söndag 6 januari 2013

Vikten av ett fungerande språk

De som undervisar i historia på universitetet i Uppsala är upprörda över ungdomarnas dåliga språkkunskaper. Om det kan du läsa mer här. Jag är svensklärare och det är jag stolt över, men det är ett väldigt krävande uppdrag det kan jag skriva under på.

Jag anpassar min arbetsinsats efter den arbetstid jag har. Att rätta, bedöma och kommentera svenskuppsatser är det enskilt mest tidskrävande momentet i min undervisning. Allt inkluderat. Även om jag effektiviserat min återkoppling och arbetar med kamratrespons för att ge möjlighet för eleverna att utvecklas så mycket som möjligt ser jag utan tvivel att om de exempelvis fick skriva mer och få mer återkoppling från mig skulle de bli bättre skribenter. Språket är nyckeln till alla ämnen. Språkutveckling kräver hårt arbete, både från elevens och lärarens håll. Med andra förutsättningar hade jag kunnat göra ett bättre jobb och ge ungdomarna ett bättre språk. Idag hinner jag ofta inte så mycket som jag vill och som jag ser att det skulle krävas. Att lärarnas undervisningsskyldighet har ökat får konsekvenser, allt annat är orimligt. De konsekvenserna ser vi nu.


2 kommentarer:

  1. Jag håller med om vår undervisningstid men tänker också...

    I boken Utmärkt undervisning pratar man mycket om att vi lärare ska bli medvetna om vad, alltså vilka förmågor och kunskaper, våra elever lär sig i den undervisning vi väljer. Kan det vara så att det är olika undervisningstraditioner, syn på kunskap och lärande som möts och krockar? Man kan fråga sig om vår undervisning i grundskola och gymnasieskola förbereder eleverna för den undervisning de kommer att möta på högskolor och universitet?

    Oavsett behöver elevers språk och grundläggande fakta-kunskaper stärkas...

    SvaraRadera
  2. Ja, kanske har du rätt. I artikeln beskriver man emellertid att universitetstudenterna (med helsvensk bakgrund) i historia har svårt med läsförståelse och svårt att uttrycka sig begripligt i skrift. De exempel de radar upp känns bekymmersamma.

    När jag fått grunna lite mer på problemet inser jag att svaret på varför många högskolestudenter har dåliga språkkunskaper förmodligen inte är så enkel som att de fått för lite undervisning i svenska eller att de mött en krock mellan undervisningstradtioner. Istället är det förmodligen (i vanlig ordning) en komplex växelverkan mellan olika faktorer där synen på fakta (som du nämnde) nog också spelar en stor roll. Jag kan inte låta bli att undra om synen på läsning bland ungdomar också är en faktor.

    En stor och viktig fråga, men inget enkelt svar således.

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...