tisdag 29 januari 2013

Royalquiz - Tips

Jag vill bara tipsa om Royalquiz - en sida där man kan skapa Quiz som eleverna sedan kan göra. Där kan de tävla mot varandra och få poäng. 

Jag gjorde ett quiz idag med eleverna och de tyckte att det var jättekul. 

Varför inte testa min quiz "Från blöja till potta och 2-3 åringens utvecklingsperiod."

/http://www.royalquiz.se/quiz/malin_nyberg75_gmail_com/_bloja_potta_utvecklingsperiod/

måndag 28 januari 2013

Elevens motivation

"Att den som ska lära sig något är motiverad att göra det kan tyckas grundläggande. Det är det också. " s. 145 Utmärkt undervisning, Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Natur och Kultur 2012
I boken Utmärkt undervisning av Jan Håkansson och Daniel Sundberg belyser man ämnet motivation. Motivation är något vi lärare ofta diskuterar och har åsikter kring. Många gånger vill vi gärna lägga motivationens vara eller inte vara, i knät på eleven som om den är placerad där eller inte. I detta kapitel framkommer tydligt att forskningen visar att det här med motivation är något mycket mer komplext, bunden till sin kontext där läraren, eleven själv och eleverna som grupp påverkar. 

Klassrummet där lärande sker kan verka för eller emot elevens motivation. I klassrummet sker motivationen i samspel med specifika händelser och sociala situationer. Kamraterna, kulturen i gruppen och elevens känsla av tillhörighet är mycket viktigt för motivationen. Elevens egna känslor i sammanhangen är också en mycket viktig faktor. Läraren kan påverka motivationen hos eleven genom att kommunicera tydliga förväntningar, fokusera på konstruktiva budskap om framgång, informativ återkoppling, stöd, fokusera på vad eleven kan (inte fokusera på elevens brister) och effektiva undervisningsstrategier som anpassas till situationen.
"Forskningen på området visar vikten av lärarens förståelse för hur relationerna mellan känsla av tillhörighet, sociala band och anpassat skolbeteende samspelar på ett dynamiskt sätt, där läraren själv har stor påverkan." s. 150 Utmärkt undervisning, Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Natur och Kultur 2012
De diskuterar även elevers kommunikationsfruktan i samband med motivation, vilket är ett helt nytt begrepp för mig, ett mycket bra begrepp i min mening. Jag har stött på många elever med kommunikationsfruktan under de år jag arbetat i skolan. Med kommunikationsfruktan menar man elever som har en ängslan för att prestera, det kan t.ex. vara att slutföra en uppgift, skriva ett prov eller en uppsats, tala inför grupp. Dessa elever har man sett har låg motivation i skolan. De har en s.k. svag lärandeidentitet (ännu ett mycket bra och användbart begrepp). 

Josefin, Håkansson/Sundberg tar upp ämnet pedagogisk psykologi som ett forskningsområde, till och från i boken, kanske något för dig? 

lördag 26 januari 2013

Promenadrundan med RAUs Skolsnack i öronen

Josefin, i din andra blogg (Fabulerat), skrev du ett inlägg om vad du gör på din promenadrunda. Jag blev inspirerad att skriva om vad jag gör när jag tar mina promenader. 

Jag har laddat ner en app i min telefon som RAU (Rektorsakademin) har gjort (Fredrik Svensson är VD för RAU). I den appen har de lagt alla sina Skolsnack Garageradio - ett radioprogram där de pratar om skolan. Det är ett seriöst program där de belyser aktuella frågor som rör skolan. Förra veckan hade de Christian Lundahl på besök. Programmet är fräscht, intressant, tankeväckande, roligt, nyttigt, lättsamt men ändå seriöst. 

Jag kan varmt rekommendera en långpromenad med GarageRadio i öronen. 


GarageRadio

Rektorsakademien

Inkludering

Jag älskar inkludering, jag vill ha inkludering, jag vill inkludera... jag vill, jag vill, jag vill....

Men....

