torsdag 15 september 2016

Professionsutveckling och praxisnära forskning

Malin,

den här bloggen har sedan mars 2012 varit vår arena för att reflektera kring vår praktik, att hitta vägen mellan den och teorin vi läst. Vi har velat sätta ord på den tysta kunskap vi upplevt oss ha och vi har  velat vara modiga och visat hur vi arbetar för att, på vårt vis, bidra till lärares (inte minst vår egen) kunskapsutveckling.

Nu har vi båda påbörjat masterutbildningen i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och vi läser nu ivrigt om praxisnära forskning och utbildningsvetenskap och den skarpa skiljelinje som finns mellan akademins pedagogik och lärarnas praktikbundna kunskap. Något som blivit uppenbart  är att skolforskningen i Sverige egentligen inte alls varit i lärarnas tjänst och att lärarutbildningen verkar ha svårt att lära ut den praktiska kunskap som lärare behöver i klassrummet. Lärarna har gjorts till forskningsobjekt och forskningen har syftat till att planera och utvärdera olika skolreformer och har alltså betonat skolutveckling, snarare än professionsutveckling. I litteraturen vi läser betonas gång efter annan hur praxisnära forskning (exempelvis forskning som utgår från lärares frågeställningar eller behov) kan vara en möjlig väg för lärarna att bygga upp den kunskapsbas vi inte har, men att sådan forskning är i sin linda.

Det är både plågsamt och befriande att få utbildningsvetenskapliga glasögon att titta på min egen professionsutveckling med. Lärarutbildningen gav mig egentligen väldigt få praktiska redskap. Mitt eget lärarblivande går via imitation, trial and error och medveten reflektion runt min praktik. Jag har matats med förväntningar via skolledning, kollegor, elever, föräldrar och media och hittat pragmatiska lösningar längs vägen. Någonstans har jag också utvecklats till den lärare jag är. Om barn och ungdomars lärande finns det mycket skrivet, men inte mycket om lärares lärande och professionsutveckling. De redskap jag mött vad gäller lärares lärande är kollegialt lärande och den reflekterande praktikern, men om man får tro kurslitteraturen vi läser behöver lärare en större kunskapsbas än så att bygga sin profession på.

Jag inser, när jag ser tilllbaka på allt vi gjort och skrivit här på bloggen, att vi tillsammans gjort vad vi kunnat för att förstå vår yrkesvardag och utveckla vår praktik, men att det hela tiden funnits stora luckor i kunskapsbygget, att det varit väldigt svårt att förena teori och praktik många gånger. Nu drömmer jag om praxisnära forskning inom mitt område och att få vara del i att bygga den kunskapsbas vi lärare saknar.

Vad tänker du om lärares professionsutveckling?

1 kommentar:

  1. Jag är så glad att jag påbörjade den här utbildningen. Jag är så glad över att du formulerade det så fint här i detta inlägg, det är "spot-on".

    I den litteratur vi läst hittills fascineras jag över att det finns formulerat, av forskare, det vi upplevt som ett problem, det man känt varit tokigt och lite knasigt i svensk skola. Det är inte konstigt att vi trevat oss fram, för hela skolsverige trevar sig fram (och trevandet är något ängsligt).

    Ju mer jag läser och lär om svensk skola blir det uppenbart hur mycket av vår vardag faktiskt påverkas av politik och ideologi. Det ligger många fina tankar och idéer om skola och utbildning, dessa grundidéer har dock inte nått lärarkåren i den utsträckning jag tänker den borde ha gjort. Idéerna har fastnat i utredningar och förarbeten. Det är viktigt att veta "hur det är tänkt" och varför.

    Dessa idéer kräver oerhört mycket av läraren och jag håller med dig, de verktyg vi fått (hittills) är knapphändiga.

    Jag tänker och litteraturen uttrycker också att skola, lärande och utbildning är bland det mest komplexa man kan hålla på med och att forska på det... Vissa hävdar till och med att man inte kan forska på det eftersom att det både är kontextuellt och i ständig förändring. Detta är både skrämmande och fantastiskt spännande.

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...