onsdag 20 februari 2013

Elevdemokrati vid kursplanering

Nu äntligen tycker jag att jag hittat en form för eleverna att vara med och påverka undervisningen på ett bra sätt. Vi har tidigare bollat idéer fram och tillbaka och upplägget jag presenterar nedan kommer från en ursprungsidé jag fick efter att ha läst Christian Lundahls bok Bedömning för lärande och började göra alignment. (Läs gärna mer om denna process och de tankar det väckte hos oss här, här och här.) I retrospekt kan jag konstatera att det tog ett år och flera försök innan upplägget blev riktigt bra.

  1. Jag börjar kursen med att eleverna får se på alignment för hela kursen. Där finns förslag på material, undervisningsformer och examinationsformer. I grupper om fyra (som jag skapar) får de diskutera förslagen, ringa in sådant de tycker verkar bra och stryka sådant de inte gillar. De får också fylla på med helt egna idéer. Jag går hela tiden runt bland grupperna för att belysa, förtydliga och exemplifiera.
  2. Inför nästa lektion detaljplanerar jag kursens första delmoment och väljer undervisningsmaterial, undervisningsformer och examinationsformer utifrån de behov jag upplever att klassen har, efter deras önskemål och mina. Exempelvis kan det vara så att eleverna vill skriva uppsatser, men att detta krockar med tung rättningsbörda för mig vid nationella prov-tider och att jag då föreslår uppsatser vid ett annat moment, eller att jag ser att klassen skulle gynnas av många små examinationer istället för få stora. Materialet jag erbjuder kan också vara på olika svårighetsgrader och passa olika grupper olika bra. Undervisningen ska dessutom ge utrymme för att både lära in fakta (faktalektioner) och tillämpa den (förmågelektioner). Helst ska eleverna kunna få någon form av formativ återkoppling före examinationen. Vill du se en detaljplan kan du titta här, men observera att eleverna bara får ut ett delmoment i taget.
  3. Efter att vi examinerat ett delmoment och eleverna fått veta sina (summativa) resultat utvärderar vi. Jag brukar göra så att eleverna får sitta i grupper om 3-4 (som jag väljer) och tillsammans lista vad som varit bra och vad som bör bli bättre vad gäller undervisning, material och examinationsformer. Sedan listar vi alltsammans på tavlan. Innan eleverna gör utvärderingen har jag själv gjort densamma och har med mig mina förslag om hur vi ska arbeta vidare med nästa moment. Eleverna får sedan fylla på egna egna förslag utifrån vad som kommit fram i utvärderingen. Därefter fattar vi beslut om examinationsformen i nästa delmoment i kursen.

Vad som är bra med detta arbetssätt är att eleverna är med och påverkar det de kan påverka på ett öppet sätt. Att de får några olika konkreta förslag att ta ställning till brukar leda till högre engagemang och bättre förslag. Det blir sällan eller aldrig några diskussioner eller missnöje runt upplägget som sedan sjösätts. En annan poäng är att mål och kunskapskrav får en självklar plats i undervisningen. Jag märker att eleverna reflekterar kring dem genom att de ställer följdfrågor som "Kommer detta mål att examineras fler gånger?"

Vad som är svårt med detta arbetssätt är att det kräver gedigen kunskap om kursens innehåll och kunskapskrav, potentiella fallgropar och glädjeämnen. Jag som lärare måste ha olika förslag på undervisningsformer och helst ett rikt utbud av material att använda. Det kan också vara otäckt att göra en utvärdering öppet framför eleverna, men det kan förstås lösas genom att det görs skriftligen istället.

Hur gör du eleverna delaktiga i planeringen?

3 kommentarer:

  1. Man måste alltid ställa sig frågan varför man tar på sig vissa projekt.I detta fall kan man undra om det man håller på med verkligen bidrar med något nyttigt till undervisningens form eller innehåll. Kommer elevernas
    lärande att bli mer hållbart om de i någon mått fått delta i uppläggningen? Den frågan är väl ännu inte besvarad utan man verkar väl än så länge i den förhoppningen att allt som låter demokratiskt är bra. Nu är det ju inte demokrati utan ett slags lågmält avlyssnande av elevsynpunkter det i själva verket gäller.

    Frågan är om elevernas inflytande får gå ut över kunskapens inhämtande.
    Om så inte får ske är inflytandet i högsta grad illusoriskt.

    SvaraRadera
  2. Tack för intressanta synpunkter, Bertil! Dina kommentarer får mig att fundera över min ledarskapsfilosofi och mina handlingar. Tack!

    Du undrar om elevernas lärande blir mer hållbart om de deltagit i planeringen. Jag tror det. Läoplanen poängterar att eleverna ska vara deltagande i planeringen och det är mitt uppdrag att utföra det. Att lågmält avlyssna elevsynpunkter har ett värde, en övertygelse jag förankrat i min syn på lärararens roll som en icke självklar auktoritet.

    Jag är medveten om att begreppet elevdemokrati är besvärligt, det visar inte minst de årliga enkäter som gjorts på samtliga skolor jag arbetat.

    Så här står det i läroplanen under "Elevernas ansvar och inflytande":

    "Läraren ska
    • utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande,
    • svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen,
    • uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det,
    • låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och
    • tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen."

    Jag tänker att OM elevdemokrati ska finnas på våra skolor som läroplanen poängterar måste vi öppna upp för samtal om VAD och HUR eleverna ska påverka undervisningen. Inlägget ovan var mitt försök.

    Hur gör du för att ge eleverna ansvar och inflytande?

    SvaraRadera
  3. Vilket strukturerat sätt att arbeta elevdemokratiskt!

    Jag tror att om man arbetar så här strukturerat kring de olika delmomenten och släpper in eleverna i det arbetet kommer de att kunna påverka mer och mer (för varje moment)- då de får mer och mer insyn i kunskapsinhämtandet och examineringen. Den insynen kommer att ge dem mer och mer makt att påverka på riktigt - jag gissar att diskussionerna med eleverna successivt blir av högre kvalitet.

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...