När mina kunskaper, mina erfarenheter, mina personliga egenskaper, mitt register, mina försök som lärare och människa inte räcker till, till en elev, vad gör jag då? Vi lärare sliter allt som oftast ensamma i våra klassrum. De flesta av oss gör allt i vår makt för att våra elever ska lyckas och få den utbildning de har rätt till. Jag kan nog också tala för lärarkåren som kollektiv att vi vill att alla elever ska få möjlighet att ingå i ett sammanhang. Vi VET hur förödande det är för en elev att hamna utanför den sociala gemenskapen. Jag vill alla mina elevers bästa och inget annat. Jag vill att alla ska lyckas och ingå i ett sammanhang. 

Men...

Vad gör jag om jag personligen inte lyckas att inkludera en elev? Det är så mycket upp till mig som ensam pedagog i ett klassrum. Jag kan göra så fantastiskt mycket, jag kan få med så många, jag kan göra så ofantligt mycket bara genom att ändra några små saker i mitt sätt att undervisa och i mitt val av metoder. Jag kan också påverka så ofantligt mycket i hur jag förhåller mig till varje individ individuellt och hur jag bygger relationer och bygger förtroende. Jag kan också påverka så ofantligt mycket genom att ifrågasätta mig själv, reflektera och söka nya lösningar och kunskaper. 

Men...

När jag tömt mig själv och gjort allt i min makt och påverkat det jag kunnat påverka, vad gör jag då? Jag vänder mig så klart till mina kollegor för stöd, jag tar kontakt med föräldrar, jag tar hjälp av min rektor, jag tar hjälp av specialpedagoger och elevhälsoteam. När detta är gjort och utveckling hos eleven inte sker utan man står kvar i ruta ett och trampar. Vad gör jag då?

Det måste finnas alternativ för våra elever, det måste finnas fler vuxna i skolan, det måste in fler specialpedagoger, psykologer, kuratorer i skolan, det måste till olika skolformer som passar olika elever. Kommunerna måste ta sitt ansvar - det kostar att inkludera men det kostar ännu mer att exkludera.

Jag älskar inkludering, jag vill ha inkludering, jag vill inkludera... jag vill, jag vill, jag vill....

Men...


Solitude
By: Roy Lister
CC BY

onsdag 16 januari 2013

Från novis- till kunnig- elev

I kapitel fyra i boken Utmärkt undervisning av Jan Håkansson och Daniel Sundberg belyser de vad forskningen säger om elevens lärande. Det finns några saker jag tycker är värt att ta upp ur detta kapitel (som en påminnelse till mig själv), vilka är så självklara men som man lätt glömmer bort att medvetengöra hos sig själv och i sin undervisning . 
"Vad som framför allt skiljer novisen från den kunnige, inom alla skolans ämnesområden, är dennas fokus på de direkt framträdande, ytliga dragen av de aktuella begreppen och lärandeobjekten. Att lära för förståelse innebär däremot att utveckla ett igenkännande av djupstrukturerna bakom en idé eller siuation, det vill säga en förståelse för >>varför<< och >>hur<< och inte bara >>att<<." Utmärkt undervsining s. 127 
Följande frågor kan ställas i samband med planering av undervisning:
  1. Mål- vilka mål är det eleven ska uppnå? Vilka attityder, färdigheter, kunskaper ska eleven utveckla?
  2. Bedömning - vilken bedömning ska man använda sig av för att mäta om eleven uppnått målet?
  3. Val av undervisningsmetod - vilken undervisning eller vilka processer stödjer elevens lärande att uppnå målet.
Jag gillar ordningen på dessa frågor. Jag upplever ofta att jag väljer metod före val av bedömning. Jag tror att det är fördelaktigt att faktiskt göra som de föreslår här, att välja bedömningsmetod före undervisningsmetod. Josefin - det här vet jag att vi har varit inne och snuddat vid förut. 

I undervisningen är det också viktigt att ta hänsyn till följande faktorer:
  • Elevens förförståelse och omvärldsuppfattning som de tar med sig in i klassrummet - det är viktigt att vi som lärare sätter oss in i vad eleven har med sig in i klassrummet och att eleven själv får syn på sina egna föreställningar, detta för att eleven ska kunna få djupare kunskap inom området.
  • Att utveckla kompetens inom ett område - eleven måste få djupt grundade faktakunskaper inom området, få förståelse för fakta och idéer i dess sammanhang och kunna organisera kunskapen så att hen kan använda sig av den. 
  • Metakognitiv nivå - i undervisningen är det viktigt att eleven får möjlighet att reflektera över sitt eget lärande. Genom reflektionen kan eleven bli medveten om sin egen lärprocess och kan då göra medvetna val. 
Jag ska försöka på ett än mer medvetet plan ha dessa ovanstående punkter i fokus för att förbättra min undervisning och hjälpa eleven på sin väg att bli kunnig. 

