fredag 30 november 2012

Elevinflytande

Josefin, häromveckan hamnade jag i en sån där situation som man helst inte vill hamna i. Min mentorsklass har haft en vikarie och vid ett tillfälle fick jag gå in och medla mellan klassen och henne. Hon fick komma och hämta mig för att det inte var studiero i klassen och hon upplevde att killarna inte gjorde som hon sade. 
Detta har som du vet, varit en tuff grupp att arbeta med, men där varje individ i år har gjort stora ansträngningar för att höja prestation och resultat. Var och en av dem är idag samarbetsvilliga och gör verkligen allt för att lyckas och också skapa en god stämning i gruppen. Många i gruppen kämpar dessutom med läs- och skriv- samt koncentrationssvårigheter. 
Jag fick som sagt gå in i klassrummet och medla, obehagligt för alla inblandade. Jag försökte att hålla mig neutral och ställde frågor till henne och till klassen. Det visade sig att klassen hade försökt berätta för henne hur de önskar att jobba och vilken hjälp de behöver. Hon hade inte lyssnat på detta och då protesterade de genom att störa, vara kaxiga och tjafsa med henne på ett otrevligt sätt. Hon var tyvärr så koncentrerad på att genomföra det hon hade tänkt vilket resulterade i denna kollision. Jag bad eleverna att komma med konkreta förslag på hur de ville uppnå kunskapsmålen för lektionen och de kunde tillsammans med henne tillslut enas om arbetssätt, raster och studiero. Till hennes försvar vill jag nämna att hon hamnade i en svår grupp där man måste vara oerhört lyhörd och samarbetsvillig som vuxen. 

Tänk vad det är viktigt att lyssna på sina elever. Eleverna är ju experter på sitt eget lärande och frågar man dem så kommer de med bra förslag, det är genom deras förslag man kan mötas och samarbeta. Att tänka och uttrycka samarbete till eleverna, snarare än "du ska lyda" är mycket mer fruktbart. 

onsdag 28 november 2012

Att ge instruktioner med en screencast

Josefin, jag har använt Jings screencast för att ge muntliga instruktioner till en inlämningsuppgift. 

Så här gick lektionen till:
  1. Repetition av vad vi gjorde förra veckan. 
  2. Genomgång på tavlan av centrala begrepp som handlar om temat (fattigdom) vi arbetar med just nu.
  3. Visning av uppgiften http://screencast.com/t/0FMEZSofnwAc via projektorn. 
  4. Eleverna fick varsin dator, hörlurar och länken med min screencast. De fick lyssna/titta på instruktionen en gång till, efter började de arbeta med uppgiften. 
Det kan tyckas vara konstigt att jag inte gav en muntlig presentation av uppgiften, utan att jag istället spelade upp den digitala versionen av mig själv. Det tyckte jag också till en början, men jag ville prova att göra det, för att se hur eleverna skulle reagera. Eleverna reagerade positivt, de satt väldigt koncentrerat och lyssnade på den digitala versionen av mig. I vanliga fall kan den här typen av självständiga uppgifter vara svåra för den här klassen att genomföra, då många har koncentrationssvårigheter. Att de fick hörlurar och en varsin dator, samt instruktioner via screencasten gjorde att de kom igång på en gång och de blev fokuserade på uppgiften. Jag behövde inte heller ge samma instruktion flera gånger, utan kunde istället ägna mig åt diskussioner kring innehållet i uppgiften. 

måndag 26 november 2012

Att ge formativ återkoppling direkt efter muntliga redovisningar

Malin, inspirerad av föreläsningen om formativ bedömning häromdagen har jag försökt ge muntlig formativ återkoppling direkt i klassrummet framför och tillsammans med eleverna. Ett lyckat exempel var följande:

Eleverna skulle hålla lektioner för varandra om språksociologi. Lektionerna var lärtillfällen och det visste eleverna om. Momentet ska komma att examineras längre fram. Varje grupp hade gjort en egen språkundersökning som de skulle redogöra för och de skulle också involvera klasskamraterna på något sätt i sin lektion.

Innan eleverna började sina lektioner betonade jag för dem att lektionerna var ett lärtillfälle för publik såväl som för dem som redovisar. Jag underströk att vi skulle vara toleranta mot varandra och att det var okej att misslyckas. Jag sa också att vi tillsammans efter varje lektion skulle ge återkoppling till dem som hållit lektion genom att vi tillsammans skulle visa på två stjärnor (sådant de gjort bra) och en önskan (ett utvecklingsområde). Varken mer eller mindre! Tillsammans gjorde vi upp om vad vi skulle ge återkoppling på utifrån vad vi tyckte var viktigast (innehåll och metodval) och vad vi skulle undvika att kommentera (individuella prestationer och powerpointens utseende).

