onsdag 20 juni 2012

Sommarlov, eller vad säger du?

Nu är det dags att ta sommarlov, härliga tider. 


Jag ser fram emot att sätta mig på en stubbe och invänta andarna. 


Glad sommar på dig, Josefin.
(och alla ni andra)
Så ses vi i höst igen. 



Så kan studieravbrott från gymnasiet minskas


SKL har undersökt vad som bidrar till att färre elever hoppar av gymnasiet. Här är vad de kom fram till: 
"1. På framgångsrika skolor bemöter skolpersonalen eleven på ett positivt och förtroendefullt sätt, man tror på elevernas förmåga och betraktar dem som unika och likvärdiga individer
2. Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad för hur skolor lyckas med eleverna. Av stor vikt är att skolorna analyserar avbrott och genomför åtgärder för att elever ska klara av sina utbildningar.
3. Att eleverna går de gymnasieprogram som de känner starkt för och är motiverade att gå.
4. Kvalitet genom samarbete och delaktighet är också en gemensam framgångsfaktor på skolorna där personal lär av varandra och elever är delaktiga i utvecklingsarbetet samt att god samverkan med arbetslivet finns.
5. Den femte framgångsfaktorn handlar om förmågan att upptäcka och tillgodose elevers behov. Skolorna som intervjuas har rutiner och system för att tidigt upptäcka individuella behov. Det finns en stark betoning på närvaro i skolan. Här har elevhälsan en viktig roll för att kunna se helheten i elevernas situation." http://www.skolporten.se/nyheter/sa-kan-studieavbrott-fran-gymnasiet-minskas/
Det här är ju inte "rocket science", kan man ju tycka. Det är skönt att man med så enkla medel som ett trevligt bemötande och tydliga mål med betoning på resultat får eleverna att gå kvar i skolan. Små "mindshift" gör stora skillnader. 

Konsten att säga nej


Idag finns det en kultur att man alltid ska säga Ja till allt, annars anses man vara negativ. Jag vet inte om det bara är jag som tycker att det är så? Jag har sagt mycket Ja i mina dagar och jag har fått träna aktivt på att säga nej. Ett nej ger balans, ett nej gör att frågan dras ett varv till och när beslut tas är det förhoppningsvis bättre och mer genomtänkt, ett nej gör att man måste tänka efter, ett nej gör så att man måste slipa sina argument, ett nej är helt enkelt bra för alla. Sen tycker ju inte jag att man ska säga nej bara för sakens skull, vissa kan ju sätta det i system och använda det i ett spel och där allt går ut på att vinna. Ett ärligt nej däremot för goda saker med sig...


Lärarmyteriets blogg är ett sätt att säga nej på. Man kan se det som en gnällcirkel där lärare får ur sig år av frustration eller så kan man se vad skribenterna skriver om där, som ett sunt NEJ, ett nej där man efterfrågar tid för reflektion och analys av hur lärare behandlas, vår arbetssituation, synen på lärarna, organisation, arbetsmiljö m.m. Läs, reflektera och begrunda.... 
Det gör jag i alla fall...
Duktigare än andra
Jag har ett erkännande

Lärande samtal på Fortbildningsdag i formativ bedömning

Under vår fortbildningsdag i formativ bedömning fick vi prova formen - lärande samtal. Vi delades in i grupper där vi fick diskutera olika frågeställningar. Vi skulle gå från det stora till det lilla. Från begrepp, till hur det skulle visa sig i eleverna och till sist hur vi skulle genomföra det. Lärandet var i fokus och framförallt lärande av varandra. Så här blev våra resultat. 

fredag 15 juni 2012

Lean i skolan

Tips återigen från Dr John (John Steinberg) på hans FB-sida. 


Lean-tavlor görs för att organisera både sitt dagliga arbete och för att organisera och utveckla skolan. Jag ser det lite som en förlängning av Förbättringstavlorna jag nämnt i tidigare inlägg. 


Titta på filmen och kolla in länken. Pedagog Stockholm Leantavlor
Mycket inspirerande. 




Jag måste verkligen göra något av det här ihop med eleverna...(Jag tror att det blir någon typ av förbättringstavla/Leantavla kopplat till hur man förbättrar sina skolresultat, jag går och klurar på några ideér, får se vad det blir..)



