lördag 28 september 2013

Läsfrämjande - hur ökar vi läsförståelsen?

Efter flera intressanta seminarium runt läsning och läsfrämjande på Bokmässan ska jag försöka sammanfatta vilka läsfrämjande strategier jag kan ta med mig tillbaka till skolan och klassrummet.


I vårt land har läsförståelsen gått ner och det är också tydligt på vår skola. Vi testar läsförståelsen på alla i årskurs ett på gymnasiet och ser att det på de teoretiska programmen inte är ovanligt med staninevärden under 3 som genomsnitt. Vi behöver strategier för att stärka läsförståelsen hos våra ungdomar.

Seminarium jag lyssnade på under Bokmässan var Att platsa i en skola för alla med Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi och Eva Hjörne, lektor i specialpedagogik; Men läs då unge! med journalisten Johanna Koljonen, Ann Steiner, forskare inom litteratursociologi (båda expereter i Litteraturutredningen) och Magnus Persson professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning; Filmen som läsfrämjare med skådespelaren och regissören Helena Bergström, bibliotekarien Larry Lempert och Per Eriksson från Svenska filminstitutet.

Om jag får tro Säljö och Hjörne är en inkluderande pedagogik att föredra framför att plocka ut särskilt lässvaga elever och ge dem extra stöd utanför klassrummet. De menar att vi i skolan behöver fundera på vilken sorts stöd som gynnar ALLA elever. Säljö och Hjörne lyfter fram mindre klasstorlek som ett framgångsrecept. Jag tänker också att vi på vår skola skulle kunna gå igenom vilket stöd vi kan erbjuda dyslektiker (exempelvis läslinjaler och talsyntes) och fundera på om detta går att erbjuda alla elever. 

Säljö och Hjörne menar att det kan vara fruktbart att se de strukturella problemen, skolproblemen, före de individuella svagheterna. och därigenom lägga problemet hos skolan istället för hos eleven. De menar att vi i skolan bör ägna oss mer åt att beskriva problemen, exempelvis lässvårigheter, hur, var, när de uppstår och arbeta med strategier utifrån det (istället för att hitta förklaringar hos eleven som att den är "svag", etc).

Slående i seminariet Läs då unge! var att en del av Litteraturutredningens efterföljande arbete är att ta reda på vilka läsfrämjande åtgärder som fungerar, eftersom vi idag inte vet riktigt. (Inte konstigt att vi i skolan står handfallna då!). Utbildningsdepartementet har ännu kvar att presentera hur de öronmärkta pengarna för läsfrämjande ska användas i skolan, vilket förstår kommer att bli intressant att se.

Koljonen, Steiner och Persson belös att dagens läskris i första hand handlar om den djupa, koncentrerade läsningens kris, att dagens unga inte har förmågan att läsa längre sammanhängande texter. De talade också om att minskad läsförståelse är ett multifaktoriellt problem som inte kan lösas enbart genom skolans och den enskilda svensklärarens insatser. Tillsammans lyfte de upp några strategier värda att ta under beaktande: Det behövs fler högstatuspersoner som uttalar sig om läsning i det offentliga rummet och att var och en av oss kan ta ett individuellt ansvar för vårt läsande och "komma ut" som bokläsare, tala om läsning. Däremot poängterade de att ostörd lästid i skolan för många ungdomar är enda möjligheten till lästid.

Bergström, Lempert och Eriksson lyfte fram filmen som ingång till läsningen. Filminstitutet har exempelvis en satsning som kallas Boken på duken där böcker (ofta som handlar om läsning) har blivit film. Speciellt lyftes Bergströms tolkning Julie av Strindbergs Fröken Julie upp som ett bra arbetsredskap och Bergström berättade om hur filmen kommit till just med gymnasieungdomars läsförståelse i fokus. Hon ville förklara texten genom filmatiseringen och hoppas just att filmen ska användas i skolan.

I seminariet Filmen som läsfrämjare diskuterades också möjligheten att i diskussion med andra öka sin egen läsförståelse, att läsning inte nödvändigtvis behöver vara en individuell aktivitet, utan att vi i samtal med andra kan öka vår förståelse av en bok eller film.

Sammanfattningsvis så, några punkter att arbeta vidare med på vår skola:
  • Vilket stöd gynnar ALLA elevers läsförståelse? (Mindre klasser, datorer, läslinjaler, talsyntes?)
  • Hur kan vi skapa ostörd lästid varje dag för eleverna på vår skola?
  • Hur kan vi synliggöra bokläsandet, skapa läslust? (Filmingångar, boktips, bokcirklar)
  • Hur kan eleverna bli en tillgång för varandra vad gäller läsförståelse? (Litteratursamtal i grupp?)

lördag 14 september 2013

Betyg och bedömning i yrkesämnen, konferens i Skolverkets regi

Josefin, 
jag har varit på konferens i Skolverkets regi om betyg och bedömning i yrkesämnen. 