Lärande för förståelse....

Elevdokumentation i kurser

Jag gav mig själv i uppgift (innan jul) att fundera på hur jag kunde bli tydligare i min feedback till eleverna när det kommer till betyg, detta då jag fått sämre resultat på denna fråga i kursutvärderingarna jag gjorde då. Se tidigare inlägg kring detta här. Jag har funderat läst, diskuterat med kollegor och igår Josefin när vi sågs tror jag att poletten föll ner. Nu har jag en plan. 

Mål:

  • Jag vill bli tydligare i min feedback till eleverna när det kommer till var de ligger betygsmässigt, kontinuerligt under kursens gång. 
  • Jag vill ha en samlad dokumentation för både mig och eleven som är mycket tydlig. 
  • Jag vill endast ha ett dokument att utgå ifrån så att jag slipper skriva på flera olika ställen. 
  • BFL jobbar jag med som vanligt i varje uppgift och den sker kontinuerligt, den här dokumentationen är mer summativ än formativ, men man ska ändå kunna se i kommentarerna elevens utveckling och utvecklingsområden. 
  • Den här dokumentation blir också en hjälp i att se vilka moment eleven missat.
  • Vid ev. byte av skola kan eleven få med sig detta dokument.
Så här ser den första prototypen ut i kursen Människors miljöer. Klicka här.




Ps.
En annan sak vi även diskuterade igår var hur man utformar en riktigt bra matris för varje uppgift eller examination, där man konkretiserar kunskapskraven för eleven. Jag tror att de landar på att jag hädanefter lägger allt krut på att förklara vad som krävs för A. 

måndag 14 januari 2013

Synligt lärande för lärare

Har just börjat läsa i John Hatties Synligt lärande för lärare som nyligen översatts till svenska. Det är förmodligen DEN MEST INTRESSANTA LÄSNING jag gjort i hela min lärarkarriär. Hattie är en australiensisk forskare som det ofta refereras till. Inte minst på Skolverkets hemsida. Det unika i hans forskning är att han gjort mer än 800 metaanalyser av 50 000 forskningsartiklar och 150 000 effektstorlekar. (Både metaanalys och effektstorlek är statistiska mätinstrument som används inom beteendevetenskapen. Läs mer om dessa genom att klicka på länkarna). Underlaget baseras på 240 miljoner elever världen över. Otroligt!

John Hatties forskning är kvantitativ och fokuserar på individens och gruppens lärande i pedagogiska miljöer. Den analyserar inte i första hand uppväxtvillkor, kulturella skillnader eller politiska beslut, det ska man som läsare vara medveten om. Det häftiga är emellertid att han listar 150 påverkansfaktorer på studieprestationer med effektstorlek, alltså hur stor effekt olika faktorer i skolan har på elevens lärande. Formativ bedömning och självskattning återfinns föga förvånande bland topp fem, medan mentorskap, ekonomiska resurser och lärarens ämneskunskaper inte verkar påverka studieprestationen nämnvärt! Byte av skola, tv-tittande och sommarlov har negativ påverkan på elevers studieprestationer, om vi får tro Hattie.

Att läsa boken på svenska (istället för på originalspråket) är smart. Inte minst eftersom en del begrepp som det engelska ordet didactics och det svenska ordet didaktik inte motsvarar varandra. Viktiga nyanser kan gå förlorade om du inte har synnerligen goda kunskaper i engelska. Det svenska förordet belyser också relevant kritik till Hatties forskning ur ett svenskt perspektiv.


