lördag 23 mars 2013

Vikten av att göra något bra

Veckorna före påsk är alltid hektiska för mig, åtminstone de år jag har nationella prov och i år har jag tre klasser som skriver samtidigt i Svenska 1 och Svenska B. När många undervisningsgrupper ska göra samma sak samtidigt får det konsekvensen att arbetet hopar sig och det blir många examinationer på en gång under en tid. Det är svårt att jämna ut arbetsbördan som jag annars gör. Många examinationer ger en tung rättningsbörda och att bedöma och kommentera elevuppsatser i svenska är det enskilt mest krävande momentet i mitt arbete.

A flower for midsumer Kalexanderson (BY-SA-NC)
Det är frustrerande när tiden inte räcker till och det gör den inte veckorna före påsk. Min lösning är att prioritera upp och prioriterar bort och jag tummar på undervisningskvalitén när det kör ihop sig. Jag håller hårt på att inte arbeta mer än 45 timmar per vecka, arbetet måste gå att utföra på arbetstid. I år kom jag att tänka på ett samtal du och jag hade, ungefär vid den här tiden förra året som hjälpte mig hitta fokus och arbetsglädje. Detta är min strategi (minns du att vi pratade om detta?):

  • Jag väljer ett moment som jag lägger lite mer tid på, arbetar igenom och känner mig riktigt nöjd med. Det ger en injektion arbetsglädje som smittar av sig på allt arbete. Det är viktigt för mig att göra något riktigt bra, även om jag inte hinner göra allt så bra som jag vill. 

fredag 22 mars 2013

Min praktiska yrkesteori

Josefin, 

jag har ikväll gått igenom en gammal pärm och där hittade jag Min praktiska yrkesteori som jag skrev sista terminen på Lärarhögskolan hösten 1999. O, vad roligt det var att läsa. 

Här är några valda delar ur den (jag har citerat ordagrant): 
Förmågan till empati och altruism är elevens viktigaste lärdom och insikt från skolan.
Sammanhang och samband är något jag som lärare vill försöka få mina elever att se. 
För att kunna visa samband och sammanhang måste kärnan i begreppen hittas först. 
Undervisning måste byggas på elevers egna erfarenheter och frågor för att den ska bli förankrad hos dem.
Lärarens uppgift är att träna eleverna till att bli kritiska tänkare och skickliga frågeformulerare.
Att träna eleverna i att motivera och argumentera för sin sak och sitt ställningstagande är en viktig del i framför allt So-undervisningen.
För att ens några av mina visioner skall fungera i ett klassrum krävs ett öppet och tolerant klassrumsklimat. 
Jag tror att alla barn och ungdomar är kapabla och goda.

Jag avslutar det hela med:
Att utgå ifrån eleven, att visa att jag bryr mig om dem, att reflektera över mitt arbete, att alltid tro på eleven, att bekräfta det positiva, att våga vara vuxen och ledare och att sätta fokus på tänkandet tror jag gör lärarjobbet intressant och givande för både mig och eleverna. 
Det var 13 år sedan jag skrev det här, en 25-årig lärarstudents tankar. Eller hur känns det som jag? Jag kan fortfarande stå för varenda ord och vill så innerligt leva upp till dem. Skönt att se att jag inte halkat av banan, utan att jag har hållit den linje jag stakade ut då. Det jag sa då - gäller ännu. 

Fick du skriva en yrkesteori?

Webinarium om betyg och bedömning med Skolinspektionen

Josefin, 


jag har tittat på den inspelade versionen av Skolinspektionens webinarium om bedömning och betygssättning. 

Följande tog jag med mig, saker jag vetat, men som jag fått bekräftat än mer. 

Likvärdig bedömning är utgångspunkten.

