onsdag 13 februari 2013

Skolverkets publikation "Betygsskalan och betygen B och D"

Jag har just läst Skolverkets publikation Betygsskalan och betygen B och D - en handledning 

Jag har tyckt att det varit svårt att förhålla sig till och sätta ord på storleken, eller rättare sagt vikten av ett enskilt arbetsmoment och dess bedömning och hur det förhåller sig till de andra momenten i kursen. Bilden här nedan hjälpte mig att se det hela tydligare.  

Betygsskalan och betygen B och D s. 13

"Den process som beskrivs i stödmaterialet har visat att läraren behöver ta ställningtill med vilken kvalitet eleven visat sina kunskaper i kunskapskravens olika delar. När en elev har kunskaper på olika kvalitativa nivåer behöver läraren analyseraelevens kunskapsprofi l närmare, för att avgöra om betyget B eller D kan vara deträtta. När läraren värderar om eleven har uppfyllt det överliggande kunskapskravet”till över vägande del” utgår läraren från två frågor:
1. Hur omfattande delar av det överliggande kunskapskravet har eleven uppfyllt?
2. Hur betydelsefulla utifrån syfte och centralt innehåll är de delar som eleven har
uppfyllt i det överliggande kunskapskravet?" Betygsskalan och betygen s. 17







Hur tänker du Josefin när du ser det här?

2 kommentarer:

  1. Jag tycker att bedömning av "mellanstegen" D och B blir tydligare när jag utgår ifrån kunskapskraven för HELA kursen, snarare än enskilda uppgifter. I summativ återkoppling till eleverna skriver jag aldrig ut betyget, jag markerar bara enskilda kunskapskrav som uppnåtts. När jag sedan summerar vid kursens slut ser jag sedan om ett mellansteg blir aktuellt i slutbetyget om övervägande delar, alltså fler än hälften av kunskapskraven på nästa steg har uppnåtts. Detta att se om övervägande del av ett enskilt kunskapskrav uppnåtts känns betydligt klurigare och grafen ger viss vägledning. Hur gör du?

    Ett bekymmer jag konstaterar utifrån grafen är emellertid att det i ämnen som psykologi finns liten eller ingen möjlighet till progression över tid runt ett antal av kunskapskraven. Det finns helt enkelt så många olika mål att de bara kan examineras en gång per kurs. Annars, i svenskämnet exempelvis, är det mer rimligt att olika uppgifter får olika tyngd utifrån hur de korresponderar mot målet. Helst vill jag emellertid att de ska motsvara målet så mycket som möjligt varje gång.

    Om målet bara examineras en gång är det ju förstås rimligt att jag också ger ett summativt betyg som innefattar mellanstegen B och D (inser jag nu). SVÅRT! Skillnaden mellan utförlig och utförlig och nyanserad är en sak, men att se det däremellan i varje enskild uppgift. Är det rimligt? Hmmm. Jag måste läsa igenom Skolverkets skrift noga igen, tror jag.

    SvaraRadera
  2. Nu har jag lusläst "Betygsskalan och betygen B och D och kan konstatera att min utsvävning och farhåga ovan om att jag bedömt fel var felaktig (puh!). För att summera:

    I uppgifter som eleven gör markerar jag kunskapsresultaten utifrån de nationella kuskapskraven för A, C och E.

    Med stöd i DET TOTALA betygsunderlaget avgör jag om ett A, B, C, D , E eller F är aktuellt.

    Att eleven "till övervägande del" uppnått nästa kunskapskrav som är kravet för ett B eller D innebär inte nödvändigtvis att eleven rent visuellt har uppnått fler antal kunskapskrav i nästa steg. Olika uppgifter eleven gjort kan på olika vis korrespondera mot målet och denna bedömning måste jag som lärare göra i varje enskilt fall.

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...