måndag 14 januari 2013

Synligt lärande för lärare

Har just börjat läsa i John Hatties Synligt lärande för lärare som nyligen översatts till svenska. Det är förmodligen DEN MEST INTRESSANTA LÄSNING jag gjort i hela min lärarkarriär. Hattie är en australiensisk forskare som det ofta refereras till. Inte minst på Skolverkets hemsida. Det unika i hans forskning är att han gjort mer än 800 metaanalyser av 50 000 forskningsartiklar och 150 000 effektstorlekar. (Både metaanalys och effektstorlek är statistiska mätinstrument som används inom beteendevetenskapen. Läs mer om dessa genom att klicka på länkarna). Underlaget baseras på 240 miljoner elever världen över. Otroligt!

John Hatties forskning är kvantitativ och fokuserar på individens och gruppens lärande i pedagogiska miljöer. Den analyserar inte i första hand uppväxtvillkor, kulturella skillnader eller politiska beslut, det ska man som läsare vara medveten om. Det häftiga är emellertid att han listar 150 påverkansfaktorer på studieprestationer med effektstorlek, alltså hur stor effekt olika faktorer i skolan har på elevens lärande. Formativ bedömning och självskattning återfinns föga förvånande bland topp fem, medan mentorskap, ekonomiska resurser och lärarens ämneskunskaper inte verkar påverka studieprestationen nämnvärt! Byte av skola, tv-tittande och sommarlov har negativ påverkan på elevers studieprestationer, om vi får tro Hattie.

Att läsa boken på svenska (istället för på originalspråket) är smart. Inte minst eftersom en del begrepp som det engelska ordet didactics och det svenska ordet didaktik inte motsvarar varandra. Viktiga nyanser kan gå förlorade om du inte har synnerligen goda kunskaper i engelska. Det svenska förordet belyser också relevant kritik till Hatties forskning ur ett svenskt perspektiv.


Boken är uppbyggd så att jag som läsare guidas igenom hur vi som lärare tillsammans med kollegor kan arbeta fram undervisning som genererar lärande. Hattie lägger stort fokus vid kollegial reflektion, vilket jag tycker mycket om. Dessutom finns det rikligt med övningsuppgifter att göra individiuellt och i kollegiet samt utvärderingsmaterial att ge till eleverna. Det är inte en metod-bok så mycket som en bok där vi får redskap att synliggöra lärande hos oss själva och våra elever. Att arbeta med hela eller delar av materialet i kollegiet skulle vara otroligt häftigt.

Skaffa boken NU, vi måste prata om den tillsammans, okej?

5 kommentarer:

  1. En kollega har använt sig av boken i sin vidareutbildning och tipsade om den. Låter mycket intressant så det är bara att klicka hem en beställning.

    SvaraRadera
  2. Jag köper den genast... :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är den köpt - levereras till mig om 1-2 dagar :)

      Radera
  3. Det är ytterligt tveksamt om formativ bedömning verkligen bidrar så mycket till lärandeprocessen. En myckenhet amerikansk forskning av bl.a. Roediger & Karpicke visar att prov på ett mycket tydligare sätt befäster kunskaper över tid. Skälet till detta är att just framplockning ur minnet är ett effektivt sätt att aktivera alla minnesassociationer kopplade till det aktuella ämnesområdet. Se vidare kommande inlägg på min blogg.

    SvaraRadera
  4. Hej Bertil
    Tack för din kommentar.

    Jag har nu läst ditt blogg-inlägg: http://torestad.blogspot.se/2013/01/fler-prov-i-skolan-ger-battre-larande.html

    Jag håller med om mycket av det du skriver. Om du tittar på flera av våra andra blogg-inlägg ser du att vi många gånger är helt i linje med det du tar upp.

    Jag tycker dock att det är synd att du sätter formativ bedömning i motsats till prov, som om de två inte går att kombinera. (Jag vet inte om jag uppfattat dig rätt utifrån ditt inlägg?) Jag anser också att ett klassiskt prov är ett mycket bra verktyg att examinera elevernas kunskap på och även ett mycket effektiv inlärningstillfälle för eleven. Det formativa är dock lika viktigt efter ett prov som efter till exempel en inlämningsuppgift. Återkopplingen och synliggörande av kunskapen är viktig för elevens kunskapsutveckling. Prov och formativ bedömning kan gå hand i hand tycker jag.

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...