  • Samarbete/samverkan måste till genom t.ex. sambedömning, se på elevexempel tillsammans och diskutera dem samt avidentifiera uppgifter innan de bedöms.
  • Huvudman/rektor ska ge förutsättning för samverkan och sambedömning samt kompetensutveckling inom bedömning.
  • Efter genomförda nationella prov ska resultaten analyseras och följas upp, man kan som skola t.ex. jämföra med nationella resultat. 

måndag 18 mars 2013

Intervju på Studentradion i Piteå

Josefin, 
nu har jag deltagit i intervjun med en elev på radioproduktionsutbildningen på LTU i Piteå om hot och våld mot lärare. En minut av intervjun ska sändas på onsdag. 

Oj, vad det var svårt att hålla tråden och att vara tydlig med det jag ville få fram. Jag minns knappt vad jag sa och hoppas som sagt att budskapet gick fram . 

Det här var de frågor jag fick: 

År 2011 finns det 156 fall anmälda till läroverket där lärare blivit utsatta av hot och våld från elever, är
detta någonting ni upplevt?
Vet ni att det exisiterar? Och hur ser ni på det?
Är detta en fråga som det ofta reflekteras över i lärarrummen?
Tänkte ni på att det fanns en risk med att utbilda sig till lärare?

Det här är vad jag ville få fram (det är inte raka svar på frågorna ovan):
Jag utgår från egna erfarenheter. För oss som jobbar i skolan kanske mina punkter är självklara, jag skriver dock ner dem ändå. 

Om det på skolor har gått så långt att hot och våld blir en del av vardagen är det svårt att se den. Den blir en del av kulturen. Har det inte uppmärksammats på skolan så är det svårt att som lärare veta hur man ska förhålla sig till problemet. Det är lätt att man lägger skuld på sig själv och tystnar. Det är extra svårt om man är nyutexaminerad lärare. Har det gått så långt att lärare blir utsatta för hot och våld, så kan man bara gissa vad eleverna fått utstå. 
Det är så oerhört viktigt att man från huvudman, till ledning, till lärare tar ansvar för att se och åtgärda. Det är viktigt att man på skolan pratar om vilken kultur man har och vilken kultur man vill ha. Värdegrundsarbetet måste vara en del av det dagliga arbetet. 

I detta arbete behöver ledning och huvudman, enligt min mening, prioritera:
  • att arbetsmiljölagen, läroplaner m.m. följs (så klart), att det bedrivs ett öppet och systematiskt kvalitetsarbete där utvärdering och uppföljning är en stor del av det dagliga arbetet,
  • att man lyssnar på och stödjer sina lärare,
  • att man arbetar aktivt med värdegrunden, 
  • att det finns stödfunktioner på skolan så som kurator, skolsköterska, specialpedagog/lärare m.fl., 
  • att man skapar en tillåtande kultur på skolan där man kan prata om allt, där man ser sina problemområden och arbetar aktivt med att åtgärda dem, 
  • att man har och arbetar aktivt med handlingsplaner, 
  • att man erbjuder handledning för lärarna i klasser/grupper som är tuffa,
  • att man vågar ta hjälp utifrån, från andra myndigheter,
  • att man anmäler till myndigheter (t.ex. polisanmälan, anmäla till socialtjänsten) om så skulle behövas, 
  • att man hittar strategier för att jobba inkluderande.
Som lärare kan man, enligt min mening, tänka på och ansvara för följande:
  • att våga prata om och lyfta de problem man ser eller utsatts för, 
  • att man tar emot den hjälp och stöd som erbjuds, 
  • att man skapar goda relationer till sina elever och arbetar aktivt med värdegrunden, 
  • att man pratar med sina kollegor, tar stöd och ger stöd, 
  • att man  i tuffa klasser/grupper kräver handledning,
  • att man hittar strategier för att jobba inkluderande.
  • att man hittar strategier för att veta hur man ska hantera hotfulla situationer så att man inte blir överrumplad.
Att se är det första steget, andra steget är att prata om det, tredje steget är att hitta strategier. Strategierna kan vända en negativ kultur, synliggör man dem och arbetar aktivt med dem kan kulturen på en skola vändas till det positiva snabbt. Alla måste ta sitt ansvar. 

Det här är en svår fråga som skapar mycket känslor. Har man blivit utsatt är det extra svårt. Om man arbetar på en skola där hot och våld kan förekomma eller förkommer kan man lätt känna sig uppgiven som enskild lärare. Arbetar man tillsammans kan man sätta stop och vända skeppet mot något positivt.  

