tisdag 27 oktober 2015

Uppgifter på prov en reflektion

Josefin, 


tack för dagens diskussioner kring provkonstruktion. Här kommer en kort sammanfattning, reflektioner och påminnelser om vad jag ska komma ihåg när jag konstruerar prov. 

Faktorer som påverkar bedömningskraven (enligt Gustavsson, Måhl och Sundblad i boken Prov och arbetsuppgifter en handbok)

Processtandard i ett prov handlar om graden av hjälpmedel man presenterar för eleven. Det kan t.ex. vara att man tillåter eleven ha begreppen framför sig eller ett prov där man få ha "öppen bok". Alltså vilka krav på förmågor och kunskaper som framgår av villkoren för examinationen. 

Uppgiftsstandard i ett prov kan vara svårighetsgraden i de frågor man ställer, det kan t.ex. handla om att man ställer lättare frågor på E-nivå och svårare frågor på A-nivå. Alltså de krav som är inbyggda i frågornas karaktär och utformning.

Resultatstandard i ett prov handlar om hur man bedömer svaren. Det kan t.ex. vara så att man ställer en fråga på provet där eleverna kan svara med olika kvalitet. Det kan t.ex. handla om vilket resultat läraren kräver för en lägsta nivå, acceptabel nivå, hög nivå på kvalitet. Läraren får genom elevens svar indikatorer på vilken nivå eleven utfört arbetsuppgiften. 

Omkodning handlar om hur väl eleven kan något. Det kan t.ex. handla om att eleven har gjort kunskapen till sin egen vilket innebär att eleven kan prata eller skriva om det samt applicera det i olika sammanhang. När det kommer till prov är det viktigt att jag väger in hur jag ställer frågan så att det blir olika grader av omkodning för eleven, då visar också eleven sin grad av förståelse. 
"Fungerande provuppgifter placerar eleven på en angiven plats i ett kunskapsområde och uppmanar eleven att tänka i en angiven riktning."Gustavsson,A. & Måhl, P. & Sundblad, B. (2012) Prov och arbetsuppgifter - en handbok, s. 90, LIBER 
Det här behöver jag tänka på när jag konstruerar prov, men även arbetsuppgifter:
  • graden av omkodning
  • att provfrågorna är avgränsande
  • att de söker sig åt det autentiska
  • att de utmanar eleven i en tankemässig tillämpning som handlar om de olika förmågorna som t.ex. att strukturera, återge, förklara, tillämpa och tolka. 
  • att man som lärare tänker ut vilka svar man vill ha och är ute efter, även provar dem på sig själv
  • att man i planeringsstadiet av delmoment och hela kursen, tänker ut vilka examinationer man vill ha, hur examinationerna bygger på varandra och vilka kunskapskrav (förmågor) man fokuserar på i de olika momenten. 
Om det här med att testa vilka faktakunskaper eleven minns:

Jag har funderat mycket på om jag gör rätt när jag har mina fakta-prov där graden av omkodning är låg. 
"Att lärare själva ansvarar för bedömningsinstrument medför att de kan göra fler och andra bedömningar än de som speglar kunskapskraven.... Bedömningar är då ett "medel" för att hjälpa eleverna att uppnå de förmågor och kunskaper som framgår av kunskapskraven... bedömningen är då indirekt betygsgrundande i betydelsen att den som inte behärskar rekvisitan eller centrala begrepp får svårigheter med kunskapskraven..." Gustavsson,A. & Måhl, P. & Sundblad, B. (2012) Prov och arbetsuppgifter - en handbok, s. 73, LIBER 
Så, jag kan motivera mina fakta-prov om de är ett medel för eleverna att senare nå kunskapskraven och där graden av omkodning höjs. Jag har ofta dessa prov i början av kursen, dessutom och handlar de om att träna in centrala begrepp, centrala tankegångar, centrala faktakunskaper eller historik. Jag vill att eleven ska kunna dessa genom att komma ihåg och minnas dem så att de senare under kursens gång kan använda dem i resonemang och diskussioner där omkodningsgraden är högre, där de visar att de förstår dem, kan använda dem och placera dem i rätt sammanhang och olika sammanhang. 

Följande citat kanske är plockat lite ur sitt sammanhang, Jag ville dock ha med det som en påminnelse...
"Men varje bedömningsinstrument bör tolka i sitt sammanhang och den som inte behärskar ett kunskapsområde, inte har undervisat i åldersgruppen eller inte själv har erfarenhet av att göra rättssäkra och pedagogiskt motiverande prov som uppskattas av elever är inte alltid rätt person att värdera andra lärares provuppgifter." Gustavsson,A. & Måhl, P. & Sundblad, B. (2012) Prov och arbetsuppgifter - en handbok, s. 76, LIBER 

1 kommentar:

  1. Den här sammanfattningen behövde jag; jag kunde inte skrivit det bättre själv. Har ambitionen att bjuda på några egna konkreta exempel här på bloggen också. Det har verkligen varit lärorikt att arbeta med provkonstruktion. Här ska det bli prov framöver!

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...