lördag 30 november 2013

Kvalitet

Josefin, 
jag har funderat mycket kring begreppet kvalitet. Vad är kvalitet i skolan och i min egen undervisning? Hur mäter man det och vem mäter det? Det finns ju så klart många kategorier och parametrar här som man kan utgå ifrån. 

Så här definierar Skolverket vad kvalitet är i publikationen Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet s. 45. 
"Kvalitet
Skolverket definierar kvalitet inom utbildningsväsendet som en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten 
− uppfyller nationella mål,
− svarar mot nationella krav och riktlinjer, 
− uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella samt 
− kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringarutifrån rådande förutsättningar."
Skolan skall på alla nivåer arbeta med systematiskt kvalitetsarbete och sträva efter kvalitet. Rektor och huvudman är uttalat ansvariga för detta arbete på organisationsnivå, men vi lärare är också ansvariga för detta arbete ända ner och in i vårt klassrum och vår egen undervisning.

På Skolverkets hemsida  finns en del, som handlar om systematiskt kvalitetsarbete och den utgår från den här enkla modellen och dessa frågor. 

Vad innebär då detta för mig i min undervisning och i mitt klassrum? 
  1. Att börja i styrdokumenten är ju en självklarhet. Om jag dessutom försöker göra dem så lättbegripliga för mig och eleverna som möjligt har jag lättare att bedöma och eleverna har lättare att nå målen. Jag planerar också in hur bedömningen skall gå till i ett tidigt stadium, jag planerar för bedömning och lägger upp undervisningen utifrån den. 
  2. Om jag dessutom gör en nulägesanalys av var jag och eleverna befinner oss  i förhållande till de mål jag plockat ut från styrdokumenten kan jag anpassa undervisningen och möta upp eleverna där de befinner sig. Utifrån denna nulägesanalys kan jag formulera egna mål med undervisningen. 
  3. I genomförandet av momentet utvärderar jag hur undervisningen och lärandet fungerar, detta gör jag genom den formativa bedömningen. Där får jag ständig feedback av var eleverna befinner sig och jag kan anpassa vad vi sysslar med efter hand. 
  4. Genom den summativa bedömningen i slutet av momentet får jag kvittot på hur det gått. Här kan jag analysera min undervisning i sin helhet. Jag kan också göra en moment-utvärdering för att få fram vad eleverna tyckt och hur de upplevt lärandet. Jag gör de justeringar jag behöver göra utifrån utvärderingen och utifrån dessa resultat påbörjar jag cirkeln igen inför nästa moment. 
Genom detta sätt att arbeta, arbetar även jag med systematiskt kvalitetsarbete i mitt klassrum. Jag tycker att det är så härligt att punkten om att man ska vara självreglerande (− kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar) i Skolverkets definition av kvalitet finns med. Det innebär att ingen av oss behöver vara perfekt, men att om vi ständigt tar utgångspunkt och stöd i våra styrdokument och att vi systematiskt följer upp och självreglerar vår undervisning så är vi en bra bit på väg. 

lördag 9 november 2013

De förändringar jag gjort...

Josefin,
jag har funderat mycket på vad jag har gjort för förändringar i min undervisning sedan vi startade den här bloggen i samband med införandet av Gy11. Jag har gått tillbaka och följt min egen utveckling genom att läsa gamla blogginlägg, vilket var mycket intressant läsning. Saker har helt klart hänt. Det roliga är att de finns nedskrivna och synliggjorda. 

Jag vet inte vad jag ska kalla dem, men här nedan har jag skrivit de ledord jag försöker att utgå ifrån i min undervisning.

  • Iscensätta lärandesituationer
  • Processer
  • Tydlighet
  • Synliggöra lärandet
  • Synliggöra processer
  • Genrer
  • Begrepp
  • Förmågor
  • Medvetenhet i när, var och hur jag ställer frågor
  • Blooms taxonomi
  • Att vara en trovärdig källa
  • Formativ bedömning
  • Upplevelsebaserat lärande
  • Språkutvecklande arbetssätt

Jag har ändrat i ordningen av hur jag planerar momenten i min undervisning. Detta har jag märkt är den absolut största skillnaden i mitt arbetssätt, något som påverkar mig och eleverna mycket. 

  1. Jag börjar med att plocka ut mål ur ämnesplanen och centralt innehåll ur kursplanen. Ämnesinnehållet i momenten fastställs alltså i det första skedet. 
  2. Jag väljer vilket sätt eleven ska examineras. Målen är framförallt vägledande här. I detta skede plockar jag även ut kunskapskraven och gör en matris. Jag förklarar kunskapskraven för A, med egna ord. Denna matris använder jag sedan i hela bedömningsprocessen, den är ett levande dokument som även eleven har tillgång till. 
  3. När mål, centralt innehåll och kunskapskrav är fastställda börjar jag att planera mina lektioner. Fokus är på faktakunskaper, alltså vad som eleven ska lära sig rent innehållsmässigt. Jag plockar ut de centrala begreppen och planerar hur de ska tränas in. Därefter funderar jag på förmågorna, jag går tillbaka till målen, kunskapskraven och den examinationsform jag valt och plockar ut de förmågor vi ska fokusera på. Jag utgår här även från den grupp jag har framför mig och var de befinner sig. 
  4. En preliminär tidsplan för momentet görs och här planerar jag även in den formativa processen. Denna tidsplan är inte fast, utan endast vägledande. Jag anpassar efter gruppens process.

Jag har alltså ändrat plats på punkt två och tre, tidigare planerade jag arbetssätt innan jag valde examinationsform.  Genom att välja examinationsform innan arbetssätt på lektionerna gör att jag väljer metoder som är direkt anpassade till examinationsformen. Då kan jag medvetet välja hur vi ska arbeta med förmågorna för jag vet vilka förmågor jag kommer att testa.  

Jag jobbar mycket med förmågorna. Om jag valt exempelvis en skriftlig inlämningsuppgift är jag mycket noga med att välja genre, jag använder då svensklärarnas instruktioner till genren. Om eleverna exempelvis ska göra en analys och dra slutsatser i arbetet så lägger jag tid på vad en analys är och hur man drar slutsatser. Jag visar exempel och pratar om formen, alltså hur man göra en kvalitativ analys. 

Jag arbetar även mycket med värdeorden i kunskapskraven. Jag och eleverna diskuterar vad t.ex. utförligt och nyanserat betyder. Här visar jag också exempel för eleverna. 

Den formativa bedömningen har jag försökt att gå från att vara individuell till mer grupporienterad. Att ge individuell feedback är jättebra, men tidsödande. Det finns så mycket smarta lösningar man kan göra i grupp. Kamratrespons och att eleven ger sig själv feedback är också bra alternativ. 

Detta tillvägagångssätt har också gjort att jag känner mig lugnare. Jag arbetar mer systematiskt och vinner tid. Planeringen tar massor av tid i sig, men när det väl är gjort flyter arbetet på lugnt och metodiskt. Jag känner mig tryggare. Jag upplever att eleverna känner sig tryggare eftersom hela processen blir tydligare.

Jag är inte i hamn helt än och ibland faller jag tillbaka i gamla vanor. Men, jag jobbar på det. Jag påminner mig själv om detta tillvägagångssätt varje gång jag planerar upp ett nytt moment. Sakta men säker förfinas det. 


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...