Punkterna här ovan är mina egna, tagna ur egen erfarenhet. Lagar och förordningar, skolverket, skolinspektionen m.fl. reglerar dessa frågor. För mer information klicka vidare. 

Du kan läsa mer på: 

Att lära med hjärtat

I senaste numret av Egoboost Magazine kan du läsa ett reportage om - trumvirvel - MIG. Jag erkänner att det är ganska otippat, men likväl sant. Kolla in!

tisdag 12 mars 2013

Till dig

Hela idén med att starta en blogg tillsammans började efter många roliga och inspirerande samtal i vårt arbetsrum, i korridorer, på fikat och efter våra lektionsbesök. Vi ville dokumentera våra samtal på något vis, så att vi kunde gå tillbaka till dem, omformulera och vidareutveckla dem. Ledord för oss i vårt skrivande är: lust, prestigelöshet och mod

Att vara lärare är en livslång process där man ständigt färdas i sitt eget lärande och sin egen lärargärning. Att samtala och utbyta erfarenheter kring vårt yrkesutövande synliggör vad vi gör, hur vi gör och också varför vi gör på ett visst sätt i våra klassrum. Med denna kunskap kan vi sedan göra än mer medvetna och förhoppningsvis kloka val. 

I början var bloggen stängd och kunde bara ses av oss som skriver. Eftersom vi synliggör brister i vår egen undervisning och använder oss själva som exempel fanns en rädsla för den transparensen det innebär. Vi valde att publicera bloggen för att vi ville inspirera andra till samtal och transparens, för det krävdes mod. Vi såg hur det utvecklade oss och hur det påverkade vår undervisning positivt. Vi trodde och hoppades att det i framtiden även skulle vara intressant för andra att läsa om. 

Vi har ett liknande rakt sätt att kommunicera på. Vi tycker väldigt lika i mycket, men inte i allt, och det är en styrka i det här projektet. Vi behöver varandra för att få dynamik i utvecklingsprocessen genom att vi ifrågasätter och bekräftar varandras inlägg. Vi är bra på olika saker, vilket gör att vi kompletterar varandra.

Lust har varit, och måste vara, styrande i allt det vi gör kring projektet Samtal mellan två lärare. Det ska vara ett projekt som växer fram under tid utan slutdatum. En period kanske vi bloggar mycket, en annan period lite eller inget alls. Lusten får styra.

Vi söker efter framgångsfaktorer, i undervisningen och lärandet, och tror att det positiva ger energi och glädje i undervisningen. Det påverkar både oss och eleverna. Debatten som förs i media runt skolan är ofta negativt vinklad. Det finns utan tvivel brister i skolan. Vi har emellertid valt att i vårt skrivande och i vårt yrkesutövande ta fasta på det positiva.

Prestigelöshet är också mycket viktigt för det vi skriver. Vårt skrivande ska handla om att dokumentera det riktiga samtalet, inte att skriva ner ett samtal som redigerats för att vilja visa upp och vara duktig. Utgångspunkten är att vi är i en lärandeprocess livet igenom. Samtalet får heller inte ersättas av detta projekt, det riktiga mötet öga mot öga som är basen och bloggandet ett sätt att dokumentera det samtalet.

Vi använder oss ofta av facklitteratur, skolforskning, artiklar och andras blogginlägg i våra reflektioner och refererar till dessa för att komma vidare i vår process. Det vi skriver här är personliga reflektioner, ett försök att förtydliga, förstå och använda det aktuell skolforskning och skoldebatt beskriver som gynnsamt för lärandet.

Sedan vi startade bloggen har det funnits olika möjligheter för er som läser att komma med kommentarer. Vi har nu valt att stänga för kommentarer här på bloggen. Vi öppnar gärna upp för diskussion och kommentarer med er som läser via twitter (@nyberg_malin och @fabulerat). Vi vill vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre.