När berättar jag betyget?

Det är en sak jag behöver göra upp med kring Formativ bedömning, en sak jag känner att jag inte riktigt är klar med, en sak jag känner att jag behöver grotta i och sedan förhoppningsvis landa i. 


Det handlar om frågan om, när, var och hur man får yppa de "förbjudna" ordet (inom formativ bedömning) betyg för eleven. ;)
Enligt en undersökning (ska ta reda på vad den hette och vem som gjorde den, kommer inte ihåg nu) så visade det sig att de elever som endast fått en skriftlig respons på sina uppgifter (där eleven fick veta vad den behövde förbättra) bättre resultat mellan fösta och andra försöket. Jag tror siffran var 30% bättre resultat. De grupper som fått betyg som respons och betyg samt kommentar gjorde inga förbättringar. Mycket intressant resultat. 


Jag har under åren lämnat kommenterandet i skrift och istället gett respons i samtal med eleven. För mig har det varit viktigt att få diskutera med eleven när jag ger respons där elevens egna kommentarer varit det viktigaste och där jag försökt vara en spegel eller sparring partner. Jag har dessutom tyckt att det varit svårt att ge skriftligt respons, jag har med åren känt att det varit slöseri med min tid och jag har  tyckt att mina kommentarer varit fulla med floskler. Jag har dessutom upplevt att eleverna endast försöker koda av mina kommentarer för att få reda på betyget och att de flesta inte varit intresserade av själva kommentaren. Jag har också upplevt att eleverna jämfört mina kommentarer med varandra och i det återigen försökt koda av vad betyget är. Jag har för att möta detta då istället gjort så att jag har gett dem betyget på uppgiften, frågat om de vill veta vad de behöver utveckla för att nå högre betyg och efter det har vi haft en diskussion där jag gett min respons. Det har jag upplevt varit fruktbart. 


Men då kommer vi till den här undersökningen och min lilla modell vänds upp och ner. Jag vill INTE leka leken "gissa vad läraren tänker och är ute efter leken " med eleverna. Jag vill vara tydlig och avkodad för eleverna där de förstår klart och tydligt var de ligger betygsmässigt. Samtidigt vill jag ju att eleverna ska utvecklas och komma så långt de bara kan, även resultatmässigt. 


Under den här dagen pratade våra föreläsare mycket om att skilja på respons och bedömning (att ge betyg) i tid. Att det inte ska ske i anknytning till varandra. Att vi som lärare ska vara medvetna om när vi använder vår myndighetsutövning (att sätta betyg). Alltså, att skilja på det formativa och det summativa, så det är alltså inte "förbjudet" att berätta för eleven betyget, man ska bara ha tänkt igenom när det sker och att det inte sker samtidigt som man ger respons. 


Jag har lite att tänka på helt enkelt:

  • Inventera och bestämma när det formativa bedömandet sker och ska ske i mitt klassrum?
  • Om jag ska formulera mig i skriven text, hur gör jag det? Vad väljer jag för ord så att det ger eleven något? Hur gör jag så att kommentarerna inte är fulla med floskler. 
  • När ger jag betyget? Ger jag det efter ett större/mindre område? Efter en uppgift? Kontinuerligt? Endast i ämnesrapporten två ånger per termin? 


Min målbild runt formativ bedömning

Vid gårdagens fortbildning ombads vi formulera en målbild runt arbetet med formativ bedömning: Hur ser den önskade framtiden ut? Så här ser min målbild ut:
  1. Jag använder bedömning för lärande kontinuerligt i samtliga ämnen och kurser.
  2. Jag skiljer tydligt, i tid och rum, på när jag bedömer (formativt) och när jag sätter betyg (summativt)
  3. Jag använder bra frågor och begrepp vid formativ återkoppling till eleven.
Sista punkten är den som kommer kräva mest av mig och som jag kommer behöva arbeta mest med under kommande läsår. Viktiga byggstenar som kan hjälpa mig på vägen till mitt mål är projektgruppen för formativ bedömning, boken Bedömning för lärande av Christian Lundahl, material från gårdagens fortbildning och diskussioner i ämnesgrupperna. I ämnesgrupperna svenska och psykologi planerar vi att delge varandra elevexempel på olika betygsnivåer och exempel på bra kommentarer vid återkoppling, exempelvis.

