt Mikael Alexandersson och Ingrid Carlgren (Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde underformering, 2006) att kunskapen är personbunden, tidsbunden, kontextbunden och att det är svårt att hitta generella modeller

Svensk skola har genomgått stora förändringar vilket påverkar lärarens dagliga arbete men också vad som ska ingå i en lärares yrkeskunnande. Decentralisering, teknologisk utveckling, samhällets snabba utveckling, det mångkulturella samhället och högre krav från samhället påverkar skolan och lärarens arbete.  Genom den idag målstyrda och decentraliserade skolan har läraren fått en mer central roll i de pedagogiska verksamheterna vilket i sin tur ställer högre krav på läraren och läraren har därigenom blivit mer ifrågasatt skriver Jonas Aspelin och Sven Persson i artikeln ). Att förstå och kunna prata om verksamheten gör att ett väl fungerande yrkesspråk blir i denna typ av verksamhet än mer nödvändig. 

Ett fungerande yrkesspråk behövs för att yrket ska kunna utvecklas, men också för att lärare ska kunna ta sig en egen identitet utan att upprepa gamla roller och traditioner. För att sätta ord på lärares yrkeskunnande och den s.k. tysta kunskapen behöver lärarens arbete synliggöras. Carlgren (2006) anser att genom nära samarbete mellanforskare och de som är verksamma i skolan är detta möjligt. Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger skriver i artikeln Lostintranslation?” Om relationen mellan lärares praktiska kunnande och professionella språk (Pedagogiskt Forskning i Sverige, Arg 12, nr 3) att genom att utforska den tysta kunskapenså att den blir medveten bevaras och utvecklas också kvaliteten i lärares yrkeskunnande.

Något som idag är tyst kunskap och som anses sitta i lärarens fingrar, något man har eller inte har är relationskompetens. Lärares arbete påverkas av mindre hierarkiska relationer mellan lärare och elev där det personliga mötet blivit än mer viktigt enligt Aspelin och Persson (2008). Aspelin poängterar i artikeln How dorelationships influence student achievement? Understanding student performance from a general, social psychological standpoint (International Studies In Sociology Of Education, 2012) att man idag veta att relationer är avgörande för elevers skolprestationer och resultat. Jensen m.fl. skriver i artikeln Educating teachers focusing onthe development of reflective and relational competences (Educational Research For Policy & Practice, 2015)  att lärares relationskompetens är ett område som skulle behövas utforskas mer då det inte finns tillräckligt med kunskap, gemensamma begrepp och en gemensam grund att stå på. Denna kunskap behövs för att inte förmågan att skapa goda relationer ska bli kopplad till personlighetsdrag som en lärare har eller inte har, utan istället en kompetens som går att läras ut och läras.

Utbildningsvetenskap kan ses som en ”science in themaking- ett öppet fält där kunskap bildas” (Lindberg, 2006, s. 147, Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde underformering) där olika discipliner och traditioner kan mötas. Samtidigt understryker bland annat Carlgren (2006) att det är viktigt att forskning även bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningarna och de pedagogiska verksamheterna. Många anser att praxisnära forskning är ett sätt att höja professionens status, ge lärare tolkningsföreträde och att lärare själva kan vara med och bidra till kunskapsbildningen inom yrketeftersom denbedrivs nära verksamheterna 

Frågorna som ställdes i början av detta blogg-inlägg finns det inga raka svar på, de är dock viktiga att problematisera och diskutera vidare. Forskning i skola är komplext, som konstaterats många gånger. Jag upplever att resultaten av den forskning som bedrivs ofta just blir att synliggöra och sätta ord på det som händer i skolan och undervisningen. Denna kunskap är till nytta, just för att vi i och utanför skolan ska få syn på och ha något att relatera till för att sedan kunna prata om det. I denna mening blir den praxisnära forskningen där även lärare deltar viktig. 

Josefin, hur tänker du gällande forskning i och om skolan?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...