Boken är uppbyggd så att jag som läsare guidas igenom hur vi som lärare tillsammans med kollegor kan arbeta fram undervisning som genererar lärande. Hattie lägger stort fokus vid kollegial reflektion, vilket jag tycker mycket om. Dessutom finns det rikligt med övningsuppgifter att göra individiuellt och i kollegiet samt utvärderingsmaterial att ge till eleverna. Det är inte en metod-bok så mycket som en bok där vi får redskap att synliggöra lärande hos oss själva och våra elever. Att arbeta med hela eller delar av materialet i kollegiet skulle vara otroligt häftigt.

Skaffa boken NU, vi måste prata om den tillsammans, okej?

lördag 12 januari 2013

Nivågruppering

I boken Utmärkt undervisning av Jan Håkansson och Daniel Sundberg skriver de om differentiering som t.ex. nivågruppering och dess effekter. Här är de mycket tydliga med vad de kommit fram till. Nivågruppering ger ingen effekt och är inte lämplig, den har till och med direkt negativa effekter. Tydligare än så kan det inte bli. 

I forskningen har man tittat på vad nivågrupperingen har för effekter på resultat, lärande och de sociala konsekvenserna som t.ex. stigmatisering (nedvärderande utpekande), självförtroende och motivation m.m. hos elever. Enligt Håkansson och Sundberg har inte forskningen visat på näst intill några positiva effekter på elevers resultat, det har däremot visat sig att elever som deltar i nivågrupperad undervisning har sämre motivation, självförtroende och presterar generellt sämre. Däremot vinner alla elever på att vara i heterogena grupper, såväl lågpresterande, normalpresterande som högpresterande elever. Varför jag skriver näst intill all forskning är för att några få studier visar att högpresterande elever kan nå något högre resultat genom nivågruppering, men enligt Håkanson och Sundberg visar forskningen här otydliga resultat och det går därmed inte att dra några generella slutsatser. 

De talar återigen om att satsa på läraren och dess undervisning istället för att satsa på nivågruppering, kvaliteten på undervisningen är en betydligt starkare påverkningsfaktor än nivågruppering. 

Något som oroade mig var att man i forskningen sett tendenser att det i lågpresterande klasser har färre välutbildade lärare, mindre engagerade lärare och mer fragmenterad undervisning än i högpresterande klasser. 

Återigen vill jag säga - för jämlikhetens skull - satsa på undervisande lärare, ha mindre men heterogena grupper - ALLA VINNER på det. 


Vilket betyg ligger jag på?

Nu har jag utvärderat de kurser i Psykologi B som tagit slut under höstterminen. Utvärderingar är alltid givande, tycker jag. Generellt var eleverna mycket nöjda med undervisningen, vilket gör mig väldigt glad. Många hade bemödat sig om att skriva fylliga kommentarer, vilket känns extra roligt.

Två påståenden som jag inte fick fullt så höga poäng på var (nästan samma som du, Malin):
  • "Jag vet hur jag ligger till betygsmässigt"
  • "Jag är nöjd med de läromedel som använts" 
Jag lät eleverna göra utvärderingen näst sista lektionen, på så vis kunde jag ge återkoppling på vad de tyckt om undervisningen sista lektionen vi sågs. Det gav mig också möjlighet att ställa följdfrågor runt de områden där de inte varit hundra procent nöjda.

När det gäller kommunikationen mellan mig och eleverna angående vilket betyg de ligger på upplever jag själv att jag varit tydlig. Efter varje uppgift har eleverna exempelvis fått fylla i en matris och fått återkoppling av mig på den samma. Varje uppgift har givetvis också haft tydliga betygskriterier. Ett intressant svar jag fick var emellertid att jag, utöver detta, kontinuerligt under kursens gång kunde betona möjligheten att som elev fråga hur man ligger till - "Om du undrar vilket betyg du ligger på, så är det bara att fråga." Jag tänker att det är självklart, men så är det förstås inte. Kan vara värt att prova.

Traditionell eller konstruktivistisk undervisning?

Något jag funderat mycket över efter att ha läst halvvägs i Utmärkt undervisning är skillnaden mellan traditionell och konstruktivistisk undervisning (se sid 74-75 och 84-86).

Med traditionell undervisning menar man  sådan som betonar elevers lärande av rena ämneskunskaper där eleven är en (passiv) mottagare av kunskap. Konstruktivistisk undervisning betonar elevernas utveckling genom lärprocesser. Denna undervisning är i större utsträckning gruppbaserad och fokuserar på problemlösning och analys, vilket gör att eleven utvecklar både ämneskunskaper och sociala förmågor.

