torsdag 28 februari 2013

Att anpassa sin text efter webben

Att lära sig hur man skriver för webben kan bli matnyttig kunskap både för mig och eleverna och på Webbstjärnans hemsida fanns mängder av bra tips på hur man gör. I detta inlägg har jag försökt följa tipsen som ges. Kan du se vad jag gjort?

Webbstjärnans infografik av Webbstjärnan.se CC (by)
Jag är så glad att du gjorde så att jag fick upp ögonen för Webbstjärnan, Malin. Jag och mitt lag REPORTAGE: STHLM är fortfarande i startgroparna, men jag är glatt överraskad av allt bra material som tillhandahålls på tävlingens webbplats.

Det senaste fyndet är pdf-skriften Att skriva för webben och sidan Anpassa din text efter webben. Som svensklärare arbetar jag mycket med texttyper och genreskrivande. Många av de texttyper vi vanligtvis går igenom, såsom essäer och krönikor, kommer flertalet elever aldrig att skriva i verkligheten, men att skriva på webben kommer de flesta att göra i någon form. Att lära sig hur man skriver för webben känns alltså som något som kan bli väldigt matnyttigt, både för dem och mig.

När man skriver för webben kan man inte skriva långa kompakta texter, eftersom skärmens upplösning är sämre än vanligt papper och läsaren på webben otåligare. Det gäller att göra texten överskådlig. Fem matnyttiga tips jag tar med mig och försökt använda i detta inlägg är:

  1. Använd ingresser som sammanfattar det viktigaste i inlägget.
  2. Dela in din text i tydliga stycken.
  3. Håll texten så kort som möjligt.
  4. Markera enstaka nyckelord med fetstil.
  5. Skriv det viktigaste först.

torsdag 21 februari 2013

Twitter

Twitter, alltså. Väldigt bra. Som lärare i allmänhet och svensklärare i synnerhet har mitt twittrande varit otroligt användbart. Genom att följa intressanta personer i skolvärlden eller genom att söka på specifika hashtags (#) rörande skola får jag mängder av bra tips och en översikt över vad som händer nu. Språkrådet svarar exempelvis på relevanta språkfrågor såsom hur hen böjs eller hur schyst stavas och till Bibblan svarar kan man twittra en fråga om boktips eller annat bokrelaterat och de svarar direkt.


Några favorittwittrare med skolvärde, twitteralias efter namnet


Christian Lundahl @DrLundahl
Ann-Marie Körling @Korlingsord
Peter Bragner @RektorPeter
Språkrådet @Sprakradgivning
Kulturhuset Stockholm @KulturhusetSth
Bibblan svarar @BibblanSvarar
Max Entin @maxentin
Bokmässan @BokmassanGbg
Josefin Hellman @Fabulerat  (mitt alias)


Några skolrelaterade hashtags

 

#skola
#larartycket
#larare

När skaffar du dig ett twitterkonto, Malin?

onsdag 20 februari 2013

Elevdemokrati vid kursplanering

Nu äntligen tycker jag att jag hittat en form för eleverna att vara med och påverka undervisningen på ett bra sätt. Vi har tidigare bollat idéer fram och tillbaka och upplägget jag presenterar nedan kommer från en ursprungsidé jag fick efter att ha läst Christian Lundahls bok Bedömning för lärande och började göra alignment. (Läs gärna mer om denna process och de tankar det väckte hos oss här, här och här.) I retrospekt kan jag konstatera att det tog ett år och flera försök innan upplägget blev riktigt bra.