Med vänligaste hälsningar Malin och Josefin

måndag 11 mars 2013

Skolsnack med Kalexanderson

Josefin, 
Skolsnack har gjort det igen, i program 22 intervjuas Kristina Alexanderson (arbetar på .SE  med bland annat Webbstjärnan). I intervjun talar hon bland annat om Creative commons, upphovsrätten, internet, sina fotoprojekt Star wars och Ser du mig. Inspirerande, informativt och givande. 

The wedding giftKalexandersonCC BY- NC-SA
Jag ska prata genus med en av mina klasser, då ska jag använda den här bilden som uppstart till hela det momentet. 

Jag gillar Creative commons - det ger så många möjligheter. 

Tack Kristina för att du ger oss andra möjligheten att använda dina bilder genom Creative commons. 

torsdag 7 mars 2013

Vad är en lyckad dag för dig? Om lärarens inställning till undervisningsmål

Hur skulle du definiera en lyckad dag på arbetet?

Närläser just nu kapitlet "Förbereda lektionen" i Synligt lärande för lärare av John Hattie, en bok som jag förut skrivit kort om här på bloggen. Här hittade jag många bra begrepp som kan synliggöra tyst kunskap jag har i mitt yrkesutövande, och beskriva styrkor och brister i min undervisning från nya vinklar. Ett intressant område som beskrivs är hur vi lärare ser på våra undervisningsmål och hur det påverkar lärandet hos eleverna (och oss själva).

År 2007 gjorde Butler en undersökning där han bad lärare kommentera vad som var en lyckad dag på arbetet. Utifrån lärarnas svar kunde han identifiera fyra typer av motivation hos lärarna:
  1. Att visa bättre undervisningsförmåga - kompetensorientering. Exempel på en lyckad dag på jobbet: "Elevernas frågor får mig att tänka efter och genom dem lär jag mig något nytt om mig själv"
  2. Att lära sig och skaffa sig professionella kunskaper och färdigheter - resultatorientering. Exempel på en lyckad dag på jobbet: "Mina elever fick bättre betyg än andra elever. Min planering var bättre än min kollegas".
  3. Att komma igenom dagen utan större ansträngning - arbetsundvikande orientering. Exempel på en lyckad dag på jobbet: "Jag slapp saker att rätta, behövde inte förbereda lektionen".
  4. Att undvika att visa lägre förmåga (än någon annan lärare) - resultatundvikande orientering.
    Exempel på en lyckad dag på jobbet: "Eleverna ställde inga svåra frågor. Min klass presterade inte sämre än någon annan klass".
Retelsdorf, Butler, Streblow och Schiefele (2010) följde sedan upp lärarens motivation och såg tydliga samband mellan lärarens motivation och elevernas hjälpsökande. Bara där lärarens motivation hade en kompetensorientering användes elevernas frågor för att stödja lärandet! I sådana grupper fick eleverna också mer stimulerande uppgifter som gynnade självständigt och kritiskt tänkande. Om lärarens motivation drevs av arbetsundvikande  eller resultatundvikande orientering var eleverna mindre benägna att be om hjälp, fuskade mera och fick oftare lättare uppgifter som betygsattes högt.


Min reflektion:
Jag vill tro att jag nu i huvudsak har en kompetensorientering i min inställning till mina undervisningsmål och att jag motiveras av att visa bättre undervisningsförmåga. Jag vill bli en så bra lärare jag bara kan och i det ligger för mig att utveckla min kompetens så länge jag är yrkesverksam. Det är härligt när jag lär mig något nytt av eller tillsammans med eleverna. Syftet med bloggen och våra reflektioner här är ju också just att öka vår kompetens, vår förmåga att lära ut.

Samtidigt känner jag igen de andra motivationstyperna i mig själv. Jag har i olika klassrum under olika skeenden i min karriär visat alla fyra motivationskategorierna ovan. När det är stressigt, när jag knappt håller näsan ovanför vattenytan och ser en lektion i taget skulle jag tro att jag drivs av en arbetsundvikande orientering, exempelvis. Att jag VILL visa en allt bättre undervisningsförmåga är förmodligen inte synonymt med att jag alltid gör det.

