tisdag 27 oktober 2015

Prov och arbetsuppgifter - en handbok (del 1)

Malin,

jag har just läst ut Måhl, Gustavsson och Sundbalds "Prov och arbetsuppgifter - en handbok" (Liber, 2012). Del 1 tar upp bedömningar som speglar kunskapskrav och ger exempel på terminologi som bidrar till att vi som lärare utvecklar mer jämförbara bedömningar. Här nedan följer en sammanfattning av vad jag tar med mig från läsningen.
  • Det svenska betygssystemet ställer krav på att vi gör bedömningar utifrån kunskapsstandardmodell, vilket bland annat innebär att prestationer ska översättas till påståenden om vad eleven kan (s. 32-34). Detta skiljer sig från bedömningar av mätmodell, där resultatet kan översättas till påståenden om skillnader mellan elever (som vi i Sverige hade före 1994).
  • Summativa och formativa bedömningar kompletterar varandra och kan kombineras. Alla betygsgrundande bedömningar kan sägas vara formativa (s. 26)! Ruth Butlers studie från 1998 användas ofta för att säga att endast omdömen och inte betyg ska ges till elverna för att bästa utveckling ska ske i deras lärande. Måhl m. fl. menar dock att denna studie inte är applicerbar på vårt svenska betygssystem och våra kunskapsrelaterade betyg (s. 56-58). 
  • På gymnasiet är det rimligt med 3-4 bedömningar/examinationer per termin och kurs (s. 59).
  • Löpande iakttagelser är ingen bra bedömningsform, eftersom de inte garanterar rimligt likvärdiga betyg. Däremot kan de komplettera resultat på bedömningar (s. 9).
  • Examinationsuppgifter är exempelvis prov eller aktiviteter som på ett planerat och systematiskt sätt ger mig information om de resultat jag söker. De bedöms av mig som lärare och de påverkar de omdömen och betyg eleven får av mig. Direkt eller indirekt ska examinationerna vara valida gentemot kunskapskraven.
  • Uppgifter som ska stimulera inlärning, såsom instuderingsfrågor eller begreppsprov är övningsuppgifter. Övningsuppgifter kan bedömas, men bör vara frivilliga (s. 31). De behöver inte vara valida gentemot kunskapskraven (s. 22).
  • De bedömningar jag gör som lärare påverkar elevens studiestrategier. Om jag gör bedömningar som speglar att eleverna ska memorera saker uppmanar jag till att eleverna studerar ytinriktat.
  • Det är viktigt att visa för eleven vad hen gjort fel och hur hen ska göra för att det ska bli rätt, en tanke som utgår ifrån Vygotskijs teori om kognitiv utveckling som en social process: "Beröm kan vara uppmuntrande och nödvändigt, men den pedagogiska nyttan av bedömningar hänger samman med att eleven får klart för sig bristerna i de egna resultaten och hur ett bättre resultat skulle kunna se ut" (s. 55).
  • Självbedömningar innebär att en elev uppmanas reflektera över och värdera sin prestation innan hen vet hur jag som lärare har bedömt den (s. 60). Självbedömningar syftar till att bidra till elevens inlärningsförmåga och kunskapsutveckling, men kan vara svåra att göra för eleverna. Förmågan att jämföra, reflektera, analysera, läsa och skriva kan vara svåra för eleverna att bedöma själv.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...