  1. Jag börjar kursen med att eleverna får se på alignment för hela kursen. Där finns förslag på material, undervisningsformer och examinationsformer. I grupper om fyra (som jag skapar) får de diskutera förslagen, ringa in sådant de tycker verkar bra och stryka sådant de inte gillar. De får också fylla på med helt egna idéer. Jag går hela tiden runt bland grupperna för att belysa, förtydliga och exemplifiera.
  2. Inför nästa lektion detaljplanerar jag kursens första delmoment och väljer undervisningsmaterial, undervisningsformer och examinationsformer utifrån de behov jag upplever att klassen har, efter deras önskemål och mina. Exempelvis kan det vara så att eleverna vill skriva uppsatser, men att detta krockar med tung rättningsbörda för mig vid nationella prov-tider och att jag då föreslår uppsatser vid ett annat moment, eller att jag ser att klassen skulle gynnas av många små examinationer istället för få stora. Materialet jag erbjuder kan också vara på olika svårighetsgrader och passa olika grupper olika bra. Undervisningen ska dessutom ge utrymme för att både lära in fakta (faktalektioner) och tillämpa den (förmågelektioner). Helst ska eleverna kunna få någon form av formativ återkoppling före examinationen. Vill du se en detaljplan kan du titta här, men observera att eleverna bara får ut ett delmoment i taget.
  3. Efter att vi examinerat ett delmoment och eleverna fått veta sina (summativa) resultat utvärderar vi. Jag brukar göra så att eleverna får sitta i grupper om 3-4 (som jag väljer) och tillsammans lista vad som varit bra och vad som bör bli bättre vad gäller undervisning, material och examinationsformer. Sedan listar vi alltsammans på tavlan. Innan eleverna gör utvärderingen har jag själv gjort densamma och har med mig mina förslag om hur vi ska arbeta vidare med nästa moment. Eleverna får sedan fylla på egna egna förslag utifrån vad som kommit fram i utvärderingen. Därefter fattar vi beslut om examinationsformen i nästa delmoment i kursen.

Vad som är bra med detta arbetssätt är att eleverna är med och påverkar det de kan påverka på ett öppet sätt. Att de får några olika konkreta förslag att ta ställning till brukar leda till högre engagemang och bättre förslag. Det blir sällan eller aldrig några diskussioner eller missnöje runt upplägget som sedan sjösätts. En annan poäng är att mål och kunskapskrav får en självklar plats i undervisningen. Jag märker att eleverna reflekterar kring dem genom att de ställer följdfrågor som "Kommer detta mål att examineras fler gånger?"

Vad som är svårt med detta arbetssätt är att det kräver gedigen kunskap om kursens innehåll och kunskapskrav, potentiella fallgropar och glädjeämnen. Jag som lärare måste ha olika förslag på undervisningsformer och helst ett rikt utbud av material att använda. Det kan också vara otäckt att göra en utvärdering öppet framför eleverna, men det kan förstås lösas genom att det görs skriftligen istället.

Hur gör du eleverna delaktiga i planeringen?

lördag 16 februari 2013

Vad fångas INTE upp i kunskapskraven?

Malin: En blivande lärare som läser vår blogg undrade om vi funderat över vad vi inte bedömer i skolan, alltså vilka kompetenser, kunskaper eller uttryck som inte fångas upp i kunskapskraven. Hon undrar också hur vi uppmärksammar sådant som kunskapskraven inte mäter. Vad tänker du kring detta?

Jag tänker att de kompetenser och uttryck som är kopplade till skolans värdegrund inte mäts i kunskapskraven. Förmågor som social kompetens, empati och respekt kommer inte fram i kunskapskraven eller målen för de kurser jag undervisar i (svenska och psykologi).

Värdegrundsarbetet ska genomsyra min undervisning och gör medvetna val för att stärka gruppen, klassgemenskapen och för att förhindra utanförskap. Jag är nog emellertid sämre på att uppmärksamma värdegrundskompetenser hos eleverna. Bör jag ens göra det? I senaste omdömena jag skrev i höstas gjorde jag emellertid några trevande försök. Men att skriva "du visar ett empatiskt förhållningssätt gentemot de andra i klassen" kändes inte särdeles bra. Frågan är om eleven ens förstod vad jag ville säga. När jag funderat på saken ett slag inser jag att det är enklare att säga: "du visar verkligen att du kan det här ämnesområdet nu" än att säga "du visar verkligen att du besitter empati". Att det är så beror nog på att jag är betydligt mer tränad som lärare i att se och synliggöra färdigheter och kunskaper som mäts i betyg och att undervisningens fokus tydligast är just detta.

Annars är utvecklingssamtalen det forum där elevens alla kompetenser kan belysas, tänker jag. I andra mer informella samtal med elever, i korridoren på rasten eller när vi varit iväg på resor tycker jag också att HELA eleven syns på ett annat sätt och att jag som lärare har kunnat se och belysa fler och andra talanger än dem jag ser på lektionstid och som mäts i kunskapskraven.

onsdag 13 februari 2013

Att komma vidare med formativ bedömning

Josefin,
jag sitter fast, men har bestämt mig, nu måste jag vidare. 

I en av mina klasser tycker jag att jag har kommit långt med den formativa bedömningen. De är med på noterna, de förstår och de är på, helt enkelt. Jag har metoder jag använder mig av som faller in naturligt i det dagliga arbetet och jag ser resultat i varje elev. 

