måndag 4 mars 2013

Höga förväntningar på eleven

I boken Utmärkt undervisning av Jan Håkansson och Daniel Sundberg talar man om hur lärares värderingar och föhållningssätt påverkar eleven (s. 168-176). De belyser framför allt hur höga förväntningar påverkar eleven. Detta är något du (Josefin) och jag har diskuterat vid ett flertal tillfällen. Jag har funderat mycket kring vad det innebär med höga förväntningar och hur har man har lagom höga förväntningar på eleven.

I kapitlet Lärares praktik (s. 161) börjar Sundberg/Håkansson med citatet 
"Det kan inte finnas någon betydande motivation inom utbildning som inte i centrum har lärarnas grundläggande attityder. De trosföreställningar, antaganden, känslor som lärare har är själva luften av lärandemiljön och avgör livskvaliteten i den." Neil Postman och Charles Weingartner. 
Detta citat sammanfattar hur vi lärare, som människor direkt påverkar våra elever med vad vi tänker om dem. 

Sundberg/Håkansson talar om att de värderingar, stereotyper, attityder, fördomar, erfarenheter vi har om eleven styr hur vi agerar och vad vi förväntar oss av eleven. De tar även upp att vad vi tänker om elevens utseende, syskon och familj också påverkar våra förväntningar på elevens prestationer och lärande. Sundberg/Håkansson konstaterar att ur alla de forskningsrapporter de gått igenom är resultatet enkelt: Höga förväntningar på att eleven kan lära och prestera ger också goda effekter på elevens resultat. Låga förväntningar påverkar elevens resultat negativt. Alltså: om en lärare tror att alla elever kan lära och att läraren själv tror att hen kan påverka detta hos eleven, lär sig eleven mer och presterar bättre.

Sammanfattning av förväntanseffekten (s. 176) 

I klassrum med höga förväntningar arbetade man på följande sätt:
  • I grupparbeten fick olika elever på olika nivåer arbeta tillsammans.
  • Läraren arbetade utifrån synliga väldefinierade kunskapsmål.
  • Eleverna fick vara med att påverka undervisningen och sitt eget lärande. 
  • Eleverna drevs av inre motivation.
  • Eleverna fick tät återkoppling av läraren.
  • Eleverna fick utmanande frågor med fokus på tänkande. 
  • Läraren korrigerade beteenden på ett positivt sätt.
  • Läraren försäkrade sig om att eleven förstod aktiviteten och begreppen. 
  • Läraren var rädd om relationen till eleven. 

I klassrum med låga förväntningar arbetade man på följande sätt:
  • I grupparbeten arbetade elever på samma nivå tillsammans.
  • Målen var otydliga.
  • Eleven fick ta och tog färre beslut om sitt eget lärande och om undervisningen. 
  • Eleven drevs mer av yttre motivation.
  • Det var ovanligt med återkoppling från läraren. 
  • Läraren ställde enkla frågor där det fanns ett svar. 
  • Läraren reagerade på elevens beteende. 
  • Läraren ägnade ingen tid till begrepp och försäkrade sig inte om att eleven förstod aktiviteten. 
  • Läraren var inte rädd om relationen till eleven. 

Jag tycker att punkterna här ovan ger en tydlig fingervisning om vad som menas med höga förväntningar. 

Det är så skönt att få stöd från forskningen och att få argument om att det vi tänker också har effekt på eleven. Jag pratar ofta om "mind-shift" att det ofta kan räcka med att tänka annorlunda när man går in i ett klassrum och genom det tänkandet kan man påverka elevernas beteende och prestationer avsevärt. När man provat att  göra en "mind-shift" och blir medveten om vad som händer så är det magiskt.  

4 kommentarer:

  1. Forskningen om förväntanseffekter är mer knepig än vad som framgår av artikeln. I de punkter som anges så blandar man ihop beteenden som man kan förändra med önskvärda beteenden och attityder, vilket gör det svårt att tillägna sig budskapen. Förväntan är i hög utsträckning situationsberoende och kan inte generaliseras så som görs i de uppräknade punkterna. En viktig aspekt är att människor skiljer sig åt med avseende på var de förväntar sig att orsaken till deras beteenden ligger - inne i dem själva eller utanför dem själva (interna vs externa förklaringsstilar). Det finns ytterligare ting att tillägga. Det är viktigt att forskningsresultat inte förenklas och förfalskas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att förfalska forskningsresultat vore olyckligt. Jag vet inte om du menar att jag i mitt blogg-inlägg har förfalskat resultaten eller att Sundberg/Håkansson gjort det?

      Jag förstår mycket väl att allt är mer komplext än vad som framgår i detta blogg-inlägg, jag utgår ifrån att de som läser detta inlägg också gör det. Dock är detta just ett blogg-inlägg där egna personliga reflektioner synliggörs. Det är inte en vetenskaplig artikel. Vi är mycket tydliga i beskrivningen av vad detta är för blogg och vilket syftet är med den.

      Radera
  2. Vi har ju tidigare pratat om höga förväntningar, Malin. Jag har tidigare tänkt att höga KRAV på eleven är synonymt med höga förväntningar, men det är ju inte nödvändigtvis samma sak. Faktum är att förväntanseffekten så som den beskrivs i "Utmärkt undervisning" mer betonar vikten av att läraren har en bild av att alla kan och vill om de får rätt förutsättningar. Det innebär ju inte per automatik att jag som lärare ställer höga krav på eleven.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket bra förtydligande.

      Radera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...