Eleverna gav bra och respektfull respons till gruppen som hållit lektion och tillsammans kunde vi reda ut problem och svårigheter i lektionens innehåll utan att det upplevdes som kränkande (vilket  annars är väldigt svårt, tycker jag). De som hade hållit lektion fick sedan ge återkoppling till publiken som inför nästa redovisning lyssnade än mer respektfullt. Efteråt hade jag kompletterande samtal med varje grupp för sig.

I en annan grupp försökte jag mig på att ge återkoppling vid en examination. Det gick inte alls lika bra. Då gjorde jag misstaget att inte involvera eleverna i vad återkopplingen skulle fokusera på och den gången blev elevernas återkoppling ganska banal och jag upplevde inte att eleverna kände engagemang för uppgiften.

Styrkor med detta sätt att arbeta upplever jag är att det (om det lyckas) kan skapa en tillåtelse att misslyckas, vilket jag tror är vägen till att verkligen lyckas för eleven. Elevaktiviteten var hög. Likaså tycker jag om detta hur lärande sker i klassrummet här och nu, att vi tillsammans ser det lärande som sker. Jag är också övertygad om att de utvecklingsområden som kommer fram blir lärande för ALLA i klassrummet, inte bara den grupp som redovisat.

 

Att visa sin yrkesskicklighet genom meritering

I Stockholm Stad kan lärare ansöka om att få visa sin yrkesskicklighet genom ett meriteringsprogram där oberoende examinatorer bedömer din kunskap inom följande områden:

Resultat
 1. Når mycket goda kunskapsresultat med eleverna, ingen lämnas efter.
2. Värnar tryggt skolklimat med fokus på alla elevers lärande.

Undervisning och lärande
3.  Planerar för sammanhang och förståelse.
4.  Leder lärandet orubbligt framåt.
5.  Gör lärandet synligt.
6.  Ger varje elev röst.
7.  Skapar ett arbetsinriktat klassrumsklimat.

Samarbete och yrkesutveckling
 8. Utvecklar sin, kollegers och yrkets praktik

Tanken är att meriteringen ska vara ett sätt att höja lärarens status och undervisningens kvalitet. En lärare som genomgått meriteringsprogrammet ska kunna använda detta i lönesamtal som underlag i diskussion om högre lön. Likaså ska de meriterade lärarna kunna användas för mer kvalificerade uppdrag.

Min första reaktion var positiv, att initiativet är gott och ett steg att sätta ord på vad det är som kännetecknar en bra lärare. Sedan blev jag beklämd. Varför ska lärare behöva visa vad de kan genom ett särskilt meriteringsprogram? Är det inte rektors uppgift att se och bedöma lärarens kompetens? Gillar inte sättet meriteringsprogrammet skapar polarisering mellan skolledning och lärarkår. Fokus borde ligga på att vi utvecklar oss själva och vår skola tillsammans, tycker jag.

Vad tycker du om meriteringsprogrammet och vad tycker du om de åtta områdena som kännetecknar en yrkesskicklig lärare, enligt Stockholm stad?

söndag 25 november 2012

Senaste numret av pedaogiska magasinet

Josefin, har du läst senaste numret av Pedagogiska magasinet? Jag plockade upp tidningen och kunde inte sluta läsa. 

Ledaren handlade om vad bildning är, Leif Mathiason vred och vände på bildningsbegreppet och gav mig lite nya tankar kring detta begrepp. 

Göran Svanelid gjorde en uppföljare på sin första artikel om The Big Five och nu kopplade han förmågorna till bedömning. Denna artikel gav mig mer kött på benen när det kommer till just bedömning och tänket kring The Big Five. 