Att lärarens motivation och elevernas hjälpsökande verkar hänga samman tycker jag också är intressant. Det sätt vi som lärare ser på våra elevers frågor kan vara en nyckel till att förstå våra egna drivkrafter i undervisningssituationen. Om vi vill ha elever som drivs av att lära sig mer (kompetensorientering) istället för att lära sig för att få bra resultat för resultatens skull (resultatorientering) måste vi själva visa vägen. Det här belyser även Juul i "Relationskompetens för lärare", om än från ett annat perspektiv. 

Kanske kan motivationsbegreppen ovan också tydliggöra vad som händer vid ett mind shift som vi pratat om förut i samband med vad det innebär att ha höga förväntningar. Kan det vara så att om min motivation som lärare ändras, ändras också mina förväntningar på eleven?


Dagens begrepp: kompetensorientering

tisdag 5 mars 2013

Boktips från Grävardotter

Som bloggambassadör för Bokmässan 2013 söker jag efter boktips från andra lärare. Här kommer en gästrecension från Josefin som är lärarstudent och annars bloggar på Grävardotter.se och twittrar på @Gravardotter. Här tipsar hon om boken Samtala, läsa och skriva för att lära av Ingegärd Sandström Madsén.

Denna bok har varit som en naggande god pralin att läsa.  Efter att ha läst boken känner jag mig övertygad om att elevens skrivande i undervisning är ett sätt för lärare, i alla ämnen, på alla nivåer att se och möta den enskilda eleven i hens kunskapsutveckling.

Boken handlar om hur språkutveckling kan kopplas till skrivande och hur detta i sin tur är kopplat till kunskap inom ett ämne för en elev.Boken erbjuder motiv, exemplifieringar och en del instruktioner i hur elevers skrivande på olika sätt kan implementeras i undervisning.

Halva boken består av en utveckling av ämnet, att skriva för att lära, och den andra halvan av boken består av boktips riktade till de som vill undersöka ämnet djupare.

Framförallt upplever jag boken lättillgänglig och i sitt tilltal motiverande och inspirerande.  De elever som har lärare som låtit sig inspireras av denna bok är riktiga lyllos!

Allt gott!

@gravardotter


Blir du sugen på att läsa beställer du enklast via Högskolan i Kristianstad på denna sida.
---------------------------------------------
Vill du också lämna ett boktips? Mejla oss på larareemellan(at)gmail.com
Om du vill läsa fler lärarrelateradeboktips gå in på Bokmässan community och gruppen Litteratur för lärare. Du blir medlem på ett kick!

måndag 4 mars 2013

Höga förväntningar på eleven

I boken Utmärkt undervisning av Jan Håkansson och Daniel Sundberg talar man om hur lärares värderingar och föhållningssätt påverkar eleven (s. 168-176). De belyser framför allt hur höga förväntningar påverkar eleven. Detta är något du (Josefin) och jag har diskuterat vid ett flertal tillfällen. Jag har funderat mycket kring vad det innebär med höga förväntningar och hur har man har lagom höga förväntningar på eleven.

I kapitlet Lärares praktik (s. 161) börjar Sundberg/Håkansson med citatet 
"Det kan inte finnas någon betydande motivation inom utbildning som inte i centrum har lärarnas grundläggande attityder. De trosföreställningar, antaganden, känslor som lärare har är själva luften av lärandemiljön och avgör livskvaliteten i den." Neil Postman och Charles Weingartner. 
Detta citat sammanfattar hur vi lärare, som människor direkt påverkar våra elever med vad vi tänker om dem. 

Sundberg/Håkansson talar om att de värderingar, stereotyper, attityder, fördomar, erfarenheter vi har om eleven styr hur vi agerar och vad vi förväntar oss av eleven. De tar även upp att vad vi tänker om elevens utseende, syskon och familj också påverkar våra förväntningar på elevens prestationer och lärande. Sundberg/Håkansson konstaterar att ur alla de forskningsrapporter de gått igenom är resultatet enkelt: Höga förväntningar på att eleven kan lära och prestera ger också goda effekter på elevens resultat. Låga förväntningar påverkar elevens resultat negativt. Alltså: om en lärare tror att alla elever kan lära och att läraren själv tror att hen kan påverka detta hos eleven, lär sig eleven mer och presterar bättre.