Att-göra-lista under läsåret 2012/2013:
  • Arbeta med formativ bedömning från grunden i kurserna Psykologi 1, Psykologi 2a och Kommunikation.
  • Använda betygsmatriser där jag och eleven noterar vilka kunskaper eleven uppvisat. Matriserna stämmer vi sedan av mot varandra.
  • Använda loggböcker för elevreflektioner av typen Vad har du lärt dig i dag? Vad behöver du veta mer om? 
  • Använda quiz som grundläggande kunskapskontroll före examination.
  • Arbeta formativt kontinuerligt under ett delmoment och summativt när momentet slutexamineras.
  • Hämta inspiration genom kollegial reflektion  (i ämnes- och lektionsbesöksgrupp).
  • Utvärdera och reflektera i denna blogg.

torsdag 14 juni 2012

Kort/snabb reflektion kring dagens kompetensutveckling i Formativ bedömning

Idag har vi haft kompetensutveckling kring formativ bedömning. Vi hade två konsulter här från Lärarfortbildning. Vi har hållt på med det här med formativ bedömning på skolan i ett par år nu och det är intressant att se tillbaka på sin egen process och sitt eget lärande kring ämnet. Under en sådan här dag händer det alltid något i en och man tänker så man blir helt slut, men kul är det. 
Jag känner att jag fortfarande är mitt uppe i processen kring formativ bedömning och att jag nu står i startgroparna för implementering, famlar dock lite i vilken ände jag ska börja. I en av övningarna vi fick göra idag skulle vi skriva ner ett eget mål kring det här, byggstenar, handling och uppföljning. 


Så här blev det för mig, utifrån där jag står idag:
Mål
Jag vill att formativ bedömning ska ske på daglig basis naturligt och medvetet i mitt klassrum. 


Byggstenar:
Litteratur - ska väljas ut
Lektionsbesöksgruppen - det utvecklingsarbete vi gör där kring frågor och frågetyper
Bloggen
Formativbedömningsgruppen på skola - ha dem som bollplank, börja använda deras redan beprövade saker.
Dagens fortbildning


Handlingsplan/strategier för att nå målet:
Inventera konkret vad jag redan gör idag som är formativt.
Hitta några FÅ metoder som jag börjar pröva - använda och utveckla
Lektionsbesöksgruppen - frågor och frågetyper
Läsa på mer om ämnet.
Bjuda in eleverna i samtalet, prata bedömning, respons, kunskapskrav, utveckling, lärande med eleverna än mer


Utvärdering:
Sker framförallt i lektionsbesöksgruppen och spontant med kollegor.
Vid behov ta hjälp av formativbedömningsgruppen på skolan. 
Utvärdera med eleverna


Josefin, jag är så nyfiken på hur ditt mål blev och vad du skrev ner på de olika punkterna.


Några ord/begrepp jag tog fasta på under dagen var:
Stoffträngsel, iscensätta, självrespons, elevrespons

onsdag 13 juni 2012

Stress i skolan

När jag läser den här artikeln om studiestress i gymnasieskolan, väcks många tankar. Att eleverna är stressade är nog välbekant för alla som arbetar i skolan. Att låg självkänsla och stress hänger samman är i sig inte heller något nytt. Så, vad ska vi i skolan göra för att minska stressen hos våra elever? I artikeln presenteras en lösning. Artikelförfattaren menar att skolorna måste bli bättre på att hjälpa sina elever att lära sig hantera stress och säger att "På idrottslektionerna borde eleverna till exempel få lära sig att använda avslappningstekniker". Jag kan inte låta bli att bli en smula provocerad av en sådan torftig lösning och synen på att skolan ska vara ensam problemlösare för en problematik som är allestädes närvarande i samhället, men okej. Låt oss kavla upp ärmarna och arbeta för att hitta vägar till minskad studiestress, det finns mycket vi kan göra. På vår skola behöver vi förmodligen börja snickra på en gemensam strategi och hitta konkreta verktyg. Kanske en uppgift för en ny projektgrupp? Här kommer mina bästa boktips i ämnet:

  • Jag läste nyligen Mindfulness i skolan som utan tvivel kan vara en pusselbit i skolans arbete för att minska studiestress. I boken presenteras tekniker och förhållningssätt som kan hjälpa både mig och eleverna att skapa fokus, lugn och självkänsla.
  • Jesper Juuls bok Relationskompetens i pedagogernas värld ger redskap att hitta ett förhållningssätt gentemot eleverna som bejakar och stärker deras självkänsla, ett svårt och viktigt arbete som kräver betydligt mer än punktinsatser och enskilda temadagar om man får tro Juul.

