fredag 1 mars 2013

Dokumentation

I det senaste numret av Pedagogiska magasinet tas ämnet dokumentation upp, man belyser dokumentation ur flera synvinklar i de olika artiklarna. I artikeln "Identiteter skapas i lärares omdömen" skriven av Ingela Andreasson belyser hon hur de omdömen vi lärare skriver påverkar elevens identitetsskapande och också hur de kan underbygga kategorisering och rådande normer när det kommer till t.ex. kön.

Pedagogiska magasinet  1.2013 
I den här artikeln tycker jag att Andreasson sätter ord på så mycket av det jag tänker och också befarar med hur dokumentation kan påverka eleven på ett personligt plan. Du och jag Josefin, har diskuterat det många gånger och snuddade vid ämnet återigen i inlägget "Vad fångas inte upp av kunskapskraven". Det vi lärare säger har betydelse, det vi skriver kan ha än mer betydelse, det vi återkopplar och speglar eleven i har konsekvenser. Andreasson skriver att hur vi beskriver eleven, vilka termer vi använder och hur eleven benämns skapar kategorier. Detta kan med andra ord innebära att eleven "både formas och formar sig efter de konstruerade kategoriseringarna" (s. 46)


"Pojkarna beskrivs utifrån sina behov, förmågor och färdigheter. Flickorna omtalas som trevliga, glada och mjuka. I skolans dokumentation formas både identiteter och normer." (s. 46)

Vi lärare har våra styrdokument och direktiv att följa men vi behöver ta kontrollen över dokumentationen. Vi lärare behöver verkligen återigen fundera på vad som ska skrivas, till vem det ska skrivas, hur det ska skrivas och varför det ska skrivas. Vi behöver fundera igenom våra egna föreställningar om eleverna så att vi inte faller in i rådande normer och kategoriseringar. Vi behöver fundera vidare vad som är personliga egenskaper och se till att det inte är de vi kommenterar eller återkopplar till eleven. 

Jag vill inte bidra till några domar som eleven måste leva upp till vilka kan ha negativa konsekvenser eller ge en skev självbild. Så, hur gör jag för att försöka att undvika detta? 

  • I utvecklingssamtalen ställer jag frågor. Jag är tyst och lyssnar. Jag använder ofta självskattning. I utvecklingssamtalen vill jag höra vad föräldern, men framför allt vad eleven beskriver och hur eleven beskriver sin skolsituation och sitt lärande. Jag speglar eleven genom att sammanfatta vad hen har sagt. Allt har fokus är på lärande och strategier för lärande. De sociala målen belyses också men även de ur ett lärande perspektiv. Jag försöker ställa frågor så att eleven kan sätta ord på när det fungerar i skolan och vad det är som gör att det fungerar, belysa detta och uppmuntra eleven att göra mer av det som fungerar. Eleven får själv formulera mål och strategier för att nå målet. 
  • I de omdömen jag skriver använder jag nästan bara summativa  återkopplingar, jag försöker vara så saklig som möjligt. Om eleven riskerar att inte få betyg i kursen skriver jag tydligt vad eleven behöver göra för att ta igen det hen missat, jag erbjuder även stöd i mitt ämne. Om det skulle behövas kan jag skriva något om lärandestrategier. Jag kan även här beskriva något eleven är extra duktig på - som t.ex. praktik. Huvuddelen av mina elever har skolsvårigheter av olika slag och jag vill absolut inte bidra till att befästa deras ofta negativa självbild. Jag tar därför mycket av det sociala och även det som rör studiero öga mot öga med eleven, men även här ur ett lärande perspektiv - alltså hur det påverkar elevens lärande om hen t.ex. inte får studiero. 
  • I de formativa återkopplingarna är jag noga med att beskriva vad eleven visar att hen kan och i de kommentarer som syftar framåt håller jag mig till kunskapskravens formuleringar och förtydligande/konkretiserande av dem. 
  • Jag försöker börja mina meningar med Du visar... istället för Du är...
Det var lite läskigt att skriva ner det här. Nu måste jag granska mig själv och mina skriftliga omdömen! Jag hoppas att jag lever upp till mina egna ord. 



2 kommentarer:

  1. Vilken bra summering! Jag har tänkt MYCKET på det här med dokumentation efter vår diskussion om vad som inte mäts i kunskapskraven här på bloggen. Tycker att det är SVÅRT med bra dokumentation.

    Uppfriskande att du skriver: "Det var lite läskigt att skriva ner det här. Nu måste jag granska mig själv och mina skriftliga omdömen! Jag hoppas att jag lever upp till mina egna ord.". Så tror jag att många av oss känner inför dokumentationen i stort. Jag gör det i alla fall.

    Jag försöker också följa råden i din punktlista. En bra poäng du gör är hur du berör studiero ur ett lärande perspektiv. Så tydligt har jag tidigare inte formulerat en sådan strategi.

    På min skola hade vi som krav vid senste omdömesskrivandet att skriva en summativ återkoppling med kunskapskravens formuleringar och eventuella förrklaringar, men också att skriva HUR eleven ska nå nästa steg (en formativ återkoppling) genom att formulera meningar av typen: GENOM ATT... Exmpelvis: Du visar förmåga att skriva texter som följer reglerna för språkriktighet. Genom att läsa mycket, gärna texter av olika slag (tidningar, romaner...) och arbeta på egen hand med uppgifterna i kapitel sju i din lärobok kan du utveckla din skrivförmåga ytterligare.

    Ämnesvis arbetade vi fram en diger lista med olika tips för att utveckla olika färdigheter och förmågor som fanns i kunskapskraven. Listan kunde vi sedan använda vid omdömesskrivandet som en tipsbank.

    Att ämnesvis arbeta fram bra formativa formuleringar tror jag kan vara en väg att synliggöra det här med dokumentationens identitesskapande funktion. Vilka formuleringar använder vi? Vilket fokus har vi i våra omdömen (både i anslutning till uppgifter och i terminsomdömen)? Vilka konsekvenser får vår dokumentation?

    Avslutar med fina ord jag hittade i dagens twitterflöde av Ann-Marie Körling. Det här vill jag alltid ha i bakhuvudet: "Om man själv inte vill ha den bedömning man är beredd att ge är det en mycket god varningssignal för att tänka över vad man ska skriva igen."

    SvaraRadera
  2. Jag ska fortsätta mitt erkännande... jag tycker allt är lite läskigt som jag skriver här.. i bloggen kan man inte gömma sig - man kan liksom inte bara snacka massor- man måste leva upp till det också! Jag vill inte att det bara blir en massa snack från min sida... jag vill att det blir verkstad också. Det är ju själva syftet med bloggen- att förbättra det som händer i klassrummet så att det kommer i direkt gagn för eleverna!

    Jag är så glad att du är en del i detta- du hjälper mig att bli bättre!

    Du, vilket proffsjobb ni gjort på er skola när det kommer till skriftliga omdömen! Jag önskar att vi gör det hos oss med - diskussionen måste upp på bordet igen. (Vi hade den för nga år sedan- men nu måste den utvecklas återigen) Vi har ju en hel del ny personal på skolan och vi andra behöver förfina och utveckla. Jag tror att vi har många nya och bra tankar som vi kan delge varandra.

    Håller med!
    "Om man själv inte vill ha den bedömning man är beredd att ge är det en mycket god varningssignal för att tänka över vad man ska skriva igen." Twitter av Ann-Marie Körling

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...