Dagen började med att några representanter från Skolverket höll ett kort föredrag och visade några bedömningsexempel. Fokus låg på hur man kan konkretisera våra styrdokument för eleverna. Vi fick sedan sätta oss i program- och inriktningsgrupper. I dessa grupper fick vi i uppgift att ta fram ett exempel på arbetsområde* (moment) samt hur detta område skulle examineras. 

Det är så härligt att få träffa kollegor från andra skolor. Jag slås varje gång av att vi tampas med samma problematik, ibland får man för sig att man är ensam om de problem man försöker lösa. Men ack, vi är fler. Att få träffas så här och prata om hur vi löser dessa problem bidrar verkligen till likvärdigheten mellan skolorna. 

De exempel på arbetsområden (moment)vi fick ta del av, var mycket konkreta och bra. Fokus i kommunikationen till eleverna låg i första hand på själva görandet. När eleven vet vad den ska göra kan man föra in konkretisering av kunskapskraven/förmågorna med tydliga indikatorer på de olika betygsstegen/kunskapskraven. 

Jag ska här visa det exempel som vi i den grupp jag deltog i kom fram till (Barn- och fritidsprogrammet, pedagogisk inriktning). Den utgår från en av de mallar vi fick ta del av. Det enda vi ändrat är att vi inte konkretiserat alla nivåer av kunskapskraven utan endast gjort det med A-nivån.


Ämne
Att göra
Mål och central innehåll
Ämne: Pedagogik

Kurs: Pedagogiskt ledarskap, 100p

Kurskod: PEDPEG0

När: I senare delen av utbildningen

APL-uppgift i kursen pedagogiskt ledarskap.

Eleven skall planera, genomföra, dokumentera och utvärdera en/flera aktivitet/er med en/flera grupp/er barn.

Fokus/perspektiv:
Ledarskap
Mål 4:
Färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och aktiviteter för att stödja och stimulera människors lärande och deltagande i olika situationer.

Central innehåll:
Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av olika aktiviteter.


Kunskapskrav för A
Konkretisering/indikatorer på A-nivå
Eleven planerar, såväl självständigt som i samarbete med andra, uppgifter och aktiviteter utifrån syfte och mål. I planeringen identifierar eleven kritiska moment och förebygger hinder som kan uppstå i genomförandet. Utifrån planeringen genomför eleven uppgifterna och aktiviteterna efter samråd med handledare samt anpassar vid behov genomförandet till ändrade förutsättningar. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat sin egen och andras roll och betydelse samt tar utgångspunkt i det vid handlandet. I arbetet interagerar eleven, samt kommunicerar med säkerhet, i samarbete och möten med människor. Dessutom gör en noggrann och utförlig dokumentation av utförda uppgifter och aktiviteter. I dokumentationen använder eleven med säkerhet relevanta begrepp. När arbete är utfört utvärderar eleven uppgifterna och aktiviteterna med nyanserade omdömen utifrån uppsatta mål och deltagarnas respons. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt och nyanserat möjliga alternativa lösningar och föreslår vid behov förbättringar.
Eleven tar initiativ till den/de aktiviteter som skall göras, driver och tar ansvar för hela processen.

Eleven väljer en aktivitet som utgår från ett behov hos barngruppen eller verksamheten. Eleven samverkar och stämmer av med handledaren att aktiviteten är lämplig.

Elevens planering innehåller en tydlig och nedskriven koppling till verksamhetens styrdokumen.

Elevens planering innehåller “tänka” problem och lösningar på dessa. (riskanalys)

Eleven har i genomförandet ett tydligt och medvetet ledarskap som är situationsanpassat. Eleven visar ett tydligt engagemang.

Eleven dokumenterar barngruppens lärande och upplevelse av aktiviteten på valfritt sätt, synligt för barn och vuxna.

Elevens utvärdering skall vara utförlig och bland annat innehålla: reflektioner/utvärdering av det egna ledarskapet/lärandet/processen, barnens upplevelse och lärande, handledarens upplevelse och måluppfyllelse.
Eleven använder i sin kommunikation och dokumentation ett korrektyrkesspråk.

Eleven visar ett tydligt proffessionellt förhållningssätt.


Rekommendationer:
Gå på: Kvalitet i apl: uppföljningskonferenser i oktober
Läsa: Bedömning i yrkesämnen, Publikation, Skolverket

*Representanterna använde begreppet arbetsområden när de pratade om ett avgränsat område i en kurs. Du  (Joefin) och jag har använt begreppet moment.

Tidigare skrivet om bedömning i yrkesämnen: http://larareemellan.blogspot.se/2012/10/bedomning-for-yrkesamnen.html

Från grupparbetet:








Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...