tisdag 29 april 2014

Att läsa faktatexter med eleverna

Josefin,
Boken Vägar till läsförståelse, Texten, läsaren och samtalet av Monica Reichenberg (Natur och Kultur, 2008, Stockholm) vilken vi alla har läst som kompetensutveckling här på skolan, har verkligen hjälpt mig att sortera mina tankar och hjälpt mig att strukturera en del av mitt arbete kring språkutvecklande arbetssätt. Här nedan har jag gjort en kort sammanfattning av Reichenbergs definition av vad en god och aktiv läsare är samt en kort sammanfattning om hur man kan arbeta strukturerat med läsning av faktatexter.

En god och aktiv läsare ….

1. .. förstår när den förstår och när den inte förstår samt om den inte förstår så vet den hur den ska rätta till det.
2. … vet att den måste göra en ansträngning.
3. … skumläser för helheten.
4. … fördjupar sig i det väsentliga och gör understrykningar i texten.
5. … läser mellan raderna och tänker själv.
6. … planerar för hur texten skall användas i framtiden.
7. … kan bedöma sin egen förståelse och revidera sina egna kunskaper.
8. … använder sig av bilderna.
9. … letar i andra texter för att fördjupa sina kunskaper.
10. … är medveten om författaren och kan ifrågasätta denne.


Förslag på strategier/metoder för att bli en bättre läsare (faktatexter)

Gör tillsammans med eleverna först för att de sedan ska kunna göra själv.
1. Författare och omslag
- diskutera vem som är författaren och vad är det för omslagsbild
2. Översiktsläsning
- läs rubrikerna och diskutera vad innehållet i texten kan tänkas vara
- aktivera förkunskaperna genom att diskutera vad eleven kan om ämnet sedan innan
3. Titta på bilderna och illustrationerna
- diskutera varför de har valts
4. Kapitlets huvudidé
- läs inledning och avslutande stycke/ev sammanfattning och diskutera vad kapitlets huvudidé kan tänkas vara.
5. Läs kapitlet noga
- gör understrykningar i texten
- plocka ut viktiga begrepp och diskutera innebörden av dem (i dess sammanhang)
- diskutera vad som står mellan raderna (inferenser)
- diskutera tankar, reflektioner, frågor som dyker upp
- diskutera vad texten gav (nya kunskaper, insikter)
6. Användningsområde
- diskutera vad texten ska användas till

Dessa metoder och strategier är inget nytt, dock är det bra att påminna sig om dem. Jag ska ägna mer tid i min undervisning åt att prata om dessa strategier och även vad en god läsare är. Genom att prata om detta kan förhoppningsvis eleverna själva utveckla lässtrategier som fungerar för dem. 

Hur tänker du kring det här?


Vägar till läsförståelse

Jag har även gjort en självskattning kring detta vilken jag hoppas öppnar upp för bra diskussioner i klassrummet kring aktiv läsning. 

Självskattning- Hur aktiv är jag som läsare?

Jag märker när jag inte förstår texten och jag vet hur jag ska göra för att förstå den.
         Alltid    Oftast  Ibland   Aldrig
Jag vet att jag måste göra en ansträngning för att aktivt läsa en text.
 Alltid    Oftast  Ibland   Aldrig
Jag skumläser för att se helheten i texten och jag vet vad skumläsning är.
 Alltid    Oftast  Ibland   Aldrig
Jag  fördjupar mig i det viktiga i texten och gör understrykningar i den.
 Alltid    Oftast  Ibland   Aldrig
Jag läser mellan raderna och tänker själv genom att reflektera, koppla till mina andra kunskaper och ifrågasätta innehållet i texten.
 Alltid    Oftast  Ibland   Aldrig
Jag planerar för hur texten skall användas i framtiden till t.ex. kommande skoluppgifter, framtida yrkesutövande m.m.
 Alltid    Oftast  Ibland   Aldrig
Jag kan bedöma min egen förståelse av texten och kan omvärdera mina egna åsikter och kunskaper om innehållet efter att ha läst texten.
 Alltid    Oftast  Ibland   Aldrig
Jag använder mig av bilderna i texten för att förstå och jag ifrågasätter varför författaren valt dem.
 Alltid    Oftast  Ibland   Aldrig
Jag letar i olika texter för att fördjupa mina kunskaper.
 Alltid    Oftast  Ibland   Aldrig
Jag är medveten om vem  författaren är och kan ifrågasätta denne.
 Alltid    Oftast  Ibland   Aldrig
För att bli en än mer aktiv läsare - vad behöver jag träna mer på och göra mer av?

