måndag 7 december 2015

Skolverkets webbaserade kurs om betyg och bedömning - modul 6

Malin,

den sista modulen i Skolverkets bedömningskurs handlar om hur vi som lärare ska göra när vi sätter betyg. Inte mycket var nytt under solen för oss som arbetat med Skolverkets skrift Allmänna råd för bedömning och betyg i gymnasiet. Här nedan bjuder jag ändock på en sammanfattning:

Vid betygsättning ska jag göra en helhetsbedömning där jag inventerar: Vad vet jag om elevens kunnighet idag? Betygen jag kan sätta är följande:

A: Alla kunskapskrav på A har uppnåtts.
B: Alla kunskapskrav på C har uppnåtts och övervägande del av kunskapskraven för A.
C: Alla kunskapskrav på C har uppnåtts.
D: Alla kunskapskrav på E har uppnåtts och övervägande del av kunskapskraven för C.
E: Alla kunskapskrav på E har uppnåtts.
F: Kunskapskraven för E har inte uppnåtts.
Streck (-): Sätts när jag som lärare inte kan bedöma elevens kunskaper på grund av att eleven varit frånvarande.

Vad som är övervägande del avgör läraren utifrån kursens syfte och mål. Det finns ingen visuell koppling, det vill säga: bara för att en större mängd text i kunskapskraven är markerad betyder inte det att det är en övervägande del.

Viktigt att kommunicera till elever är att sammanvägningsbetygen på NP följer annan princip än sammanvägningen vid betygsättning i en kurs. Man kan exempelvis få F på en av delarna i NP i svenska och ändå få det sammanvägda betyget D på NP. Vid betygsättning är det emellertid kursens kunskapskrav som gäller.

Undantagsbestämmelsen säger att jag som lärare kan bortse från något enstaka kunskapskrav om det finns särskilda skäl som inte är av tillfällig natur (alltså olika permanenta funktionshinder som inte avhjälps med kompensatoriska hjälpmedel). Undantaget gäller bara vid betygsättning och ska inte tillämpas vid bedömningar.

Många elever tror att an måste ha A på allt, men man måste inte vara bäst hela tiden! Med allsidig bedömning och progression i kursen kan jag låta bedömningar i slutet av kursen väga tyngre än de eleven gjorde i början. Vissa arbetsmoment kan också få väga tyngre än andra.

Vad gäller att sätta ut betyg på uppgifter tycker jag att det beror på sammanhanget. I "Behövs betyg på enskilda uppgifter?" från Greve, Israelsson och Jönssons bok Att bedöma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag (2014) problematiseras detta. Man tar upp att betyg kan avleda uppmärksamhet från återkoppling och att betyg på uppgifter kan vara missvisande utifrån att eleven inte alltid vet vilka bedömningar som väger tyngst, exempelvis. Författarna poängterar att konstruktiv återkoppling det viktigaste tillsammans med att man bibehåller hög detaljnivå i återkopplingen. Vad har eleven gjort bra? Vad kan bli bättre? Hur kan det bli bättre? Om denna information framkommer i återkopplingen spelar kopplingen till kunskapskraven (eller ej) mindre roll.

Jag kan konstatera att jag gör lite olika. Oftast skriver jag en fyllig och detaljrik återkoppling i vår lärplattform Schoolsoft. Där markerar jag också vilka kunskapskrav som eleven uppnått i den aktuella uppgiften. Jag låter eleven arbeta med och fråga om den detaljrika återkopplingen, och diskuterar inte kunskapskraven med eleven. Istället tänker jag att matrisen främst finns där för min skull inför betygsättningen.

Saker jag vill diskutera vidare i ämneslagen:
  1. Hur många gånger vill vi se att något är av A-kvalité?
  2. Vilka uppgifter/bedömningstillfällen väger tyngst?
  3. Hur kommunicerar vi vår betygspraktik till eleverna?
  4. Hur resonerar vi runt att sätta betyg på enskilda uppgifter?
  5. Hur vet vi att eleverna vet hur betygsättning går till?
Hittade en youtube-film för grundskolan av Anna Karlefjärd: Betyg - så funkar det! Kanske skulle  den kunna fungera som ett underlag för samtal med eleverna också på gymnasieskolan?



Frågor jag vill ställa till eleverna:
    • Hur väger lärare ihop bedömningar till ett betyg?
    • Vad betyder "till övervägande del"?
    • Kan man få ett A i betyg om läraren gett ett lägre "betyg" på en eller ett par uppgift/er (om man använder betygsbeteckningarna på enskilda uppgifter)?
    • Om läraren väger mellan betyget A eller B – vad är det som avgör vilket betyg det blir?
    • Visar betyget vad eleven kan när betyget sätts, eller är betyget mer av ett medelvärde av vad man visat?
    • Hur ska betyget på nationella prov (om man har nationella prov) förhålla sig till betyget?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...