onsdag 2 december 2015

Hur höjer vi elevernas motivation?

Malin,

det här med elevernas (bristande) motivation har jag grubblat över länge. Efter att vi båda läst Peter Gärdenfors Lusten att förstå (Natur och kultur, 2010) och efter att jag arbetat med motivation tillsammans med eleverna i fördjupningskursen Psykologi 2b med hjälp av Nadja Ljunggrens lärobok Psykologi 2a och 2b fick jag äntligen nya ingångar till att förstå elevernas motivation.

Gärdenfors påpekar att: "Mycket av elevernas motivation bestäms av skolans och det omgivande samhällets struktur" (s. 266) ändock går det förstås att höja motivationen hos eleverna. Efter den formativa bedömningsfrälsningen och matrisinfernot som följde med GY11 har jag känt mig fyrkantig i min undervisning. Jag har nagelfarit kunskapskrav, men inte lagt många timmar på att verkligen göra vad jag kan för att höja elevernas motivation. Våra styrdokument är ju i mångt och mycket skrivna så att motivation till lärande antas finnas, och att vi med den utgångspunkten ska lära eleverna på bästa möjliga sätt. Verkligheten är emellertid en annan. Här följer det jag vill arbeta vidare med i mitt klassrum för att höja elevernas motivation:


Motivation ur olika psykologiska perspektiv
  • Lärarens roll är att få eleverna att förstå. Förståelse är nyckeln till motivation, betonar Gärdenfors. Han poängterar också att för att en lärare ska kunna ge eleverna förståelse måste hen själv ha en djup förståelse för ämnet, kunna se mönster och se potentiella hinder för lärandet. Eleverna tycker ofta om när jag ger många vardagliga exempel i psykologin, genom att applicera kunskapen på sitt eget liv blir den komplexa teorin begriplig och eleven förstår. Likaså verkar fallstudier och att tillämpa begrepp och teorier på de samma öka förståelsen.
  • Om eleverna upplever kontroll över sin lärsituation ökar motivationen. Det är en hel del vi inte kan påverka runt elevernas lärsituation utifrån kursplanens mål och kunskapskrav, skolans organisation och lektionens placering i schemat. Att vara tydlig med lektionens syfte och mål och låta eleverna påverka det som går att påverka så som datum för prov, när rasten ska ligga i våra långpass, att ibland arbeta med beting borde emellertid öka eleverna känsla av kontroll. Oftast brukar jag, efter varje examination, låta eleverna utvärdera arbetsområdet, sin egen och min insats. Nästa lektion återkopplar jag deras svar till dem och diskuterar förbättringar inför nästa moment. Att ge dem inflytande över undervisningsformer och möjlighet att utvärdera tänker jag också borde öka deras känsla av kontroll.
  • Lärarens engagemang för ett ämne ökar motivationen.
  • Den inre motivationen hos eleverna ökar med nyfikenhet, kompetens och ömsesidighet. Alltså: om eleverna får en möjlighet att vara nyfikna, visa vad de kan och uppnå mål tillsammans med andra stärks den inre motorn hos eleven, den som gör att eleven vill lära för att det är kul att lära sig. Nyfikenhet kan skapas med hjälp av "information gap", det vill säga att man utelämnar information för att eleverna ska bli nyfikna och vilja veta mer. (Precis samma sak som att skriva cliffhangers i romaner för övrigt). Detta vill jag göra mer! Har märkt att det sättet att arbeta bär likhet med berättarkonstens, en konstform som kanske tappat populäritet i klassrummet, men som verkar ligga nära människans natur. En god berättare kan trollbinda vilken publik som helst. Nyfikenhet kan också skapas genom att jag som lärare utgår från en (autentisk) fråga eller ett problem när jag undervisar: Är minnet pålitligt? Hur blir man motiverad? eller Varför liknar så många filmer varandra?
  • Yttre belöningar (så som betyg, pengar eller resultatberöm) kan skada den inre motivationen hos eleven. För de elever med sämst förkunskaper och lägst motivation kan emellertid beröm vara viktigt för motivationen. Ingen enkel uppgift att belöna rätt, alltså!
  • Att spelifiera/gamifiera undervisningen ska höja elevernas motivation, enligt Gärdenfors. Många ungdomar kan spela datorspel i timmar - tänk om de hade samma motivation till att plugga matematik? Att gamifiera undervisningen är att stjäla datorspelens motivationshöjare såsom tävling, utmaningar och belöningar på rätt nivå och placera dem i klassrummet. Gärdenfors förespråkar att ge ungdomarna utmaningar eller problem som ska lösas. Uppdraget ska kompletteras med handledning och teoretisk koppling för att öka förståelse.

Det skulle vara väldigt roligt att undersöka elevernas syn på motivation vidare (Kanske material för en magisteruppsats?). Tydligt var att deras syn på motivation ändrades under arbetets gång. De hade till en början inte många egna redskap att höja sin motivation med och ofta gav de uttryck för en förenklad bild av hur motivation för lärande skapas ("Det måste vara kul, annars lär jag mig inget."). Tänk vad som kunde förändras i skolan om vi kunde ge dem fler redskap att förstå sin egen motivation?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...