onsdag 15 januari 2014

Matris för begreppslig förmåga

Josefin, 
jag försöker att utöka min repertoar av sätt att få mina elever att ta mer ansvar för sitt lärande, att de ska få syn på sitt lärande och att de ska förstå de olika kvaliteterna i kunskap. 

Så här gjorde jag idag när vi arbetade med några nya begrepp:

  1. Eleverna fick fylla i valfri ruta med en etta - hur väl de ansåg att de kunde och förstod begreppet. 
  2. I grupper fick de sedan definiera begreppen och komma på egna exempel. Fokus låg på förståelsen och att de skulle kunna skriva definitionen med egna ord. 
  3. Efter det förhörde eleverna i gruppen varandra på begreppen.
  4. Till sist fick de fylla i matrisen igen - de fyllde nu i med en tvåa i valfri ruta - hur väl de ansåg att de nu kunde begreppen. 

Hur väl kan du begreppet?



Socialisation

Det är första gången jag har hört begreppet.
Jag har hört begreppet några gånger men vet inte exakt vad det betyder.
Jag har hört begreppet många gånger och vet vad det betyder men jag kan inte förklara det för någon annan.
Jag förstår begreppet och jag kan förklara det för någon annan så att den förstår. och ge egna exempel.
Jag förstår begreppet och jag kan förklara det för någon annan så att den förstår.
Jag  känner mig trygg  med att använda begreppet när jag pratar  och jag använder det på rätt sätt och vid rätt tillfälle.


Eleverna tog detta på största allvar och de tog ansvar för sitt lärande. Jag upplevde att jag fick helt andra frågor av eleverna där fokus låg på förståelse och inte som det ofta gjort tidigare - att fokus legat på görande och att få uppgiften ur världen. Samtalen blev också bättre dem emellan - de använde varandra som resurs och de kunde inte låtsas att de kunde och komma undan med det. Kunnandet blev så tydligt. 

Jag ska försöka göra fler sådana här enkla, lättarbetade och lättförståeliga matriser för de olika förmågorna.


måndag 6 januari 2014

Ämnesplanernas struktur

Josefin, 
efter att ha jobbat med Gy11 i två och ett halvt år börjar strukturen och uppbyggnaden av ämnesplanerna falla på plats. Strukturen på ämnesplanerna är verkligen inte helt självklar och det finns mycket att kritisera när det kommer till dem. Dock, de är våra styrdokument och vi måste förhålla oss till dem oavsett vad vi tycker.

Med det sagt, så här har jag tolkat uppbyggnaden av ämnesplanerna för gymnasieskolan. 
(s. 48-62 i boken Gymnasieskola 2011)


Ämnesplanens olika delar behöver läsas i sin helhet. De olika delarna hänger ihop på ett tydligt sätt.


Ämnest syfte består av en beskrivning av vilka kunskaper eleven skall ges möjlighet att utveckla i ämnet och metoder för undervisningen.


Ämnets mål beskriver de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla i undervisningen och konkretiserar vad av syftet som ska betygssättas.


I det centrala innehållet anges det innehåll som skall behandlas i den aktuella kursen, det är inte reglerat hur mycket tid som ska ägnas åt de olika delarna, läraren skall dock åtminstone behandla det som är angivet. Läraren kan välja att komplettera med ytterligare innehåll. Det centrala innehållet är inte bara stoff utan även t.ex. metoder, begrepp och teorier. Det centrala innehållet motiveras av målen.


Kunskapskraven och ordningen av dem står i direkt relation till målen. Kunskapskraven uttrycker med vilken kvalitet eleven visar sina kunskaper i förhållande till målen.



Jag tror att det största felet jag gjort är att stirra mig blind på det centrala innehållet. Det har gjort att det blivit svårt att bedöma elevernas uppgifter och prov, eftersom det centrala innehållet inte alltid står i direkt relation till kunskapskraven.

Numer har jag min utgångspunkt mer i målen och kunskapskraven vilket resulterat i att bedömningen av elevernas uppgifter och prov blivit lättare. Det centrala innehållet använder jag för att välja perspektiv och inriktning på innehållet och syftet använder jag som utgångspunkt till vilken metod jag använder mig av i undervisningen.

Jag skapar också alignment till varje uppgift eller prov (moment i kursen) - det har också hjälpt. Jag har modifierat alignmentet så att det passar mitt sätt att arbeta. Alignmentet hjälper till att få alla delar att stämma överens vilket också gör att bedömningen och min kommunikation med eleverna om bedömningen bättre och tydligare.

Alignment
Kurs: _________________
Del av kurs (moment): ______________________

Ämnets syfte
Ämnets utvalda syfte
Mål
Ämnets utvalda mål
Centralt innehåll
Kursens utvalda centrala innehåll





Bedömningssituation
Hur, när, vem och metod?
Syfte med bedömningen?
Lärande
Hur och när sker lärandet?
Undervisning?



Kunskapskrav 
Kursens utvalda kunskapskrav.
Konkretisering och förklaring av kunskapskraven
A

C

E


Små förändringar som gjort bedömningen mycket lättare.




Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...