Vad tänker du om artikeln och det fortsatta arbetet med att minska studiestress i skolan? Jag vet att du har många bra idéer i ämnet.

torsdag 7 juni 2012

Grundstruktur i kurserna - alignment, lektionstyper och examination

Jag ska efter våra diskussioner och den långa diskussionen vi hade idag försöka sammanfatta vad vi kommit fram till. Detta är våra gemensamma tankar, så det är bara för dig att gå in och ändra i detta inlägg om du tycker att något är felaktigt eller att det är något du vill lägga till eller ändra. Det här är ett gemensamt inlägg.  

Vi har under året haft några problemområden vi kommit tillbaka till, dessa är:

  • Synliggörandet av vilka kunskaper/stoff/fakta som krävs på de olika betygsstegen för eleven och oss själva.
  • En grundstruktur i kurserna har saknats.
  • Terminsplaneringen har tjänat ut sin roll, vad ersätter denna?
  • Vad ska examineras och hur?
  • Vad står syfte, mål, centralt innehåll och betygskriterierna för i ämnet och kursen, hur ska man använda dem?
  • Hur ska man använda matriser på ett bra sätt och hur ska man synliggöra dessa för eleverna?
  • Hur ska man hantera kompletteringsträsket och omprovsträsket?
  • Hur ska allt dokumenteras?
  • Förbättringsvägg- digitalt?
  • Ämneskonferenserna behöver "upphottas".

Exempel på hur man kan arbeta:

  1. Alignment är basen för planeringarna. Se exempel här (i kursen lärande och utveckling, ett levande dokument).
  2. Det finns olika lektionstyper man använder sig av för att nå målen, dessa synliggörs även för eleven. 
    1. Uppstartslektion. 
      • Här visar man alignmentet av kursen eller det område man ska arbeta med. Man bestämmer med eleven vilka lektionstyper man vill ha och hur många, samt examinationsform. Eleverna får önska när examinationen sker. Här går man igenom målet och det centrala innehållet. 
    2. Faktalektioner
      • Här sker inlärningen av begrepp och teorier. Man kan ha rena förmedlingslektioner, instuderingsfrågor, quiz, loggboksreflektioner (faktareflektioner där eleven summerar sina kunskaper och reflektioner kring det egna lärandet) m.m. Fokus på dessa lektioner är faktainhämtning. 
    3. Förmåga ("Big five") lektioner
      • Fokus är på dessa lektioner förmågorna. Här övar man förmågorna och tillämpningen av  faktan och teorierna, samtidigt befäster man under dessa lektioner faktan och teorierna.
    4. Examinationslektioner
      • Här är fokus på bedömning. Här får eleven tillfälle att visa hur den behärskar både fakta och tillämpning av faktan.
    5. Utvärderingslektion
      • Här gör man en kursutvärdering, man fyller i matriser, eleven gör reflektioner kring sitt eget lärande och man tittar framåt (hur vill man att nästa avsnitt ska se ut, vad behöver klassen generellt träna mer på) 
  3. Eleven examineras först en gång, fyller efter det i sin matris, detta diskuteras och jämförs med lärarens. Eleven bestämmer sig om den är nöjd eller inte och har då två vägar att gå. Om eleven är nöjd är den klar och betygssatt på det målet, om eleven inte är nöjd får den chans att examineras en gång till på det målet. (Hur detta görs har vi ju pratat om, om det sker endast i provform eller någon anna form, om det endast sker på bestämd omprovstid eller stödtid eller lektionstid?)  Allt sker inom detta område, sedan stängs dörren för kompletteringar för de som vill höja sina betyg på just det här målet. För de som fått F på detta område finns det ändå ÅP på och andra speciallösningar. 
  4. På ämneskonferenserna diskuteras alignmenten, där bestäms i stoffet/fakta/teorierna som krävs för de olika betyggstegen. Här samlar man även ihop idéer om vad som kan göras på de olika lektionstyperna. Allt samlas i ett gemensamt alignment för kursen. Här samlar man även in elevexempel på de olika betygsstegen. 
Se även:
http://larareemellan.blogspot.se/2012/06/alignment-20.html
http://larareemellan.blogspot.se/2012/04/att-gora-ett-alignment.html
http://larareemellan.blogspot.se/2012/05/big-five.html

