torsdag 20 december 2012

Kursutvärderingar

Nu har jag haft kursutvärderingar i mina klasser, vilket alltid är lika nyttigt. Jag får liknande omdömen i båda klasserna. De är generellt nöjda och glada och jag får bra omdöme, vilket gör mig glad. 

Jag får dock inte lika höga poäng när det kommer till dessa påståenden:

  • "Jag har under kursens gång fått veta hur jag ligger till betygsmässigt." 
  • "Jag har förstått vad som krävs för att nå de olika betygsnivåerna."
(På en femgradig skala där ett är instämmer inte alls och fem är instämmer helt, har 20 % fyllt i en 2:a, 20% fyllt en 3:a, 30% fyllt i en 4:a och 30% en 5:a.)

Det här är rätt talande för hur jag själv upplever de nya kunskapsskraven. Jag har läst på, diskuterat, vänt och vridit dessa kunskapskrav under två års tid nu och hur jag ska förhålla mig till dem, trots det känner jag mig osäker. Då är det inte konstigt att mina elever upplever att de inte vet vad som krävs. Den formativa bedömningen har också gjort att jag inte berättar betyget på en uppgift förrän den är bearbetad och helt färdig, förut berättade jag betyget direkt. 

Jag måste alltså jobba på det här. Jag ska under lovet fundera på hur jag ska kunna bli mer tydlig i vad som gäller för varje betyg och också hur jag ska bli mer tydlig i att berätta betyget för eleven så att de kontinuerligt vet var de ligger .   

Jag funderar på att utveckla idéen om att till varje uppgift göra en kunskapsmatris (vilket jag gjort förut också) där jag kopierar kunskapskraven direkt ur ämnesplanerna som passar till just den uppgiften och sedan skriva en förklaring med egna ord om vad som gäller för betyget A (vilket jag endast gjort en gång). När jag provade detta på mina elever tyckte de att det var mycket bra. 

Vad tycker du Josefin? 

tisdag 18 december 2012

100 frågor om ett fördjupningsområde

Jag använde lektionsupplägget från "100 frågor om daggmasken" för att starta upp ett fördjupningsarbete i Psykologi B nyligen. Problemet med fördjupningarbeten (vilket är ett obligatoriskt moment i Psykologi B) är att ganska få elever på förhand vet vad de vill fördjupa sig i. Ofta behöver de mycket hjälp att komma igång. Jag vill hellre lägga tid på att hjälpa eleverna med det faktiska arbetet och alltså minimera tid för uppstart. Därför ville jag se om upplägget med 100 frågor skulle släppa loss kreativiteten och få eleverna att komma igång.


Så här gjorde jag:
Eleverna fick i grupp 40 minuter på sig att generera 100 frågor om antingen kärlek, motivation, genus, minne eller lycka. Jag sa att frågorna fick lov att vara stora eller små och att de fick lov att skriva frågor som de redan visste svaret på. Varje fråga skrevs på en egen post-it som sedan sattes på A3-papper.

Ämnesvalen hade jag tagit fram och var sådana där jag vet att det finns mycket intressant och aktuell forskning. Likaså tyckte jag att ämnena hade bredd och var av sådan karaktär att jag hoppades att de skulle tilltala ungdomarna. Ämnena hade inte behandlats något djupare tidigare i kursen. Ämnesgrupp att tillhöra valde eleverna sedan själva utifrån intresse, men de fick också veta att de fick lov att byta ämne efter de fyrtio minuterna, om de ville.

Min reflektion:
Eleverna genererade nära nog 50 frågor per grupp efter att de fyrtio minuterna hade gått. Jag gjorde om uppgiften med en annan grupp vid ett senare tillfälle. De fick som mål att generera 50 frågor, men skrev då bara ca 30 frågor per grupp efter att fyrtio minuter hade gått. Alltså: att fråga efter 100 frågor får anses vara bättre än att fråga efter 50. Engagemanget var lägre i gruppen som bara skulle skriva 50 frågor, men det kan förstås ha berott på en mängd olika saker (morgonlektion, annan gruppdynamik, etc).