Sammanfattning av förväntanseffekten (s. 176) 

I klassrum med höga förväntningar arbetade man på följande sätt:
  • I grupparbeten fick olika elever på olika nivåer arbeta tillsammans.
  • Läraren arbetade utifrån synliga väldefinierade kunskapsmål.
  • Eleverna fick vara med att påverka undervisningen och sitt eget lärande. 
  • Eleverna drevs av inre motivation.
  • Eleverna fick tät återkoppling av läraren.
  • Eleverna fick utmanande frågor med fokus på tänkande. 
  • Läraren korrigerade beteenden på ett positivt sätt.
  • Läraren försäkrade sig om att eleven förstod aktiviteten och begreppen. 
  • Läraren var rädd om relationen till eleven. 

I klassrum med låga förväntningar arbetade man på följande sätt:
  • I grupparbeten arbetade elever på samma nivå tillsammans.
  • Målen var otydliga.
  • Eleven fick ta och tog färre beslut om sitt eget lärande och om undervisningen. 
  • Eleven drevs mer av yttre motivation.
  • Det var ovanligt med återkoppling från läraren. 
  • Läraren ställde enkla frågor där det fanns ett svar. 
  • Läraren reagerade på elevens beteende. 
  • Läraren ägnade ingen tid till begrepp och försäkrade sig inte om att eleven förstod aktiviteten. 
  • Läraren var inte rädd om relationen till eleven. 

Jag tycker att punkterna här ovan ger en tydlig fingervisning om vad som menas med höga förväntningar. 

Det är så skönt att få stöd från forskningen och att få argument om att det vi tänker också har effekt på eleven. Jag pratar ofta om "mind-shift" att det ofta kan räcka med att tänka annorlunda när man går in i ett klassrum och genom det tänkandet kan man påverka elevernas beteende och prestationer avsevärt. När man provat att  göra en "mind-shift" och blir medveten om vad som händer så är det magiskt.  

fredag 1 mars 2013

Skolsnack nr 18, 13 och 9

Josefin, 
Jag har tidigare tipsat om Skolsnack, Garageradio som RAU (Rektorsakademin utveckling) gör i ledning av Fredrik Svensson

Jag måste bara tipsa om att lyssna på följande program, de är ca 30 minuter stycket. 

Skolsnack, Garageradio, RAU
  • Intervju med Ann-Marie Körling (nr 18), den handlar om förhållningssätt och att själv vara källan. Jag blev väldigt berörd av det hon säger. Hon beskriver så mycket som jag går och tänker på, men inte haft ord till. 
  • Intervju med skolforskaren Trevor Dolan (nr 13) (som nyligen gick ur världen), intressant ur många synvinklar. Han talar om hjärnan och skolan och om forskningsvärlden och dess kultur. 
  • Intervju med Christian Lundahl (nr 9) - det är alltid trevligt att lyssna på Dr Lundahl! 

Gå in på länken här och klicka på det program du vill lyssna på eller ladda hem appen RAU till din I-phone. 

Dokumentation

I det senaste numret av Pedagogiska magasinet tas ämnet dokumentation upp, man belyser dokumentation ur flera synvinklar i de olika artiklarna. I artikeln "Identiteter skapas i lärares omdömen" skriven av Ingela Andreasson belyser hon hur de omdömen vi lärare skriver påverkar elevens identitetsskapande och också hur de kan underbygga kategorisering och rådande normer när det kommer till t.ex. kön.