onsdag 6 juni 2012

De dolda koderna i media

På Charlotta Wastesons blogg hittade jag det här filmklippet från You Tube/TED Education. 
Den handlar om koderna i media, hur dolda koder, ljud, ljus, färger, symboler m.m. används för att få fram ett budskap. Den handlar även om hur t.ex. en symbol behöver sitt sammanhang för att förstås. 


Det här kan man göra något kul med, ihop med eleverna. 

måndag 4 juni 2012

Alignment 2.0

Jag har nu uppdaterat mitt alignment för Psykologi 1. Det färdiga alignmentet hittar du här. Jag ändrade så att ämnets mål (istället för syfte) var utgångspunkten och jag har ganska detaljerat antecknat vilket material jag kan använda och vilka begrepp jag anser att eleverna måste kunna till varje delmoment. Mål som bara examineras en gång har markerats med gult. Efter att ha gjort ett liknande alignment för Psykologi A kan jag också konstatera att omkring fyra delmoment (och lika många stora examinationsuppgifter) på en femtiopoängskurs är vad jag hinner med.

Jag är oerhört kär i alignmentidén nu. Tanken är att fortsätta utveckla alignmenten löpande med ämneskollegor och sedan använda det som utgångspunkt när jag planerar kursens upplägg tillsammans med eleverna. Jag ska göra ett för kurserna Kommunikation, Psykologi 2a och Psykologi B också.

Såg att du lagt till kunskapskraven (betygsstegen) i ditt alignment för Lärande och utveckling. Mycket snyggt! Dessvärre förstår jag inte hur jag skulle kunna få plats som mitt alignment ser ut nu. Funderar på att när jag planerat kursen med eleverna ge dem en planering där bara den för dem väsentliga informationen från alignmentet finns kvar och jag lagt till kunskapskraven som en egen kolumn. Det hade varit o-e-r-h-ö-r-t proffsigt.

söndag 3 juni 2012

Att anordna en yrkesdag


I läroplanen för gymnasieskolan står det att det är ett mål att varje elev ska få "kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder".

Att ordna praktik och studiebesök är tidskrävande för en lärare. På betendeprogrammet började vi med att låta eleverna ordna sin egen praktik, vilket varit lyckat i alla år vi gjort det. Nyligen anordnade eleverna också en yrkesdag där representanter från sex olika yrken som eleverna själv röstat fram kom och berättade om sina arbeten. Eleverna lyckades ordna så att en beteendevetare, en socionom, två närpoliser, en domare från Södertörns domstol, två kriminaltekniker från Stockholmspolisen och en kriminalvårdare från Hall kom på besök. Helt otroligt! Om jag som lärare skulle ha ordnat en yrkesdag på egen hand hade det inte blivit i närheten av lika bra.

I tid kostade yrkesdagen tre timmar undervisning (utspritt på flera tillfällen) för att eleverna skulle få tid att förbereda besöken, ringa samtal och göra intervjufrågor. Som lärare har jag inte ingripit mer än att löpande höra mig för hur arbetet förflyter, sammanställt elevernas frågor, gjort ett schema för själva yrkesdagen och förvissat mig om att eleverna inte behövde mer tid eller hjälp. Det enda material eleverna fick av mig var namnet på vår SYV och en SACO-katalog.

Entreprenöriellt lärande handlar om att låta eleven lära sig att ta för sig, agera, ordna saker på egen hand och det är lika roligt varje gång det lyckas. En kollega tipsade om att också låta eleverna ordna egna studiebesök, det blir nästa utmaning. Yrkesdagen lägger jag till listan över årligt återkommande projekt.