När de fyrtio minuterna gått fick eleverna gå runt och se vad de andra grupperna skrivit och sedan välja en frågeställning att arbete med själv. I båda grupperna hade nära nog alla hittat en frågeställning efter lektionens slut. De elever som missat lektionen kunde vid ett senare tillfälle ta del av frågeställningarna som de andra genererat och på så vis hitta en egen att arbeta med. Att flera elever valde samma frågeställning var här inget problem.

Summa summarum var "100 frågor" en bra metod att använda vid uppstart av ett fördjupningarbete. Det här kommer jag att göra igen!

lördag 15 december 2012

Vikten av en duktig lärare

I skolforskning talas det mer och mer om att läraren är en av de faktorer som påverkar elevernas skolresultat avsevärt. Skolverket gick ut för några dagar sedan med att betydelsen av begåvning för elevens resultat ska tonas ner och att det är kunniga engagerade lärare, höga förväntningar och elevens egen motivation och ansträngning som är avgörande för goda skolresultat. 
"Motivation, ansträngning, uthållighet och positiv självbild hos eleverna. Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan. Det är faktorer som bidrar till höga skolprestationer. Betydelsen av medfödd begåvning behöver tonas ner. Det är en viktig slutsats i en ny rapport från Skolverket." http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2012/medfodd-begavning-mindre-viktigt-for-toppresultat-1.187036
 I boken Bedömning för lärande ägnar Christian Lundahl ett helt kapitel åt att fokusera på läraren. Han hänvisar bland annat till PISA-studierna (s. 68) från 2006 där man kommit fram till att elevernas resultat i Sverige inte påverkas lika mycket av vilken skola de går i utan mer av vilka lärare de har. Skillnaderna i resultat mellan klasser på en och samma skola skilde sig mer från varandra än mellan olika skolor. Professor John Hattie har även han i sin forskning kommit fram till att läraren är den viktigaste faktorn när de kommer till elevernas resultat.
"Ett annat sätt att uttrycka effektskillnaden mellan lärare är att eleven med mycket bra lärare på 6 månader lär sig vad elever med de sämsta lärarna lär sig på två år (Hanushek, Kain et al. 2005, Rivkin, Hanushek & Kain 2005, Kane, Rockoff et al. 2006). Studierna visar också att de som tjänar mest på en effektiv lärare är de lägst presterande eleverna." s. 68 Bedömning för lärande, 2011, Christian Lundahl
 "I boken Visible Learning – A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achivement från 2009 redovisar utbildningsforskaren John Hattie – professor i pedagogik från Nya Zeeland – ett 15-årigt arbete med att på närmare 400 sidor sammanställa internationella forskningsresultat som visar vilka faktorer som bidrar till elevers resultat. Slutsatsen är att det inte är organiseringen av skolan som är avgörande. Det är läraren som är viktigast."  http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/05/10/gora-skillnad
 Vi lärare är viktiga, det har till och med forskarna börjat sätta ord på. Det är både skrämmande och härligt att ha denna vetskap. Jag påverkar alltså mina elevers resultat mycket, snacka om ansvar. Det är nästan så att man svimmar. Vetskapen gör mig mer peppad än rädd som tur är. 

Här ska undervisning utvecklas....