Min undervisning är i huvudsak konstruktivistisk. Jag använder ofta eleverna som resurser åt varandra, vill att de lär sig i diskussion och analys tillsammans med andra. Forskarna vill emellertid betona att den ena modellen inte utesluter den andra, utan att de bör komplettera varandra. Kvalitativt god undervisning kan vara både konstruktivistisk och traditionell. Forskning visar också att sådana kunskaper som mäts i prov bäst föregås av traditionell undervisning.

Forskningen runt traditionell respektive konstruktivistisk undervisning tycker jag är synnerligen intressant, kanske belyser den själva essensen av de förändringar svensk skola genomgått och genomgår. Betänk exempelvis att många av de tester som mäter elevers kunskaper och färdigheter idag och som används som utvärderingsinstrument på nationell och internationell nivå är prov, medan undervisningen (kanske) är konstruktivistisk.

Jag har också börjat fundera över hur jag kan anpassa undervisningsform efter examinationsform. Om jag och klassen har kommit överens om att arbetsmomentet ska examineras med ett prov, så bör undervisningen som föregår provet vara mer traditionell, om man får tro forskningen. Om examinationen är ett diskussionsseminarium eller en reflekterande uppsats är det kanske lämpligare att låta examinationen föregås av konstruktivistisk undervisning. Något jag tycker är intressant är att jag väldigt sällan examinerar via prov. Antingen är det bara slump, eller så är det ett bevis på en form av tyst kunskap jag burit på - den undervisning jag bedriver ger inte sådan kunskap som bäst examineras via prov. Något jag också kan reflektera över när jag ser tillbaka på olika undervisningsgrupper jag haft, är att de grupper som föredragit prov också velat ha mycket av föreläsningar och lärarledd undervisning.

Vad tänker du runt traditionell respektive konstruktivistisk undervisning?


fredag 11 januari 2013

Klasstorlekens betydelse

I boken Utmärkt undervisning av Jan Håkansson och Daniel Sundberg har man tagit upp klasstorlekens betydelse och vad forskningen säger om den. Denna härligt heta potatis som ingen vill ta i, även här tycker jag att de inte riktigt vågar ta ställning eller rättare sagt uttala sig om klasstorleken har betydelse eller ej, trots att de tar upp tydliga resultat som visar på att elever och lärare gynnas av mindre grupper. 

De tar bland annat upp att man fått olika resultat i forskningen beroende på vilket perspektiv man använt sig av. Perspektiven är
  1. Klasstorlekens generella betydelse för eleven studieresultat. 
  2. Olika elevgruppers studieresultat. (Socioekonomisk bakgrund, etnisk bakgrund, yngre barn)
  3. Lärarens arbetsvillkor.
  4. Elevernas pedagogiska miljö. 
Resultaten är följande
  1. I denna fråga ser man ingen generell skillnad om man bara tittar på de generella studieresultaten. 
  2. Dessa elevgrupper gynnas av mindre grupper.
  3. Mindre grupper ger mindre stress, mer tid för planering och återkoppling, mer tid att skapa goda relationer till varje elev, mer kunskap om varje elev och dess behov, mer tid att tillgodose varje elevs behov, mer flexibel och spännande undervisning, mer tid för bedömning och betygssättning.
  4. Kamratrelationerna är något sämre i stora grupper. I små grupper har eleven mer interaktion med läraren och eleven är generellt mer engagerad. Elevens stressnivå är lägre i mindre klasser. 
Jag vågar här sticka ut hakan och säga - Ja, både jag och eleverna påverkas av klasstorleken. Mindre klasser är bättre FÖR ALLA och har det dessutom effekten att de som verkligen missgynnas i stora grupper gynnas i små grupper, så för jämlikhetens skull, vi måste få ner antalet elever i våra klasser, och där med basta. 

torsdag 10 januari 2013

Webbstjärnan

Nu är vi anmälda - jag och min klass - till Webbstjärnan. 

Följ oss gärna, just nu pågår uppbyggnaden av bloggen och snart är vi igång med inläggen. 