Och till sist, det fanns en hel artikelserie om hur viktigt det är att bygga relationer i skolan, lärare-elev, elev-elev och lärare - förälder. Ann-Marie Körling skrev en så fin och tydlig artikel om vikten av relationsskapande för att optimera lärandet och utvecklingen hos varje elev. Gertrud Svensén skrev en artikel om Jesper Juul och hans teorier kring relationskompetens. Fanny Jonsdottir skrev en artikel om hur viktig tillhörighet är i kamratgruppen från tidig ålder och hur viktiga alla pedagoger är i pedagogiska verksamheter,  för varje enskilt barn i denna process. Dessa artiklar gav mig ord, begrepp och formuleringar kring vad jag känner, tycker och tänker kring vår roll som lärare och vikten av att skapa goda relationer med varje enskild elev. 


tisdag 20 november 2012

Fortbildning i formativ bedömning

Den 29/10 2012 föreläste Linus Waldenström från Bernadotte-gymnasiet på Södermalm om formativ bedömning på min skola som ett led i att vi ska arbeta med bedömning för lärande. Waldenström hade sammanställt aktuell forskning från John Hatties Visible Learning for Teachers (kommer snart på svenska och heter då Synligt lärande för lärare), Christian Lundahls Bedömning för lärande, Embedded Formative Assessment skriven av Dylan Williams samt Anders Jönssons Lärande bedömning. Här kommer de bästa tipsen från Linus Waldenströms föreläsning:

  • Att göra bedömning på plats med eleverna minskar arbetsbördan för läraren. Som exempel visade Waldenström att elever och lärare kan ge muntlig återkoppling direkt i samband med muntliga redovisningar, exempelvis. Vi ska inte arbeta MER utan ANNORLUNDA. Gärna efter modellen två stjärnor och en önskan
  • Ställ smarta frågor som väcker diskussion och tanke (inte kontrollfrågor) så får du bättre lektioner.
  • Bra feedback är svårt. Viktigt är att undvika att vara alltför personlig. Se exempelvis skillnaden mellan följande två återkopplingar: Du är inte tillräckligt smart och Du är inte tillräckligt smart, än.
  • Arbeta med noga utvald återkoppling som eleven tvingas använda. Ställ frågor till eleven och erbjud tips och tricks. Återkopplingen ska generera mer arbete hos eleven än hos läraren! Medan eleven arbetar med sin återkoppling från lärare eller klasskamrater kan läraren ge muntlig återkoppling en och en.
  • Självbedömning är viktigt för elevens utveckling. Detta är svårt till en början, men hårt arbete ger resultat och utveckling.
  • Gör det svårt för eleverna att jämföra med varandra för att de ska få möjlighet att se sin egen utveckling.
  • Undvik Matteus-effekten (Matt 25:29) "Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har". Gynna inte de elever som redan kan och är starka genom att ge dem ordet på bekostnad av de svagare eleverna. Se till att alla får ordet i klassrummet, exempelvis genom att låta slumpen styra eller genom att låta eleverna arbeta i mindre grupp där alla kommer till tals.

Pedagogiskt och socialt klimat i framgångsrika skolor

Malin, du har ju tidigare skrivit om framgångsfaktorer i undervisningen med hänvisning till Skolinspektionens sammanställning av aktuell forskning. När jag gick kursen Ledarskap i skolan på Stockholms universitet läste jag Myndigheten för skolutvecklings publikation Skolutvecklingens många ansikten från 2009 (finns att ladda ner som pdf här) där man bland annat sammanställt aktuella forskningsresultat runt framgångsrika skolor. Boken gav mycket att tänka på och jag har länge velat sammanställa några viktiga punkter här. Har för övrigt beställt Utmärkt undervisning som jag förväntar mig ska presentera än färskare forskningsresultat och det ska bli spännande att jämföra det som kommer fram där med det vi redan vet.

Här är några viktiga punkter rörande framgångsrika skolor från skolforskaren Lennart Grosins kapitel "Forskningen om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling" i Skolutvecklingens många ansikten:

Ett flertal studier i västerländska kulturer (USA, Kanada, Holland, Australien och Sverige) har undersökt det pedagogiska och sociala klimatet på framgångsrika skolor. Med framgångsrika skolor menar man skolor där elevernas studieresultat är goda, oavsett socioekonomisk och kulturell bakgrund. Forskningen tyder på att det pedagogiska och sociala klimatet på en skola "skall ses som en komplex frukt av djupt liggande värderingar och normer hos skolledning och lärarkår vilka kommer till uttryck genom praktiska handlingsmönster som det tagit de vuxna i skolan lång tid att utveckla (s. 141)."

