torsdag 7 mars 2013

Vad är en lyckad dag för dig? Om lärarens inställning till undervisningsmål

Hur skulle du definiera en lyckad dag på arbetet?

Närläser just nu kapitlet "Förbereda lektionen" i Synligt lärande för lärare av John Hattie, en bok som jag förut skrivit kort om här på bloggen. Här hittade jag många bra begrepp som kan synliggöra tyst kunskap jag har i mitt yrkesutövande, och beskriva styrkor och brister i min undervisning från nya vinklar. Ett intressant område som beskrivs är hur vi lärare ser på våra undervisningsmål och hur det påverkar lärandet hos eleverna (och oss själva).

År 2007 gjorde Butler en undersökning där han bad lärare kommentera vad som var en lyckad dag på arbetet. Utifrån lärarnas svar kunde han identifiera fyra typer av motivation hos lärarna:
  1. Att visa bättre undervisningsförmåga - kompetensorientering. Exempel på en lyckad dag på jobbet: "Elevernas frågor får mig att tänka efter och genom dem lär jag mig något nytt om mig själv"
  2. Att lära sig och skaffa sig professionella kunskaper och färdigheter - resultatorientering. Exempel på en lyckad dag på jobbet: "Mina elever fick bättre betyg än andra elever. Min planering var bättre än min kollegas".
  3. Att komma igenom dagen utan större ansträngning - arbetsundvikande orientering. Exempel på en lyckad dag på jobbet: "Jag slapp saker att rätta, behövde inte förbereda lektionen".
  4. Att undvika att visa lägre förmåga (än någon annan lärare) - resultatundvikande orientering.
    Exempel på en lyckad dag på jobbet: "Eleverna ställde inga svåra frågor. Min klass presterade inte sämre än någon annan klass".
Retelsdorf, Butler, Streblow och Schiefele (2010) följde sedan upp lärarens motivation och såg tydliga samband mellan lärarens motivation och elevernas hjälpsökande. Bara där lärarens motivation hade en kompetensorientering användes elevernas frågor för att stödja lärandet! I sådana grupper fick eleverna också mer stimulerande uppgifter som gynnade självständigt och kritiskt tänkande. Om lärarens motivation drevs av arbetsundvikande  eller resultatundvikande orientering var eleverna mindre benägna att be om hjälp, fuskade mera och fick oftare lättare uppgifter som betygsattes högt.


Min reflektion:
Jag vill tro att jag nu i huvudsak har en kompetensorientering i min inställning till mina undervisningsmål och att jag motiveras av att visa bättre undervisningsförmåga. Jag vill bli en så bra lärare jag bara kan och i det ligger för mig att utveckla min kompetens så länge jag är yrkesverksam. Det är härligt när jag lär mig något nytt av eller tillsammans med eleverna. Syftet med bloggen och våra reflektioner här är ju också just att öka vår kompetens, vår förmåga att lära ut.

Samtidigt känner jag igen de andra motivationstyperna i mig själv. Jag har i olika klassrum under olika skeenden i min karriär visat alla fyra motivationskategorierna ovan. När det är stressigt, när jag knappt håller näsan ovanför vattenytan och ser en lektion i taget skulle jag tro att jag drivs av en arbetsundvikande orientering, exempelvis. Att jag VILL visa en allt bättre undervisningsförmåga är förmodligen inte synonymt med att jag alltid gör det.

Att lärarens motivation och elevernas hjälpsökande verkar hänga samman tycker jag också är intressant. Det sätt vi som lärare ser på våra elevers frågor kan vara en nyckel till att förstå våra egna drivkrafter i undervisningssituationen. Om vi vill ha elever som drivs av att lära sig mer (kompetensorientering) istället för att lära sig för att få bra resultat för resultatens skull (resultatorientering) måste vi själva visa vägen. Det här belyser även Juul i "Relationskompetens för lärare", om än från ett annat perspektiv. 

Kanske kan motivationsbegreppen ovan också tydliggöra vad som händer vid ett mind shift som vi pratat om förut i samband med vad det innebär att ha höga förväntningar. Kan det vara så att om min motivation som lärare ändras, ändras också mina förväntningar på eleven?


Dagens begrepp: kompetensorientering

5 kommentarer:

  1. Vilken intressant frågeställning!

    Utifrån den kan man som lärare verkligen syna sig själv i sömmarna och fundera kring vilken utgångspunkt man själv har.

    Jag känner som du, som du uttrycker det i din reflektion. Jag vill vara kompetensorienterad. Jag vill också vara resultatorienterad med fokus på att eleverna ska nå goda resultat, inte att de nödvändigtvis ska bli bättre än andra, utan att de ska nå så höga resultat de kan och att de utvecklas och når sina egna mål.

    De dagar man inte är på topp, har häcken full, är sönderstressad och inte fått förutsättningar att lyckas kan man helt klart falla till att bli arbetsundvikande.

    SvaraRadera
  2. Om jag tolkat boken rätt är detta att ha fokus på att eleverna ska nå goda resultat för att utvecklas och nå egna mål kompetensorientering. Resultatorientering är istället att fokusera på resultaten för resultatens skull, att vilja ha höga betyg för att det ger mig bekräftelse, inte att vilja ha höga betyg för att det visar att jag har hög kunskap. En viktig skillnad som ju hänger ihop med begreppen inre och yttre motivation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okej, då förstår jag exemplet ovan bättre.

      Radera
  3. Efter att ha läst kapitlet har jag också tydligare kunnat se och ifrågasätta var mitt fokus är i klassrummet. Väldigt intressant! Älskar begrepp som synliggör tyst kunskap!

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...