The 'X' model of engagement

En bra animerad film om engagemang och organisation på jobbet.





Jag tänker här att man skulle kunna byta ut: 
Employees med elever,
Managers med lärare ,
Executives med skolledning.

lördag 2 juni 2012

Webbstjärnan, Creative commons, .SE och Kolla källan

Jag hittade på Kristina Alexandersons blogg massor av bra tips kring internetanvändning i skolan. 


Kristina Alexandeson är 
  • chef för Internet i skolan på Stiftelsen för Internetinfrastruktur 
  • har huvudansvar för Webbstjärnan
  • är Sveriges skolombudsman för Creative commons


Här är några av hennes länktips:





fredag 1 juni 2012

Gymnasieskola 2011 Ämnesplanernas struktur Kunskapskrav - Betygsstegen

Här sammanfattar jag det som står om Kunskapskrav, med egna ord.
Jag har använt mig av Skolverkets publikation Gymnasieskola 2011.



s.52-53
Kunskapsskrav
Kunskapskravenstår beskrivna för tre av betygsstegen - E, C och A.
"Kunskapskraven utgår från målen, och ordningen i kunskapskraven relaterar också till målen." (s. 52)
Min tolkning är alltså att det är målen som ska bedömas genom det centrala innehållet. 
Varje betygssteg innefattar samtliga kunskapsformer (fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet), dessa bedöms alltså på alla tre betygsnivåerna. 
Kunskapskraven finns det kopplingar till det centrala innehållet, ofta är de mer övergripande. 


s.54
Progressionstabell
Progressionstabellen visar kunskapskraven. (E,C och A)
På sidan 55 finn en kanonbra översiktbild och på sidan 56-59 står det bra förklaringar. 
(Det jag blir extra glad åt här är att även kvantitet finns med.)






Betygstegen D och B
D - Kunskapsskraven för E är uppfyllda och övervägande på C.
B - Kunskapskraven för C är uppfyllda och övervägande på A. 

Gymnasieskola 2011 Ämnesplanernas struktur - Kurs

Här sammanfattar jag det som står om Kurs med egna ord.
Jag har använt mig av Skolverkets publikation Gymnasieskola 2011.


s. 51
Kurs
Här anges vilka av målen (tagna från Ämnets syfte) som ingår i kursen. (Det kan vara  flera av eller alla målen.)
Här kan även kursens nivå anges: grundläggande eller fördjupade


Centralt innehåll
Här anges innehållet i kursen. 
Det säger ingenting om hur mycket tid som ska läggas på varje del eller i vilken ordning.
Läraren kan lägga till innehåll, men måste ha behandlat alla delar av det centrala innehållet.
Här skriv inte enbart stoff utan även metoder, begrepp och teorier etc. 
Det finns en tydlig koppling mellan det centrala innehållet och målen. "De centrala innehållet motiveras av målen." (s. 51) 

Gymnasieskola 2011 Ämnesplanernas struktur - Ämnets syfte

Här sammanfattar jag Ämnets syfte med egna ord
Jag har använt mig av Skolverkets publikation Gymnasieskola 2011


s. 48-49
Ämnets syfte
I ämnets syfte beskrivs vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla. 
Här ställs krav på undervisningen i sin helhet. 
Här kan det även stå med sådant som inte ska betygssättas. 
Här kan också metoder för undervisningen uttryckas. 


Mål
Målen beskrivs för ämnet, det är de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla. 
Målen konkretiserar av vad i syftet som ska betygssättas (eftersom det i ämnets syfte även står med vad som inte kan betygssättas). 


Målen inleds med:

  • Förmåga att  
    • uttryck för läroplanens breda kunskapsbegrepp: Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet
  • Kunskaper om
    • beskriver faktakunskaper och förståelse
    • eleven visar sina kunskaper genom att redogöra, beskriva eller diskutera
  • Förståelse av
    • begripa någonting, uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen
    • eleven visar sina kunskaper genom att redogöra, beskriva eller diskutera. 
  • Färdigheter i att
    • hur något kan göras och att kunna utför det
    • eleven visar detta genom att göra, använda och utföra någonting
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...