Pedagogiska magasinet  1.2013 
I den här artikeln tycker jag att Andreasson sätter ord på så mycket av det jag tänker och också befarar med hur dokumentation kan påverka eleven på ett personligt plan. Du och jag Josefin, har diskuterat det många gånger och snuddade vid ämnet återigen i inlägget "Vad fångas inte upp av kunskapskraven". Det vi lärare säger har betydelse, det vi skriver kan ha än mer betydelse, det vi återkopplar och speglar eleven i har konsekvenser. Andreasson skriver att hur vi beskriver eleven, vilka termer vi använder och hur eleven benämns skapar kategorier. Detta kan med andra ord innebära att eleven "både formas och formar sig efter de konstruerade kategoriseringarna" (s. 46)


"Pojkarna beskrivs utifrån sina behov, förmågor och färdigheter. Flickorna omtalas som trevliga, glada och mjuka. I skolans dokumentation formas både identiteter och normer." (s. 46)

Vi lärare har våra styrdokument och direktiv att följa men vi behöver ta kontrollen över dokumentationen. Vi lärare behöver verkligen återigen fundera på vad som ska skrivas, till vem det ska skrivas, hur det ska skrivas och varför det ska skrivas. Vi behöver fundera igenom våra egna föreställningar om eleverna så att vi inte faller in i rådande normer och kategoriseringar. Vi behöver fundera vidare vad som är personliga egenskaper och se till att det inte är de vi kommenterar eller återkopplar till eleven. 

Jag vill inte bidra till några domar som eleven måste leva upp till vilka kan ha negativa konsekvenser eller ge en skev självbild. Så, hur gör jag för att försöka att undvika detta? 

  • I utvecklingssamtalen ställer jag frågor. Jag är tyst och lyssnar. Jag använder ofta självskattning. I utvecklingssamtalen vill jag höra vad föräldern, men framför allt vad eleven beskriver och hur eleven beskriver sin skolsituation och sitt lärande. Jag speglar eleven genom att sammanfatta vad hen har sagt. Allt har fokus är på lärande och strategier för lärande. De sociala målen belyses också men även de ur ett lärande perspektiv. Jag försöker ställa frågor så att eleven kan sätta ord på när det fungerar i skolan och vad det är som gör att det fungerar, belysa detta och uppmuntra eleven att göra mer av det som fungerar. Eleven får själv formulera mål och strategier för att nå målet. 
  • I de omdömen jag skriver använder jag nästan bara summativa  återkopplingar, jag försöker vara så saklig som möjligt. Om eleven riskerar att inte få betyg i kursen skriver jag tydligt vad eleven behöver göra för att ta igen det hen missat, jag erbjuder även stöd i mitt ämne. Om det skulle behövas kan jag skriva något om lärandestrategier. Jag kan även här beskriva något eleven är extra duktig på - som t.ex. praktik. Huvuddelen av mina elever har skolsvårigheter av olika slag och jag vill absolut inte bidra till att befästa deras ofta negativa självbild. Jag tar därför mycket av det sociala och även det som rör studiero öga mot öga med eleven, men även här ur ett lärande perspektiv - alltså hur det påverkar elevens lärande om hen t.ex. inte får studiero. 
  • I de formativa återkopplingarna är jag noga med att beskriva vad eleven visar att hen kan och i de kommentarer som syftar framåt håller jag mig till kunskapskravens formuleringar och förtydligande/konkretiserande av dem. 
  • Jag försöker börja mina meningar med Du visar... istället för Du är...
Det var lite läskigt att skriva ner det här. Nu måste jag granska mig själv och mina skriftliga omdömen! Jag hoppas att jag lever upp till mina egna ord. 



Att hålla sig uppdaterad

I psykologiämnet gäller det att hålla sig ajour med de nya rönen. Forskningen har fullkomligt exploderat de senaste tjugo åren, läroböcker blir fort omoderna, kunskaper föråldrade. 

Ett sätt för mig att hänga med på vad som händer inom psykologin är att läsa olika tidningar och tidskrifter så som Modern Psykologi, Psykologiförbundets Psykologitidningen, läsa aktuell facklitteratur och inte minst: se föreläsningar av kända forskare via TED Talks.

I samband med min senaste inventeringsrunda på TED Talks hittade jag den här fantastiska föreläsningen om tonårshjärnan. Intressant för alla som arbetar i skolan. Kolla in!

Hur gör du för att hålla dig uppdaterad inom dina ämnen?
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...