Och ni som bestämmer över skolan, se till att vi lärare får stöd att utvecklas så mycket som möjligt och se till att vi får de yttre förutsättningarna att lyckas, så att våra elever når så höga resultat som möjligt!

fredag 14 december 2012

Mobiltelefonens vara eller inte vara i klassrummet

Josefin, mobiltelefonen är 2000-talets keps. Diskussionerna är oändliga, ska eleverna få ha mobiltelefon i klassrummet eller ej? Jag hittade ett fint blogginlägg i bloggen IT& Etik där man på ett nyanserat sätt diskuterade fördelar och nackdelar med mobiltelefonen i klassrummet. Här är en lista Jan Svärdhagen sammanställt.
"Orsaker till varför man inte ska ha mobilen i skolan:
  • Mobilen stör
  • Mobilen gör att barnen blir mer okoncentrerade
  • Med mobilen kan man ta kort eller filma i smyg
  • Med mobilen kan man mobba andra elever
  • Utifrån en tanke om en likvärdig skola skall inte en del elever ha möjlighet till att nyttja en smartphone medan andra kanske inte har den möjligheten (rättviseaspekten)
  • Skolan skall fungera som en frizon från de digitala artefakterna
Orsaker till varför man får ha mobilen i skolan:
  • Mobilen kan fungera som ett pedagogiskt stöd under lektionen.
  • Det är lätt att nå eleverna snabbt och effektivt.
  • Mobilerna är en del av samhället och kulturen.
  • Vi kan med mobilen hjälp göra nya saker som innan inte var möjliga, eller kan vi det?
  • Mobilen kan nyttjas till stöd i elevernas dokumentation.
  • Med mobilen kan vi sprida kärlek (Gilla). I motsats till mobbning som alltid lyfts fram." http://etik.blogspot.se/2012/11/mobil.html
 Så här har jag kommenterat mobiltelefonen i ett tidigare inlägg som handlar om regler i skolan. 
För mig får eleverna ha musik i öronen då många kan koncentrera sig bättre, då använder de mobiltelefonerna. Ibland ber jag dem även söka på något begrepp eller ord med hjälp av telefonen. Jag tar ett snack med eleven om mobiltelefonen stör henom så mycket att henom inte får något gjort på lektionen.

Förbud är alltid svårt, med förbud kommer ofta straff. Den som ska hålla reda på mobiltelefonerna och straffen, samt ska se till att göra det rättvist är läraren. Jag tror inte att det finns någon "quick fix" med att förbjuda mobiltelefonen i klassrummet. Jag tror mer på att man har policys ett exempel kan vara att "det ska vara studiero och fokus på lärande i klassrummet". Om en elev och dess mobiltelefon stör andra eller sig själv, tar läraren en diskussion med eleven eller eleverna (om det är flera) om detta. I den diskussionen får eleven ta ansvar för sig själv och sitt eget lärande. Jag vill ha fokus på lärande och kunskap. (Kan tilläggas att detta gäller gymnasieelever, jag vet inte vad jag hade tyckt om jag jobbat mer yngre elever.)

Kommentarer till artikeln "Elever förlorar på felaktig betygssättning" av Per Måhl, Skolvärlden


Josefin, i den här artikeln skriver Pehr Måhl om missuppfattingar som finns i betygssystemet. Jag tycker att han belyser många saker jag gått och funderat på och som jag diskuterat med kollegor. 
"Det är inte bara förmågor utan också sakkunskaper som ska betygssättas – och inget hindrar att lärare använder olika provuppgifter för de olika betygen och erbjuder ”omprov”." 
"Valida examinationsuppgifter som bidrar till lärande utvecklas inte och används inte. "
Han tar även upp att det kan vara till en fördel att göra E-, C- och A- uppgifter på t.ex. prov och han understryker att eleven har rätt att komplettera sin bedömning genom omprov eller liknande. 

Jag tycker att vårt betygssystem är problematiskt för att elevens förmågor och sakkunskaper utvecklas under kursens hela gång. De första bedömningarna är näst intill oanvändbara i jämförelse med de bedömningar som görs senare i kursen. Det gäller här att man tänkt igenom de olika momenten och att man tänkt igenom vad som ska bedömas och NÄR det ska bedömas, för att eleven ska få ett så rättvist betyg som möjligt. Samtidigt kan inte allt bedömas de sista veckorna i kursen, det skulle också bli orättvist för eleven då all bedömning skulle ske samtidigt i alla kurser. 

http://www.skolvarlden.se/artiklar/elever-forlorar-pa-felaktig-betygssattning

Böcker jag vill läsa


De här två böckerna vill jag läsa!

