onsdag 15 oktober 2014

Genrepedagogik på gymnasiet - går det?

Malin,

Skola, en till en av Kalexanderson

(CC BY-NC-SA 2.0)

Att börja arbeta med genrepedagogik på gymnasiet i mina ämnen (svenska och psykologi) är verkligen något som fått värka fram. Jag har sedan tidigare skrivit om min väg mot att hitta språkutvecklande strategier att arbeta med här.

Nu är jag framme vid punkten då jag ska sjösätta mina genrepedagogiska upplägg och jag tänkte dela med mig av upplägg, insikter, förhoppningar och farhågor. När jag testat arbetssättet vill jag sedan komma tillbaka till detta inlägg och utvärdera hur det gått.

Genrepedagogik används på många skolor i landet, men kanske främst på grundskolan, i kursen svenska som andraspråk eller på skolor med många elever av invandrarbakgrund. I alla fall är det mestadels sådana exempel jag stött på när jag googlat mig fram. Ett fint exempel finns från Rinkeby på UR:s hemsida. Vår skola har visserligen en andel elever med invandrarbakgrund, men många svenskfödda har också svårigheter med läsförståelse och problemet verkar ha ökat. Hanna Stehagens bok Språk i alla ämnen (2014) var den som tydligast visualiserade för mig hur arbetet skulle kunna se ut hos oss. I mitt upplägg nedan har jag utgått från Stehagens bok samt Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken av Johansson och Sandell Ring (2012).

Upplägg

När jag skulle börja planera mina lektionsupplägg utifrån genrepedagogiken stötte jag på svårigheter med den vanligast förekommande texttypen (och som återfinns i ämnesplanen för Svenska på gymnasiet): utredande text. Vilken genre är utredande text? Vad jag kan förstå motsvaras utredande text närmast av genren diskussion enligt genrepedagogiken. Att diskussion är en argumenterande genre ger en viss förklaring till varför texterna som skrivs på gymnasiet kan kännas enformiga, de ska ju oftast vara antingen utredande eller argumenterande.

Jag har skrivit två lärarhandledningar för ett genrepedagogiskt arbetssätt. Den första i kursen Svenska 3 där eleverna ska skriva ett PM om språkförändring och den andra i kurserna Svenska 2 och Psykologi 2a där eleverna ska skriva en  utredande uppsats om klinisk psykologi. Klicka på länkarna för att se uppläggen.

Eleverna kommer att bli indelade i basgrupper under momentet, grupper som ska fungera som stöd och bollplank under lärprocessen. Tanken är att vi lär tillsammans. Grupperna kommer jag att slumpa fram med appen Randomly.

Insikter

  • Elever ska lära sig att skriva och förstå de genrer vi använder i skolan. Det låter ju naturligtvis helt självklart, men är det inte. Kanske är det till och med så att vi arbetar med fel genrer i svenskämnet. Det finns åtminstone en diskrepans mellan de texttyper vi lärt ut inom ramen för svenskämnet (så som debattartiklar, essäer, krönikor, reportage, PM) och de texttyper som används i de andra gymnasieämnena (exempelvis uppsats, rapport, labbrapport, inlämningsuppgift, hemprov). Att sortera bland dessa texttyper och välja vilka vi använder på skolan skulle vara mycket gynnsamt för våra elever, tror jag.
  • Det är bättre att försöka göra helt rätt från början, än att konsekvent reparera det som blivit fel. Cirkelmodellen och genrepedagogiken bygger på scaffolding, det vill säga att jag som lärare bygger en stödstruktur som inte tas bort förrän eleven är helt redo att stå på egna ben. Jag har tidigare haft en stödstruktur som uppenbarligen inte varit bra nog, eftersom jag konsekvent räknat med att behöva hjälpa elever nå målen efter examinationen.
  • Jag har haft låga förväntningar på mina elever. Höga förväntningar är en nyckelfaktor till goda resultat visar forskning. Medan jag planerade lektionerna utifrån genrepedagogiken insåg jag att jag haft mina förväntningar lågt ställda många gånger. Exempelvis kom jag på mig själv med att tänka att det blev för svårt för eleverna att använda kunskaperna om källhantering när de skulle skriva sin psykologiuppsats. Så urbota dumt! Jag har lärt dem källhantering. Jag om någon borde kunna ställa krav på dem att använda sin kunskap.
  • Med gemensam strategi runt genrepedagogik i alla ämnen skulle våra elever prestera bättre. Vi skulle också få ett gemensamt språk för hur vi planerar lektioner och ett språkutvecklande arbete. Det tror jag skulle vara väldigt positivt för både lärare och elever.

Förhoppningar

Min stora förhoppning är att jag ska få alla elever med på tåget från början, att varje elev ska förstå vad hen ska göra och känna sig säker när det är dags för individuellt skrivande. Jag ser framför mig att jag kommer att lägga mycket krut på de första tre faserna i cirkelmodellen, och då arbeta med ett formativt arbetssätt där eleverna verkligen nyttjar varandra som resurser och att deras röst hörs mer än min i klassrummet. Jag hoppas att eleverna ska hitta motivation och arbetsglädje i det elevaktiva arbetssättet. Jag hoppas och tror att eleverna kommer att prestera bättre än de gjort tidigare. Målsättningen är att alla ska nå minst E och att alla höjer sig ett betygssteg.

Farhågor

Av cirkelmodellens fyra faser är dekonstruktion den svåraste. Till denna fas hör begrepp från den funktionella grammatiken som jag ännu inte är helt trygg med. En farhåga är att jag går vilse här. Likaså är jag i dagsläget osäker på hur lång tid detta arbetssätt tar och det skapar vissa bekymmer i planeringen eftersom examinationer måste skrivas in i provschema och fördelas jämnt för mig och eleverna. En farhåga är alltså att det tar för lång tid och att jag måste hasta igenom något moment för att hinna med examinationen. En sista farhåga är att examinationsuppgiften är för svår och att skrivandet blir ett hinder för att visa kunskaper i psykologi. Här hoppas jag och tror att jag har helt fel.

1 kommentar:

  1. Det här är så rätt. Snacka om att man hjälper och ger eleverna verktyg både i sitt lärande och i att visa vad de kan. Genom att förstå genrer och behärska dem får de verktyget att visa vad de kan - de kan på ett tydligare sätt förmedla stoffet och vad de kan göra med stoffet och vad de kan använda stoffet till.
    Jag behöver bara bli duktig på genrerna först... ;)

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...