Det ska bli kul. 


http://www.webbstjarnan.se/tavlingen/


tisdag 8 januari 2013

Utanförskap kostar

Utanförskap kostar individen mycket. Utanförskap kostar samhället mycket. Utanförskap är kostsamt för alla parter, detta är ett faktum. Ingen vinner på att en människa hamnar utanför. 

I artikeln Nationalekonomer: "Stoppa utanförskap i skolan billigt." berättar man om nationalekonomerna Ingvar Nilssons och Anders Wadeskogs rapport där de presenterar hur mycket våld i offentliga miljöer kostar samhället.
  • En 40-årig livsstilskriminell kostar samhället 80 miljoner kronor.
  • Ett personrån kostar samhället 226 000 kronor.
  • En misshandel, om personen blir invalidiserad, kostar det samhället 50 miljoner kronor.
Nilsson och Wadeskog menar att om man ser till att ingen hamnar utanför i skolan kan man spara pengar.
De vill se mycket starkare åtgärder för att komma till rätta med utanförskap i skolan, som de enligt Dagens Nyheter beskriver som ”huvudleverantören av människor till utanförskap”.
– Att stoppa utvecklingen när de här killarna är tio år är billigt jämfört med vad de kostar sedan. Att satsa på sociala insatser tidigt är en riktigt bra affär, säger Ingvar Nilsson till tidningen. http://www.skolvarlden.se/artiklar/nationalekonomer-stoppa-utanforskap-i-skolan-billigt
Återigen vädjar jag till kommunen och de som bestämmer över skolan. Ge oss resurser och verktyg att arbeta inkluderande. Vi måste som Nilsson och Wadeskog säger satsa på sociala insatser. Ingen får hamna utanför. 


Se Lärarförbundets förslag till att förbättra arbetsmiljön för alla i skolan i artikeln Fem punkter för en bättre skolmiljö. 

söndag 6 januari 2013

Vikten av ett fungerande språk

De som undervisar i historia på universitetet i Uppsala är upprörda över ungdomarnas dåliga språkkunskaper. Om det kan du läsa mer här. Jag är svensklärare och det är jag stolt över, men det är ett väldigt krävande uppdrag det kan jag skriva under på.

Jag anpassar min arbetsinsats efter den arbetstid jag har. Att rätta, bedöma och kommentera svenskuppsatser är det enskilt mest tidskrävande momentet i min undervisning. Allt inkluderat. Även om jag effektiviserat min återkoppling och arbetar med kamratrespons för att ge möjlighet för eleverna att utvecklas så mycket som möjligt ser jag utan tvivel att om de exempelvis fick skriva mer och få mer återkoppling från mig skulle de bli bättre skribenter. Språket är nyckeln till alla ämnen. Språkutveckling kräver hårt arbete, både från elevens och lärarens håll. Med andra förutsättningar hade jag kunnat göra ett bättre jobb och ge ungdomarna ett bättre språk. Idag hinner jag ofta inte så mycket som jag vill och som jag ser att det skulle krävas. Att lärarnas undervisningsskyldighet har ökat får konsekvenser, allt annat är orimligt. De konsekvenserna ser vi nu.


torsdag 3 januari 2013

Jag vill ha metoder.... eller?

Om och om igen läser jag "det finns inga mirakelmetoder", "det finns inga metoder som ger svar på allt", "man kan inte bara följa en metod och så är allt klart"... 

Snyft...

Jag har under årens lopp jagat efter metoder, metoder för det mesta, men nu tänker jag framför allt i min undervisning. Jag sökte nog metoderna mer i början av min karriär än senare, men har märkt att jag nu återigen söker och greppar första bästa lilla metod jag hittar när det kommer till t.ex. formativ bedömning. När man är nybörjare på något vill man ha metoder, det är något konkret att hålla sig i och luta sig emot. Det är något man kan rätta sig efter och ha som en liten snuttefilt och dessutom om det inte går som man tänkt, då kan man ju skylla på metoden och inte sig själv. Men, även jag börjar acceptera att det inte finns några metoder som ger svar på allt, även om det bär emot...

