måndag 6 januari 2014

Ämnesplanernas struktur

Josefin, 
efter att ha jobbat med Gy11 i två och ett halvt år börjar strukturen och uppbyggnaden av ämnesplanerna falla på plats. Strukturen på ämnesplanerna är verkligen inte helt självklar och det finns mycket att kritisera när det kommer till dem. Dock, de är våra styrdokument och vi måste förhålla oss till dem oavsett vad vi tycker.

Med det sagt, så här har jag tolkat uppbyggnaden av ämnesplanerna för gymnasieskolan. 
(s. 48-62 i boken Gymnasieskola 2011)


Ämnesplanens olika delar behöver läsas i sin helhet. De olika delarna hänger ihop på ett tydligt sätt.


Ämnest syfte består av en beskrivning av vilka kunskaper eleven skall ges möjlighet att utveckla i ämnet och metoder för undervisningen.


Ämnets mål beskriver de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla i undervisningen och konkretiserar vad av syftet som ska betygssättas.


I det centrala innehållet anges det innehåll som skall behandlas i den aktuella kursen, det är inte reglerat hur mycket tid som ska ägnas åt de olika delarna, läraren skall dock åtminstone behandla det som är angivet. Läraren kan välja att komplettera med ytterligare innehåll. Det centrala innehållet är inte bara stoff utan även t.ex. metoder, begrepp och teorier. Det centrala innehållet motiveras av målen.


Kunskapskraven och ordningen av dem står i direkt relation till målen. Kunskapskraven uttrycker med vilken kvalitet eleven visar sina kunskaper i förhållande till målen.



Jag tror att det största felet jag gjort är att stirra mig blind på det centrala innehållet. Det har gjort att det blivit svårt att bedöma elevernas uppgifter och prov, eftersom det centrala innehållet inte alltid står i direkt relation till kunskapskraven.

Numer har jag min utgångspunkt mer i målen och kunskapskraven vilket resulterat i att bedömningen av elevernas uppgifter och prov blivit lättare. Det centrala innehållet använder jag för att välja perspektiv och inriktning på innehållet och syftet använder jag som utgångspunkt till vilken metod jag använder mig av i undervisningen.

Jag skapar också alignment till varje uppgift eller prov (moment i kursen) - det har också hjälpt. Jag har modifierat alignmentet så att det passar mitt sätt att arbeta. Alignmentet hjälper till att få alla delar att stämma överens vilket också gör att bedömningen och min kommunikation med eleverna om bedömningen bättre och tydligare.

Alignment
Kurs: _________________
Del av kurs (moment): ______________________

Ämnets syfte
Ämnets utvalda syfte
Mål
Ämnets utvalda mål
Centralt innehåll
Kursens utvalda centrala innehåll





Bedömningssituation
Hur, när, vem och metod?
Syfte med bedömningen?
Lärande
Hur och när sker lärandet?
Undervisning?



Kunskapskrav 
Kursens utvalda kunskapskrav.
Konkretisering och förklaring av kunskapskraven
A

C

E


Små förändringar som gjort bedömningen mycket lättare.




1 kommentar:

  1. Vad skönt att få alla delar på plats! Olika ämnen verkar ha större eller mindre diskrepans mellan syfte, mål och centralt innehåll och då blir det besvärligt, tycker jag. Du verkar ha hittat en bra väg att få ihop delarna. Ska titta igenom mina alignment igen inför hösten och låta mig inspireras av dig.

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...