I en av de andra klasserna sitter jag fast och jag vet inte hur jag ska ta mig vidare. Detta är en klass med stora utmaningar där vi lärare har ägnat mycket tid åt att få eleverna att börja ta ansvar och se sin egen del i lärandet och i skolan. Det har gjort att mina lektioner blivit otroligt fyrkantiga där TYDLIGA uppgifter utformats och där vi ägnat enormt mycket tid åt begrepp och konkret kunskap. Nu måste vi dock vidare. 

I den här klassen har det varit mycket svårt att arbeta formativt tycker jag. Jag har trevat mig fram och haft svårt att hitta naturliga sätt att arbeta formativt på. Mina taffliga försök har ofta fallit platt. Samtidigt är det nog precis vad den här gruppen behöver - metakognitiva reflektioner och formativ återkoppling. Jag har tidigare skrivit ner mina egna mål med hur jag vill arbeta formativt och jag kan säga att jag har en bit kvar, den här gruppen är ett bevis på det. Det är en sak att arbeta formativt i grupper där samtalsklimatet, motivationen och förkunskaperna är goda, utmaningen ligger i grupper där det inte är så "lätt-" jobbat, om jag får uttrycka mig så. 

Med andra ord - det är bara att ta tag i det och utmana sig själv. Som förra chefen uttryckte det ibland "det är bara att släppa sargen". 

Jag har in min frustration ögnat Skolverkets publikationer. Där hittade jag bland annat publikationen Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. Den var konkret och bra. Jag ska nu planera upp ett moment där jag följer punkterna nedan till punkt och pricka. Jag ska detaljplanera varenda liten del. Sedan ska jag utvärdera mycket noga. Detta så att jag inte gör något slentrian och omedvetet, utan allt ska vara extra medvetet och också utvärderingsbart. Detta så att jag och klassen kommer vidare. 
"I en bedömning med syftet att stödja lärandet är tre frågor centrala: Vad är målet? Var befinner sig eleven nu? Vad ska eleven eller läraren göra för att eleven ska nå målet i form av kunskapskrav? Med utgångspunkt i dessa tre frågor kan fem strategier för en formativ bedömning beskrivas:
1. målen bör göras tydliga och eleven vara delaktig i intentionerna med undervisningen, 
2. undervisningen bör planeras så att den ger sådan information om elevens lärande att denna kan användas för att utveckla undervisningen eller tjäna som underlag för återkoppling både från lärare och från elev,
3. framåtriktad återkoppling bör ges som eleven kan använda för att komma vidare i sitt lärande,
4. eleverna bör utveckla förmågan att vara resurser för varandra, och
5. eleven bör utveckla förmågan att värdera det egna lärandet. Bedömning som i första hand har ett summativt syfte kan även användas formativt om utgångspunkten tas i ovanstående strategier." Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter s. 25

Önska mig lycka till ;)

Skolverkets publikation "Betygsskalan och betygen B och D"

Jag har just läst Skolverkets publikation Betygsskalan och betygen B och D - en handledning 

Jag har tyckt att det varit svårt att förhålla sig till och sätta ord på storleken, eller rättare sagt vikten av ett enskilt arbetsmoment och dess bedömning och hur det förhåller sig till de andra momenten i kursen. Bilden här nedan hjälpte mig att se det hela tydligare.  

Betygsskalan och betygen B och D s. 13

"Den process som beskrivs i stödmaterialet har visat att läraren behöver ta ställningtill med vilken kvalitet eleven visat sina kunskaper i kunskapskravens olika delar. När en elev har kunskaper på olika kvalitativa nivåer behöver läraren analyseraelevens kunskapsprofi l närmare, för att avgöra om betyget B eller D kan vara deträtta. När läraren värderar om eleven har uppfyllt det överliggande kunskapskravet”till över vägande del” utgår läraren från två frågor:
1. Hur omfattande delar av det överliggande kunskapskravet har eleven uppfyllt?
2. Hur betydelsefulla utifrån syfte och centralt innehåll är de delar som eleven har
uppfyllt i det överliggande kunskapskravet?" Betygsskalan och betygen s. 17







Hur tänker du Josefin när du ser det här?

fredag 8 februari 2013

Pedagogisk diskussion kring begreppet motivation

Josefin, 

på vårt senaste programlag ägnade vi tiden till att diskutera begreppet motivation. Vi hade nämligen på mötet innan diskuterat och ojat oss en del över elevernas saknad av motivation. Vi utgick från den sammanfattning jag gjorde här på bloggen, som är baserad på vad man skrivit om motivation i boken Utmärkt undervisning. Vi pratade mycket om hur man konkret i sitt klassrum kan påverka motivationen hos eleverna. Det var otroligt givande och det gav mig många nya tankar och funderingar.