Utmärkande för det pedagogiska och sociala klimatet i framgångsrika skolor är enligt forskningen (Rutter m fl, 1979; Edmomds, 1979, Mortimore m fl, 1988; Bamburg & Andrews, 1991; Ouston, Maugham & Rutter, 1991; Reynolds, 1994; Scheerens & Bosker, 1997; Hallinger & Heck, 1998) följande:

  • Ett demokratiskt, tydligt och kraftfullt ledarskap med fokus på kunskapsmål från rektors sida
  • Ett ledarskap med fokus på pedagogik och didaktik hos rektor
  • Lärarna är delaktiga i att skapa skolans kultur och struktur
  • Lärarna samarbetar sinsemellan runt mål och innehåll i undervisning och fostran
  • Höga förväntningar på eleverna, där kollegiet utgår ifrån att alla är läraktiga och att undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat.
  • Uppmuntran och belöning för bra arbete
  • Koncentration till ett begränsat antal teman under lektionerna
  • Stor flexibilitet bland undervisningsmetoder, där klassrumsundervisning där eleverna kan påverka och samspela och individualisering utifrån kunskapsnivå är ofta använda metoder.
  • Regelbunden utvärdering och uppföljning av elevernas kunskaper
  • Tydliga normer vad gäller skyldigheter och rättigheter i det sociala umgänget i skolan
  • Ordning och reda med bestämda, men måttfulla sanktioner, mot dåligt uppförande
  • Positiva relationer som bygger på respekt och ömsesidigt förtroende mellan lärare och elever
  • Hängivenhet hos rektor och lärare
  • Lärare som förebilder och auktoriteter
  • Föräldramedverkan

Min reflektion:
I punkterna ovan ser jag Rönninge Gymnasiums utveckling de senaste fem åren där vi gemensamt arbetat med nära nog alla punkter med målet att få en välfungerande skola. Jag ser varför Rönninge Gymnasium är en bra skola: Under lång tid har skolans ledning och personal utvecklat normer, värderingar och handlingsmönster i linje med punkterna ovan. Att lärarna varit delaktiga i att skapa skolans kultur och struktur ser jag som en av de största framgångsfaktorerna.

Jag kan också göra tydliga jämförelser mellan olika skolor jag arbetat på vad gäller rektors ledarskap, samarbeten i lärarkåren och förhållningssättet gentemot eleverna och hur det påverkar skolkulturen. På Södra Latin där jag arbetar nu finns ett välfungerande föräldraråd, vilket jag inte sett på någon annan skola jag arbetat. Likaså har lärarkåren (mycket) höga förväntningar på eleverna, förväntningar som utan tvivel utmanar eleverna och får dem att prestera. (Läs gärna också Lennart Grosins artikel "Bra lärare tänder elevens gnista" från DN 24/10 2007 som också diskuterar det här med förväntningar på eleven när du ändå är igång).

Vi kan naturligtvis fråga oss om forskningsresultaten som snart är tio år gamla fortfarande går att applicera på dagens skola och huruvida icke-svensk forskning går att tillämpa på svensk skola. För det hoppas jag att boken Utmärkt undervisning ska ge fler svar. För övrigt hade jag tyckt att det skulle vara fantastiskt roligt att forska vidare på just det här. Vad säger du, ska vi doktorera?


söndag 18 november 2012

Att förklara betyg för elever

Josefin, jag ska ge mig på en fördjupad betygsdiskussion med en åk två i kursen Pedagogiskt arbete. Jag tänkte att jag lägger upp lektionen enligt exempel nedan:

Jag börjar med att prata om förmågor enligt Göran Svenelids BIG FIVE. 