måndag 28 april 2014

Det utvidgade kollegiet i sociala medier

Jag är så lycklig över det utvidgade kollegiet i sociala medier. Det är så fantastiskt att få möta kollegor runt om i landet över nätet och diskutera aktuella frågor man stöter på i arbetet som lärare. Vi diskuterar alltifrån skolpolitik, till rena konkreta tips för undervisning, till tolkning av våra styrdokument. 

Likvärdig bedömning är också något som diskuteras. Genom att diskutera och tolka våra styrdokument tillsammans når vi en än mer likvärdig bedömning, det är ovärderligt att få diskutera detta med andra från landets alla delar. Detta ger mig en trygghet. 

Att våga dela med sig, att våga fråga och att våga vara med i diskussioner är direkt avgörande för att  det utvidgade kollegiet ska fungera - tillsammans skapar vi, tillsammans hjälper vi varandra och vi gör det för att våra elever ska få en så bra utbildning vi bara kan ge dem. Tillsammans blir vi starka och tillsammans blir vi också trygga i våra tolkningar vilket spiller över i våra verksamheter. 

Genom det utvidgade kollegiet får jag dagligen nya tankar, infallsvinklar och kunskaper. 

Facebook blir mer och mer den arena jag använder mig av. Fördelen med Facebooks-grupperna är att grupperna håller sig till vissa ämnen, diskussionerna blir mer avgränsade och inläggen ligger kvar så att man kan gå tillbaka och titta. Twitter använder jag för att se vad som flödar för tillfället och bloggar läser jag mer när jag vill fördjupa mig i något. 

Några grupper jag är med i är:
Arbetsplatsförlagt lärande- ett forum för yrkeslärare
Gleerups Barn och fritid
The big five
Svensklärarna
Flippa klassrum
Bedömning för lärande
Digitala skollyftet formativ bedömning
Skolutveckling och lärande för framtiden

Några sidor jag följer är:
Skolverket
Skolinspektionen
Webbstjärnan
Steinbergs utbildning

Tack alla ni som deltar och bidrar i det utvidgade kollegiet!


Omvärldsbloggen
http://omvarld.blogg.skolverket.se/2014/03/06/det-utvidgade-kollegiet-pa-och-utanfor-natet/

tisdag 8 april 2014

Likvärdig bedömning

Josefin,
jag har läst publikationen Sambedömning i skolan- exempel och forskning (Skolverket). Jag har funderat mycket kring likvärdig bedömning - vad är det egentligen och hur når vi dit? Den här publikationen hjälpte mig vidare i mina tankar. 

Det jag framförallt fastnade för var kommunikationsdelen. Kommunikationen och tolkningen av våra styrdokument och våra bedömningar är helt avgörande för likvärdig bedömning. Tillsammans så skapar vi vad alla dessa ord i styrdokumenten står för - vad de har för värde i praktiken. Samtalen med mina kollegor är alltså avgörande för den likvärdiga bedömningen.

Genom dessa samtal formar jag och mina kollegor innehållet i kvalitetsbegreppen/ progressionsuttrycken i kunskapskraven. Genom att t.ex. prata om och sedan tolka innebörden av begreppen översiktligt, utförligt, nyanserat och om vi dessutom kopplar på och jämför elevexempel har vi höjt kvaliteten på våra bedömningar. Vi är ett steg närmre en likvärdig bedömning och då också en mer rättssäker bedömning. 

Denna vetskap ger mig styrka och den skapar möjligheter för oss på skolan att utforma vår verksamhet utifrån våra förutsättningar. Genom att göra dessa tolkningar tillsammans kan vi skapa en verksamhet vi tillsammans kan stå för. Vi har alltså makten. Det känns bra. 
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...