lördag 12 januari 2013

Traditionell eller konstruktivistisk undervisning?

Något jag funderat mycket över efter att ha läst halvvägs i Utmärkt undervisning är skillnaden mellan traditionell och konstruktivistisk undervisning (se sid 74-75 och 84-86).

Med traditionell undervisning menar man  sådan som betonar elevers lärande av rena ämneskunskaper där eleven är en (passiv) mottagare av kunskap. Konstruktivistisk undervisning betonar elevernas utveckling genom lärprocesser. Denna undervisning är i större utsträckning gruppbaserad och fokuserar på problemlösning och analys, vilket gör att eleven utvecklar både ämneskunskaper och sociala förmågor.

Min undervisning är i huvudsak konstruktivistisk. Jag använder ofta eleverna som resurser åt varandra, vill att de lär sig i diskussion och analys tillsammans med andra. Forskarna vill emellertid betona att den ena modellen inte utesluter den andra, utan att de bör komplettera varandra. Kvalitativt god undervisning kan vara både konstruktivistisk och traditionell. Forskning visar också att sådana kunskaper som mäts i prov bäst föregås av traditionell undervisning.

Forskningen runt traditionell respektive konstruktivistisk undervisning tycker jag är synnerligen intressant, kanske belyser den själva essensen av de förändringar svensk skola genomgått och genomgår. Betänk exempelvis att många av de tester som mäter elevers kunskaper och färdigheter idag och som används som utvärderingsinstrument på nationell och internationell nivå är prov, medan undervisningen (kanske) är konstruktivistisk.

Jag har också börjat fundera över hur jag kan anpassa undervisningsform efter examinationsform. Om jag och klassen har kommit överens om att arbetsmomentet ska examineras med ett prov, så bör undervisningen som föregår provet vara mer traditionell, om man får tro forskningen. Om examinationen är ett diskussionsseminarium eller en reflekterande uppsats är det kanske lämpligare att låta examinationen föregås av konstruktivistisk undervisning. Något jag tycker är intressant är att jag väldigt sällan examinerar via prov. Antingen är det bara slump, eller så är det ett bevis på en form av tyst kunskap jag burit på - den undervisning jag bedriver ger inte sådan kunskap som bäst examineras via prov. Något jag också kan reflektera över när jag ser tillbaka på olika undervisningsgrupper jag haft, är att de grupper som föredragit prov också velat ha mycket av föreläsningar och lärarledd undervisning.

Vad tänker du runt traditionell respektive konstruktivistisk undervisning?


1 kommentar:

  1. Vilket fantastiskt inlägg - du har sammanfattat det så fint. Det här sätter ord på så mycket man har gått och funderat på genom åren.

    Jag tänker här, som kommentar till inlägget (http://larareemellan.blogspot.se/2013/01/vikten-av-ett-fungerande-sprak.html)och diskussionen vi hade där. Nu fick jag ord till mina funderingar- kan det vara så att vår undervisning i grundskolan och gymnasieskolan är mer konstruktivistisk och att därför har(en av anledningarna) många elever svårt för högskolastudier, då de möter en mer traditionell undervsining på högskolan? =Krock

    Intressant med att anpassa undervisningsform mer medvetet och strukturerat till examinationsform. Jag tror att man redan gör det på ett omedvetet plan , men det skulle vara fantastiskt att göra det på ett mer medvetet strukturerat sätt.

    Jag tycker att trenden när jag gick på Lärarhögskolan i slutet av -90 talet och även under tiden jag arbetat varit den att man SKALL jobba konstruktivistiskt och inte på något annat sätt. Jag har ju så klart anammat detta, men samtidigt känt att jag inte velat släppa det traditionella. Då jag undervisat på ett traditionellt sätt (också) har jag nästan känt att jag syndat. Det känns så skönt att man här tar upp vikten av att det ska finnas en balans däremellan - nu upplever jag att jag börjar få någon typ av balans mellan dem. Jag vill och önskar dock få upp det på ett än mer medvetet plan.

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...