I en artikel ur Lärarnas nyheter intervjuas John Hattie om vad som gör en superlärare, där säger han bland annat så här:
— Det finns ju ingen som kan säga till en lärare: »så här ska du göra«. Läraren måste själv, i samspel med sina elever, utveckla metoder som fungerar. Man kan så klart titta på andra och se vad de har gjort som verkar fungera. http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/10/25/hattie-ar-du-expert-erfaren-eller-novis
I böckerna Utmärkt undervisning, Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning av Jan Håkasson och Daniel Sundberg och Bedömning för lärande av Christian Lundahl tas detta upp om och om igen. Det finns ingen mirakelmetod, metoden är helt beroende av människorna, sammanhanget och rummet. Man måste alltså skapa metoden i situationen ihop med de man har framför sig och med det innehåll man skall behandla. 

Det finns massor av metoder där ute, Håkanson/Sundberg och Lundahl tar upp en del i sina böcker och det finns ju en hel uppsjö av metoder man som lärare kan ta till sig, få stöd, få inspiration och få nya idéer av därute. Som nybörjare är metoden viktig tycker jag, annars har man ju ingenstans att börja, men att fastna i metoden och inte göra den till sin egen i den situation man befinner sig i och ihop med de elever man har, då får man det nog svårt. 

Så för min egen del har jag accepterat att jag tänker fortsätta söka metoder med ljus och lykta, men att jag alltid ska försöka göra dem till mina egna ihop med de elever jag har framför mig och i den situation vi befinner oss i. 

Puh...


Utmärkt undervisning

Jag har börjat läsa boken Utmärkt undervisning, Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning av Jan Håkansson och Daniel Sundberg. Den handlar om som titeln säger, vad utmärkt undervisning är och innebär. Boken behandlar även ämnen som, vad man menar med att skolan ska vila på en vetenskaplig grund, pedagogiska strategier och metoder, forskningstraditioner och forskningsmiljöer, den didaktiska triangeln, klasstorlek, nivågruppering, bedömning, motivation, digitalisering, lärarens värderingar och förhållningssätt, lärarkompetens samt framgångsfaktorer. 

Skolinspektionen gav Jan Håkansson och Daniel Sundberg vid Linnéuniversitetet uppdraget att ta fram en forskningsöversikt som skulle visa på de samband som finns mellan olika undervisningsfaktorer och elevernas studieresultat. Håkansson och Sunberg har gått igenom 43 forskningsöversikter och över 12 000 sidor forskningsresultat, de har använt både svensk och internationell forskning till grund för den här boken.  

I början av boken finns det här underbara citatet: 
I den svenska grundskolan och på gymnasiet möts dagligen 1,4 miljoner elever för att ta del av undervisning och lära sig saker (Skolverket, 2012). Nu, när vi skriver det här, pågår cirka 12 000 lektioner runt om i Sveriges skolor, vilka förberetts av en eller flera lärare som varje år planerar ungefär 700 sådana lektioner (siffran gäller grundskollärare). Som elev tillbringar du mer än 20 000 obligatoriska timmar i skolan.  s. 13-14,  Utmärkt undervisning, Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning av Jan Håkansson och Daniel Sundberg.
När man tittar på dessa siffror förstår man nästan vidden av vårt arbete. Vi lärare är en del av detta massiva kollektiv som dagligen dessutom gör liknande saker samtidigt i hela landet. Det är häftigt. 

Så gott som alla vuxna har i Sverige gått i någon form av skola och har dessutom en stark uppfattning av vad skola är och innebär, alla tror sig veta vad som är utmärkt undervisning och bästa sättet att lära. Detta gör att det ligger en hel del uppfattningar där ute om vad som är "rätt" och vad som är "fel", därför är en sådan här bok så bra och viktig, inte minst för lärarkåren som behöver ord och argument för vad, hur och varför de bedriver den undervisning de valt att göra. 

Lärarnas språk och praktik behöver utvecklas, i boken talar man om undervisningens "black box" att man behöver öppna den och sätta ord på vad som händer i klassrummet och i undervisningssituationen. Det är då vi lärare kan göra medvetna val och vara riktigt professionella. 
All befintlig kunskap visar nämligen att lärares aktiva, professionella och ständiga vidgande av sina kunskaper också påverkar elevernas skolprestationer. s. 14,  Utmärkt undervisning, Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning av Jan Håkansson och Daniel Sundberg.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...