Efter att detta har jag tagit ut ett konkret mål, ett centralt innehåll och kunskapskrav som tillhör i kursen Pedagogiskt arbete och som passar till denna specifika arbetsupgift. Eleverna ska göra ett reportage om arbetmiljö och säkerhet, det är ett samarbete med svenskan. Eleverna har fått samla information på sina praktikplatser och ska nu få sammanställa sitt reportage kommande lektioner.
Mål: Förmåga att arbeta utifrån lagar och andra bestämmelser som styr pedagogiska verksamheter.
Centralt innehåll: Lagar, förordningar, internationella överenskommelser och riktlinjer som styr olika verksamheter.
Kunskapskrav: E: Eleven redogör översiktligt för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheterna och tar utgångspunkt i dem i sitt arbete. C: Eleven redogör utförligt för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheterna och tar utgångspunkt i dem i sitt arbete. A: Eleven redogör utförligt och med säkerhet för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheterna och tar utgångspunkt i dem i sitt arbete.
Min förklaring med egna ord: För A ska du kunna de vanligaste lagarna och bestämmelserna som finns för förskola och skola. Det innebär att du minns dem och förstår dem och att när du behöver kan referera till dem och eller veta var du hittar dem och då kunna referera till dem. Du ska kunna på praktikplatsen känna igen situationer och veta hur man ska göra för att handla enligt lagen, om inte annat kunna tolka situationen ihop med din handledare och diskutera tillsammans med henom hur de ser på och tolkar situationen utifrån lagen/bestämmelsen.
Exempel på situationer: Mobbning, skolk, planering av pedagogisk verksamhet, arbetsmiljö, säkerhet
Du ska också kunna visa i ditt reportage att du kan plocka ut de viktigaste lagarna/bestämmelserna och du visar att du förstår dem genom att ge bra och tydliga exempel. Jag vill se att du värderar lagen/bestämmelsen och motiverar dess vikt samt att du analyserar hur din praktikplats följer lagen/bestämmelsen. Du kan också, om de inte följer lagen/bestämmelsen enligt din tolkning, ge egna exempel på förbättringar. 
Jag kommer även att gå igenom en variant av Benjamin Blooms taxonomi (pyramiden) för att förtydliga förmågorna och kunskapskraven.

Bild



Det ska bli intressant att se hur eleverna tar emot det.
Vad tycker du om upplägget och pyramiden?

Blooms taxonomi

fredag 16 november 2012

Kollegiala lektionsbesök

Josefin, nu har jag haft terminens lektionsbesök. Återigen slås jag av hur mycket jag lär mig av att spegla mig i någon annan. Jag såg klart och tydligt att sådant jag jobbat med sen förra besöket har sakta men säkert börjat rätta till sig, det känns skönt. Sofi var med i uppstarten av lektionen, ca 40 min. Vi hade efter lektionen ett reflektionsmöte där vi följde den mall som du varit med och arbetat fram. 

Några få konkreta exempel på förbättringar jag gjort är:

  • Jag är mycket mer noggrann med hur jag tar emot eleverna i klassrummet. Jag är numer alltid i lektionssalen 10-15 minuter före utsatt tid, jag städar i ordning och skriver agenda på tavlan. Om de ska jobba i grupper har jag redan delat in dem och placerar dem när de droppar in i klassrummet. Jag står i dörren och tar emot dem så att alla känner sig sedda och välkomna. Detta har gjort att mina lektioner startar i ett helt annat lugn än de gjorde innan. 
  • Jag är mycket mer noggrann och medveten om hur jag fördelar ordet mellan eleverna.
  • Jag är mycket mer noggrann med att återkoppla till förra lektionen. 
Några konkreta saker jag behöver fortsätta att jobba på är:
  • Att göra en mental lista i huvudet på de tysta eleverna som aldrig säger något och sedan se till att de varje lektion blir sedda, bekräftade och får ordet. (Tips från Sofi, hon gör så.) 
  • Att fortsätta fundera på och hitta tekniker att få alla att prata, även de tysta och blyga.
  • Att planera hur jag använder tavlan bättre och mer effektivt. Mina "tavlor" blir lätt röriga, det börjar strukturerat, men havererar lätt. 
  • Att jag ska tänka på ännu mer, hur jag säger till killarna respektive tjejerna, jag har fortfarande, trots mycket medvetet arbete, fortfarande kortare stubin när det kommer till tjejerna. Tänk att detta ska vara så svårt. 
Lektionsbesök är så bra!

Tacksamhet!

Josefin, jag har avslutat i dagarna sex veckor av praktikbesök på skolor och förskolor (30st), nätverkande med bland annat andra BF-lärare, varit på skolmässan, varit på Skolverkets konferens om APL och gjort skolbesök på andra gymnasieskolor. Det har varit helt fantastiskt. Nu känner jag mig fylld av inspiration och ett fantastiskt glädjerus. Skolsverige är fyllt av kompetenta, fina, fantastiska människor. 

När man träffar andra pedagoger och ser andra skolor, jämför man så klart med sin egen skola och sin egen undervisning. Man ser vad som är sin egen och sin skolas utvecklingsområden och styrkor. 

När man harvar på och är inne i sin egen bubbla är det lätt att man inte ser det positiva och glömmer att vara tacksam. Därför har jag nu tänkt i detta inlägg skriva ner vad jag är tacksam för på min skola, så att jag, när jag är trött och tråkig, kan gå tillbaka och påminna mig om varför jag tycker om mitt arbete så fantastiskt mycket. Det kan låta pretentiöst och Jante står just nu och knackar på min axel, jag tänker dock vifta bort honom.... 

