fredag 12 augusti 2016

Josefin,

Nytt läsår och nya utmaningar, som det brukar heta. Varje läsår brukar vi summera, utvärdera och sätta nya mål för de utvecklingsområden vi arbetat med och ska arbeta med. Detta har vi gjort här i bloggen, men också i de diskussioner vi haft. Detta ska jag även göra i år eftersom de hjälper mig att balansera nya influenser med mina erfarenheter och rutiner. 

Under läsåret 2015/2016 har jag framför allt ägnat mig åt genrepedagogik, provkonstruktion och att förbättra min bedömningskompetens

Genrepedagogiken har varit ett så fantastiskt bra verktyg både för mig och eleverna. Jag har fått fördjupade kunskaper om de olika genrerna och texttyperna. I de diskussioner vi haft på skolan gällande genrepedagogik har jag tillsammans med mina kollegor, men framför allt svensklärarna skapat en samsyn och ett gemensamt språk. Detta har gjort att eleverna lättare kunnat koda av oss och vad vi lärare menar med kvalitet i en skriven text eller ett talat tal. Jag upplever att elevernas texter har kvalitetsmässigt höjts i mina ämnen och i andras ämnen. En följd av detta arbete, vilket förvånat mig, är att eleverna även förhåller sig mer kritiskt till sina källor och att de kan sina källor bättre. De har blivit ägare av sin text helt och fullt ut, de har tagit kontrollen. Jag och eleverna har nu helt andra samtal kring texterna än vad vi haft tidigare. Jag upplever också att eleverna ställer djupare och mer relevanta frågor kring innehåll, källor och formalia, det är häftigt. (Gibbons, Pauline. (2013). Stärk språket, stärk lärandet.)

Vad gäller provkonstruktion har jag kommit till många insikter, framför allt vad gäller grad av omkodning och autenticitet i konstruktionen av frågor och uppgifter. Genom att höja medvetenheten hos mig själv om på vilket sätt jag konstruerar frågor och uppgifter kan jag också kommunicera och utmana eleverna på ett djupare och utstuderat sätt.  Det har varit så bra att vi tillsammans analyserat våra gamla provfrågor/uppgifter med hjälp av Gustavsson, Måhl och Sundblad och sedan förbättrat samt skapat nya. 

Bedömningskompetens handlar om så mycket, allt från förståelse för vårt skolsystem till att tolka ämnesplaner till att konstruera relevanta examinationer till att kunna kommunicera bedömningen till att skapa god undervisning och lärande till att skapa en samsyn tillsammans med kollegorna och så vidare. Begreppet innefattar så oerhört mycket. Den del jag fokuserat på framförallt handlat om att fördjupa mina kunskaper och  förståelse för vårt skolsystem och våra styrdokument. Jag har bland annat läst  förarbetena till våra styrdokument (statliga utredningar, propositioner), Skolinspektionens kvalitetsgranskningar och stödmaterial från Skolverket samt genomfört Skolverkets webbaserade bedömningskurs. Jag har fördjupat mig i våra ämnesplaner och jag har diskuterat och tolkat dem tillsammans med kollegor på skolan och med kollegor runt om i landet. 

Under läsåret 2016/2017 ska jag fokusera på att hitta sätt och metoder att arbeta med elevernas läsförståelse och då framför allt läsförståelse gällande svårare och mer avancerade texter. Vi kommer bland annat arbeta med Läslyftet på skolan och hoppas på att få en hel del där. Jag kommer även att fördjupa mina kunskaper och arbetsmetoder kring Göran Svanelids Big five. Jag vill arbeta mer medvetet och utsstuderat kring förmågorna, för att synliggöra för mig själv men också för eleverna. 

Jag vill även fördjupa mig i vetenskapsteori och forskning för att i slutänden kunna tillämpa detta i de studier på Linköping universitet jag (vi) har framför mig. Jag vill även utveckla mitt akademiska skrivande och känna mig än mer säker inom genren. Just nu får jag slita så för att få ihop mina texter. 

Hur ser det ut för dig? Vilka mål och fördjupningsområden har du i år?


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...