Skolverkets webbaserade kurs om betyg och bedömning - modul 2

Malin,

nu har jag med iver gått igenom modul 2 i bedömningskursen. Fokus var denna gång på validitet i bedömning. Efter modul 1 skrev jag att jag ville stärka validiteten genom att se över alignmenten i de olika kurserna jag undervisar i och fint nog fick jag möjlighet att göra just detta i modul 2. För att kunna diskutera validitet presenterades också en jämförelse av synen på kunskap, bildning och utbildning i Gy11 och äldre styrdokument.

Vad jag tar med mig

Något jag tar med mig från kursen är vikten av att utforma och ständigt utveckla/utvärdera alignment i de olika kurserna som jag undervisar i, det vill säga att för mig själv synliggöra hur kunskapskrav (kunnighet) hänger ihop med syfte/mål (kunnande) och centralt innehåll (kunskapsinnehåll). 
 
I kapitlet "Kunnande – kunskap – kunnighet" skriven av Ingrid Carlgren (Pedagogisk bedömning, 2013) fanns också följande tabell som synliggör de fyra f:ens (fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet) som förekom flitigt i Lpf94, och deras relation till kunnighet, kunnande och kunskapsinnehåll som förekommer i Gy11. 

Ett sätt utvärdera om jag gjort bedömning med god validitet är att ställa mig följande frågor:

1. Bedömdes det som skulle bedömas? (Hur vet jag det?)
2. Var innehållet som användes vid bedömningen relevant och adekvat? (Hur vet jag det?)
3. Var bedömningssituationen som användes vid bedömningen tillförlitlig? (Hur vet jag det?)
4. Var slutsatserna som baserades på bedömningen adekvata och riktiga? (Hur vet jag det?)

Skolverkets webbaserade kurs om betyg och bedömning - modul 1

Malin,

nu har jag äntligen gått klart modul 1 i Skolverkets webbaserade kurs om betyg och bedömning via Karlstads universitet. Upplever kursen som otroligt lärorik och som ett bra tillfälle att stanna upp och reflektera över min egen bedömningspraktik och kunskapsutveckling under Gy11.

Något som blev tydligt för mig är att jag har god koll på skillnaden mellan summativ och formativ bedömning och vad syftet med bedömning är. Detta är för övrigt frågor som du och jag för bara några år sedan här på bloggen brottades stort med. Här nedan följer några reflektioner från kursen så här långt.

Jag använder bedömning för att:

• kartlägga kunskaper
• värdera kunskaper
• återkoppla för lärande
• synliggöra praktiska kunskaper
• utvärdera undervisning

Jag använder formativ bedömning kontinuerligt i min undervisning och gör summativ bedömning som nedslag efter olika delmoment. Genom att utgå ifrån kunskapskraven och kursens syfte och göra allsidig bedömning försöker jag skapa bedömning med god validitet, som mäter det som jag avsett att mäta. Genom att lista förväntat resultat och sedan stämma av det försöker jag skapa god intrabedömarreliabilitet. Genom sambedömning och gemensam planering försöker jag skapa god interbedömarreliabilitet.

I min kommunikation med eleven utgår jag främst ifrån formell bedömning, såsom prov och uppsatser, men den mer informella bedömningen som samtal och exittickets har lika stor plats i hur jag formar och anpassar min undervisning. Fram till kursens slut är all bedömning mer eller mindre formativ, även om jag sätter summativa betyg på delmoment i kursen. Jag brukar kommunicera till eleverna att när vi arbetar med ett moment handlar det om lärande fram till examinationstillfället då jag (officiellt) bedömer deras kunskaper, men allt jag ser och hör kan komma att användas till deras fördel.

Utmaningar jag tar med mig till nästa läsår är att fortsätta utveckla reliabilitet och validitet i min bedömning. Exempelvis vill jag tydligare arbeta med "förväntat resultat" så som Per Måhl, m fl. presenterar i Betygssättning - en handbok (2012). Validiteten vill jag stärka genom att se över alignemnten i de olika kurserna jag undervisar i. Jag vill också utveckla min återkoppling till att skapa motivation till lärande hos eleven. Hur kan jag vara med och skapa ett dynamiskt mindset runt lärande? Hur kan jag signalera höga förväntningar? Vilka signaler skickar jag till eleverna om vad som är viktigt?