Betygssättning en handbok
Av Måhl, Sundblad, Gustavsson
Kunskap fantasi och föreställning om
mentalisering i lärarprofessionen
 Av Margareta Normell

onsdag 12 december 2012

Vilka böcker har gjort dig till en bättre lärare?

Som ett led i uppdraget som bloggambassadör för Bokmässan 2013 ämnar jag samla ihop boktips från bloggosfären och kloka kollegor runt om i landet. Om det kan du läsa mer på min systerblogg FABULERAT eller på Bokmässans community i gruppen Litteratur för lärare (gå med, vet jag!).

Eftersom du är en av de klokaste lärare jag vet undrar jag givetvis: Vilka böcker har gjort dig till en bättre lärare? Det kan både vara facklitteratur och skönlitteratur, en bok eller många.

PS: Ni andra som läser bloggen, bjud gärna på era tips också via länken ovan, vet jag.

tisdag 11 december 2012

Ett gemensamt språk för lärare

Josefin, jag hittade ett så bra program på UR.se som handlar om den pedagogiska praktiken och framför allt den muntliga relationen man behöver skapa med sina elever. 
UR.se, Pedagogens retorik, Den muntliga relationen
Tina Kindeberg docent i pedagogik och retorik anser att vi måste ha ett gemensamt yrkesspråk och genom det kan vi utvecklas som lärare och då också utveckla vår undervisning. Hon säger att om man kan prata om sitt jobb, om man har ett välutvecklat språk om vad man gör, hur man gör och varför man gör på ett visst sätt, då får man också självförtroende och trygghet i sitt yrkesutövande, vilket gagnar alla. Med ett gemensamt språk kan man sätta ord på t.ex. händelser eller situationer, man kan då, genom språket titta på det utifrån, man får distans och kan analysera händelsen på ett professionellt sätt tillsammans med kollegor. 
Vidare talar Kindeberg om  att det finns en tradition i Sverige att inte tala om läraryrket, själva utövandet av yrket i klassrummet med eleverna. I stort har man ansett att det är en talang eller begåvning man föds med om man är duktig på sitt jobb som lärare eller ej. Hon poängterar att vi genom att skapa ett yrkesspråk skapar vår yrkesprofession och att vi genom detta kan utvecklas som pedagoger, tillsammans. Det handlar alltså inte om talang eller ej, utan om en profession och ett hantverk som vi måste prata om och öva på

I ämnet pedagogisk retorik bidrar pedagogik med kunskaper om fostran, utbildning och bildning i relation till våra styrdokument och  retoriken bidrar med kunskaper om etiska och känslomässiga dimensioner i språket. Genom att kombinera dessa två ämnen kan man utveckla den muntliga relationen som är så viktig i undervisningen.

När Kindeberg talar om hur man ska göra utgår hon från tre mänskliga villkor som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. 
1. Det biologiska villkoret svarar på frågan -Vad är ett vi? Vi vill alla bli sedda och bekräftade och för att bli det är vi beroende av varandra, vi är beroende av den grupp vi ingår i.  Hur vi lärare ser på den här frågan är avgörande för hur vi organiserar undervisningen. 
2. Det moraliska villkoret svarar på frågan- Vad gör vi när vi talar med varandra? Det här handlar om hur vi ser och bekräftar varandra i klassrummet. Känslor skapas med vad vi gör med orden. 
3.Det politiska villkoret svarar på frågan- Vad skapar vi när vi pratar med våra elever? De vanor och värderingar som skapas utifrån de val vi gör, alltså hur vi formar våra elever utifrån det biologiska och moraliska villkoren. 