Jag är tacksam för:

  • att mina elever utmanar mig och gör mig till en bättre pedagog dagligen
  • att vi har den mötesstruktur vi har på vår skola, varje möte känns meningsfull
  • att vi fick en studiedag att fördjupa oss i vad vi ville (de pedagogiska diskussionerna på skolan har fullkomligt exploderat)
  • att vi lärare gör lektionsbesök hos varandra
  • att vi har blockschema
  • att vi har ett mysigt fik där jag, när jag träffar mina kollegor får skratta och ha kul
  • att vi i personalgruppen är så tillåtande, nyfikna och glada för varandras framgångar
  • att vi i personalgruppen kan erkänna när något gått åt pipsvängen och att vi kan i det läget peppa varandra och hjälpa varandra
  • att vi i personalgruppen generellt ser till hela skolans välmående och hjälps åt till att forma en riktigt bra skola
  • att vi har ett fantastiskt serviceteam
  • att vi har en ledning som lyssnar på oss
  • att jag och min närmaste kollega här på BF får jobba ihop
  • att jag får så mycket stöd av de som sitter i mitt arbetsrum
  • att jag få vara mig själv
  • att du och jag har denna blogg
Så där ja, nu har jag gjort något osvenskt. 

torsdag 15 november 2012

Jing versus Screenr

Nu har jag testat båda gratisprogrammen Jing och Screenr och gjort min första screencast (se nedan). Screenr är enklast att använda och busenkelt för eleverna att använda i skolan, eftersom inga extra program behöver installeras om Java finns på datorerna. Jing har däremot styrkan av att kunna göra klippen lösenordsskyddade, vilket är lämpligare om de ska innehålla återkoppling till elever, exempelvis. Jing = ett lärarprogram, Screenr = ett elevprogram?




tisdag 13 november 2012

Creative Commons license

Josefin, nu har jag lagt till en Creative Commons license till och på vår blogg. Gå in och titta på vad den innebär och se om du tycker att den är bra? (Klicka på länken.) 
Man kan registrera bloggen, om man så önskar, jag har inte gjort det i nuläget. Jag kan tycka att det känns onödigt. Som jag har förstått det gäller licensen ändå. Vad tycker du?




För mer information om Creative Commons, se även denna film.

måndag 12 november 2012

Screenr

Josefin, jag hittade precis det här programmet http://www.screenr.com/, för att göra och publicera sina egna Screencasts. 

Se min Screencast om Screenr genom att klicka på länken.




100 frågor om daggmasken - Min första Screencast

Josefin, jag har nu gjort min första Screencast med programmet Jing. Det var verkligen enkelt.
Jag valde att göra det med innehållet av uppgiften 100 frågor om daggmasken, som du och jag diskuterade under vår förra träff. 

För att komma till min Screencast behöver du klicka på länken. Klippet är ca. 5 min. 

I denna Screencast presenteras uppgiften 100 frågor om daggmasken. 
Hur får man elever att ställa frågor och sedan ta ansvar för, samt motivation att besvara dem?


Se även :
http://larareemellan.blogspot.se/2012/11/the-flipped-classroom-jing-och-tedtalks.html
http://larareemellan.blogspot.se/2012/10/att-kommentera-uppsatser-med-google.html

tisdag 6 november 2012

The flipped classroom, Jing och TEDTalks

Malin, jag blev så inspirerad av vårt möte idag att jag började fundera över hur jag skulle kunna göra ett "flipped classroom". På riktigt. Laddade ner Jing och testade att göra en screencast. Enkelt! Ett bekymmer är emellertid att gratisversionen har en begränsning på fem minuter per klipp.

TechSmith som gör programmet Jing har på sin hemsida exempel på hur deras program kan användas för att skapa ett flippat klassrum genom att göra inspelningar (screencasts) som eleverna kan titta på innan de kommer till skolan för att frigöra tid i skolan för experiment, diskussion och analys. Visserligen försöker företaget sälja en kommersiell produkt, men exemplen som tas upp är verklighetsnära och intressanta oavsett om man vill köpa deras produkt eller inte.

Efter att ha surfat runt hittade jag också ett bra TEDTalks-klipp om det flippade klassrummet. Kolla in!


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...