Jag ska efter diskussionerna återigen titta på vad jag kan göra konkret i mitt klassrum, utifrån dessa punkter: 
"Läraren kan påverka motivationen hos eleven genom att kommunicera tydliga förväntningar, fokusera på konstruktiva budskap om framgång, informativ återkoppling, stöd, fokusera på vad eleven kan (inte fokusera på elevens brister) och effektiva undervisningsstrategier som anpassas till situationen." http://larareemellan.blogspot.se/2013/01/elevens-motivation.html
Jag har även tänkt göra en liten djupdykning ihop med eleverna kring begreppet motivation. Jag ska nog testa olika undervisningsstrategier på dem och sedan får de utvärdera undervisningsmomentet genom att skatta sin motivationsnivå. Vad tror du om det?

Nästa programlag ska vi diskutera "höga förväntningar på eleven" - vad det innebär och framför allt hur man omsätter det i praktiken. 

torsdag 7 februari 2013

Om det här med att slopa skriftliga omdömen

Nu skrotar Björklund kravet på att skriva omdömen om elevernas kunskapsutveckling för högstadiet med motiveringen att betyg ersätter omdömen. Läs mer på svt.se. På twitter läste jag emellertid att pedagogikprofessorn Christian Lundahl (@DrLundahl) inte var nöjd med detta. Han skriver:
Han verkar mena att om lärarna inte behöver skriva omdömen kommer vi att sluta arbeta med formativ bedömning. Ett långt, utförligt och nyanserat svar ger han också här (Han skulle fått A).

Jag gillar Christian Lundahl, men här tror och hoppas jag att han har fel. Jag arbetar gärna med formativ bedömning och tänker att slopade omdömen frigör tid för detta. Sedan är det förstås intressant att Björklund motiverar sitt beslut med att betyg ersätter omdömen och här förstår jag att Lundahl reagerar.

Vad tänker  du om de slopade omdömena?

onsdag 6 februari 2013

Veckans boktips för lärare



Att arbeta med film är obligatoriskt i svenskundervisningen på gymnasiet. Exempelvis står det i målen att eleven ska utveckla "kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier." En bok som hjälpt mig mycket med det är Filmskolan av Johan Holmberg (finns exempelvis hos Bokus eller Adlibris).  

Holmberg är i grunden lärare och arbetar som film- och mediepedagog på Folkets Bio. Tidigare hade han också ett filmprogram på P3. Kort och gott: han vet vad han talar om och kan förmedla det på ett sätt så att vi som inte är proffs på film förstår. 

Filmskolan är tematiskt uppbyggd utifrån teman som skräck, sagor och myter eller kring kända regissörer som Quentin Tarrantino och Stanley Kubrick. Vi lär oss om typiska drag och filmtekniska knep i olika genrer. Holmberg reder också ut den dramaturgiska modellen, vilket ju är ett exempel på berättartekniskt drag att beakta i undervisningen. Boken är ett utmärkt underlag för diskussioner om film, tycker jag. Jag har ofta också använt Filmskolan som inspiration och hjälp när jag planerat min undervisning.

Svenska filminstitutet har för övrigt rikligt med material om film att använda i skolan. Ett exempel är Alla filmers filmhandledning, men det finns också specifika handledningar för många olika filmer som fungerar bra i undervisningen, såväl på grundskolan som i gymnasiet. Alltsammans är dessutom tematiskt organiserat, vilket hjälper dig hitta bra material. En guldgruva!

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Veckans boktips för lärare: Som bloggambassadör för Bokmässan 2013 har jag fokus på litteratur för lärare. Varje vecka delar jag med mig av mina bästa tips i något som jag kallar Veckans boktips för lärare här eller på min bokblogg FABULERAT. Har du ett tips jag borde ta del av eller om vill läsa vad andra rekommenderar, klicka dig vidare till gruppen Litteratur för lärare på Bokmässans community, eller lämna en kommentar här nedanför.

måndag 4 februari 2013

Webbstjärnan


Se upp, Malin! Nu får ni konkurrens om förstapriset i Webbstjärnan. Tillsammans med med en klass humanister i årskurs två har jag anmält REPORTAGE: STHLM. Ska bli jättekul!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...