Vidare talar Kindeberg om att eleven väljer att lyssna på oss eller inte. För att de ska lyssna på oss måste vi vara förebilder (förebildlighet), är vi det kommer eleverna vilja komma åt vår kunskap och det är då de väljer aktivt att lyssna. Kombinationen av ethos, patos och logos, alltså att väcka förtroende, känslor och att ha goda argument gör att eleverna väljer att lyssna. 

Att skapa ett gemensamt yrkesspråk är så viktigt. Jag blir glad och hoppfull för vår yrkesprofession när jag ser och hör att dessa diskussioner dyker upp mer och mer. Det är så härligt att man börjar se på yrket som ett hantverk som måste pratas om och övas på.   

http://larareemellan.blogspot.se/2012/08/reflektion.html


Uppföljning av kompetensutveckling under höstlovet

Josefin, nu har vi haft uppföljning på kompetensutvecklingen vi hade under höstlovet. Alla lärare fick förbereda en presentation på ca fem minuter där vi skulle berätta om vad vi fördjupat oss i. Vi samlades i aulan, där hade de dukat upp bord på scenen som för en panel, vi var indelade i två grupper. Ena gruppen satt på scenen, andra gruppen i publiken. Vi som satt på scenen fick var och en berätta om vår fördjupning, lite fakta men framför allt de tankar och idéer vi fått. Sen bytte vi grupp och vi fick vara publik. Publiken fick ställa frågor om de ville. Alla var nog lite nervösa innan, men det stöd vi gav varandra gjorde att vi snabbt slappnade av och att vi helt opretentiöst kunde vara raka och ärliga. Det här blev verkligen jättebra, det öppnade upp och jag tyckte att vi alla hade en enorm respekt för varandra och att alla var genuint nyfikna. 

Vi hade fördjupat oss i många olika saker, här kommer några exempel:

Det här är bara några saker som kom upp, eller hur är det fint och kreativt. Detta tycker jag har skapat en stämning av att vilja mer, att prata med varandra om pedagogiska frågor, att vara tillåtande och nyfikna och att man inte måste vara expert på allt. 

Det stämmer verkligen, det de tog upp i filmklippet som du hittade i våras. 

torsdag 6 december 2012

Bloggambassadör för Bokmässan 2013!

Jag har blivit utvald till bloggambassadör för Bokmässan 2013! Ser väldigt mycket fram emot att diskutera litteratur med likasinnade under året (och på bokmässan, givetvis) och undrar om du Malin vill göra mig äran att följa med till mässan? Jag har nämligen fått seminariekort och inträde för två personer. Vad säger du?

måndag 3 december 2012

Rätt att tala, vett att lyssna

Om du är det minsta lilla intresserad av retorik, vill hitta bra tips mot talängslan, se och läsa kända tal, hitta bra lärarhandledning och övningar runt att våga tala inför folk ska du kolla in ur.se. Fantastiskt bra hemsida med riktigt bra material att använda i skolan. Kolla in!

Nu är det dags - min första kamratrespons skall genomföras

Josefin, nu är jag där. Jag ska genomföra min första kamratrespons. Detta kommer att ske i en klass jag känner mig mycket trygg med och där jag känner att eleverna är trygga med varandra.   Vi ska genomföra två efter varandra, men med lite olika karaktär. 

Det är två olika uppgifter detta ska appliceras på. Den ena är en regelrätt matris där jag plockat ut kunskapskraven ur ämnesplanen rakt av och den andra har jag använt instruktionen till uppgiften och en förklaring med egna ord vad som krävs för A. I den matrisen där jag använt kunskapskraven ska eleverna få bedöma varandras uppgifter och markera var de ligger betygsmässigt samt få bedöma sig själva. I den andra ska eleverna få läsa varandras reportage och markera på matrisen vad de fått med och vad som fattas. I båda fallen hoppas jag att det leder till en djupare kunskap om vad som krävs för de olika betygsstegen. De kommer sedan  att få bearbeta sina texter och lämna in för en slutlig bedömning. 

Det här ska bli spännande. Jag och eleverna ska utvärdera detta mycket noga efteråt. 
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...