torsdag 31 maj 2012

Rädslan av att göra fel

Det finns en rädsla inom lärarkåren att göra fel, det är ingen som säger åt oss hur vi ska göra men däremot blir det annat ljud i skällan när vi gjort något fel, trots att vi inte fått reda på vad som är "fel" från början. Vi får råd och riktlinjer från Skolverket och vi har läroplaner, ämnesplaner och skollagen att rätta oss efter, tolka och förhålla oss till, men det finns ingen som säger hur vi ska göra. Sen finns Skolinspektionen, de talar om för oss när vi gör fel och media där vi ständigt blir utskällda. Våra styrdokument har dessutom förändrats gång på gång och så även kunskapssynen, nya pedagogiska flugor har kommit och gått. Det har varit "fint" att jobba på vissa sätt och "fult" att jobba på andra sätt. 


Jag har bestämt mig, jag tänker inte gömma mig mer, jag tänker inte vara rädd att göra fel. Jag släpper sargen. Skäll på mig om ni vill, slå mig på fingrarna, men om ingen säger hur jag ska göra då tänker jag reda ut det själv helt enkelt, visa det och öppna upp för diskussion. 

Lärare i det digitala samhället


Återigen Dr.John som tipsat på sin FB-sida.


Skulle vara kul att hitta tid att diskutera de frågor de tar upp sist i klippet. 

onsdag 30 maj 2012

Förbättringstavlor

Jag hittade den här på John Steinbergs sida på Facebook, jag blev mycket inspirerad. I skolans värld händer det så mycket hela tiden och det är lätt att man springer på alla bollar hela tiden. En sådan här tavla skulle vara en hjälp att hålla fokus. 

Facebookinlägg av John Steinberg
http://www.plan.se/pdf/Lean_Gor_avvikelser_till_framgang_2_Tavlan.pdf Andra begreppet från SIQ mötet idag: Förbättringstavlor. Här ser ni en stolt medarbetare på Karolinska institutet som visar upp förbättringstavlor. Den visar vision, mål, resultat, åtgärdsplan med en månadsavstämning. Läs mera via länken. Bra idé. Behöver ni som jobbar inom skolans värld vara mer specifik i vad ni vill förbättra varje månad?



På vår skola har vi ju våra projektgruppstavlor och de är bra, med det kanske ska utvecklas. 
En digital förbättringstavla? 

Jag tänker också att man skulle kunna göra något sådant här med eleverna. Som till exempel i min mentorsklass, de vill alla nå högre betyg, men har inte förstått än vad som krävs kunskapsmässigt. Med dem skulle man kunna göra en sådan här tavla om hur de ska nå de högre betygsstegen, de får själva vara med och forma väggen. Den kan eleverna och jag sedan gå tillbaka till, diskutera och utvärdera. 

På den här väggen kan man t.ex. samla definitioner av de olika betygsbegreppen (t.ex.översiktligt och nyanserat), eleverna gör en djupdykning i dessa, definierar dem och sätter upp konkreta elevexempel. Här kan man också sätta upp saker om "the big five" de fem förmågorna och tips om hur man studerar och organiserar sina studier.


Vilka möjligheter. 


Josefin, jag tänker också att man skulle göra en egen tavla, kanske en i vår lilla "lektionsbesöksgrupp", just för att hålla fokus på vissa områden. 

tisdag 29 maj 2012

Filmen som examinationsform

Jag har nyligen upptäckt filmen som examinationsform och prövat mig fram i olika kurser. Efter att jag besökt LearnIT24 "Så funkar det" och lyssnat på de otroligt inspirerande Charlotta Wasteson och Bodil Merkel blev jag sugen på att prova att låta eleverna göra egna filmatiseringar av litteratur. I Svenska B arbetar vi just nu med temat hjältar och eleverna har fått läsa olika texter på temat. Nedan finns ett elevexempel som visar hur eleverna lyfte in sin egen tolkning och analys av texten i sin filmatisering, i detta fall Klas Östergrens novell Hoppet.


lördag 26 maj 2012

Att ställa rätt frågor och att sluta värdera i tid och otid

Sedan du (Malin) visade för mig hur man ställer frågor för att få eleven att reflektera kring sin egen lärprocess istället för att värdera elevens kunskaper och prestationer i tid och otid har min lärargärning nått nya höjder. Jag har slutat ge svar och ställer istället frågor och låter eleverna ge svaren. Skillnaden må verka liten, men i verkligheten är det väsensskilda arbetssätt där jag numera känner att jag nyttjar min kompetens till fullo, upplever att jag skapar möjlighet för eleven att utveckla sig själv och att mina lektioner blir mer givande. Tack! Viktiga pusselbitar har också varit Juuls Relationskompetens hos lärare, Lundahls Bedömning för lärande och Terjestams Mindfulness i skolan.

Ett exempel:

På svensklektionerna skriver eleverna ofta texter. Medan de skriver går jag runt i klassrummet och ger hjälp till dem som så önskar. En vanlig fråga från eleverna är: "Vad tycker du om min text?". För ett år sedan hade jag läst igenom texten och svarat något i stil med att jag tyckte att den var bra, men att eleven kunde utveckla inledningen och avslutningen och se över stavningen i första stycket. Kanske hade jag plockat fram betygsmatrisen och pekat på nästa steg. Ofta lämnade jag eleven med en osäkerhet om jag verkligen hjälpt till.

Idag ställer jag istället följande frågor:
  • Vad tycker du själv om din text?
  • Är det någon del som du är särskilt nöjd med?
  • Är det någon del du är missnöjd med?

Utifrån vad eleven sedan svarar erbjuder jag tips och råd runt de områden som eleven vill fokusera på. Om eleven har problem med att få till ett bra avslut kanske jag kan säga: "Det finns flera olika sätt att skapa bra avslut på din text exempelvis retorisk fråga, uppmaning eller ett citat från någon som sagt precis det du vill säga på ett synnerligen bra sätt. Är det någon av dessa sätt som skulle passa i din text? Pröva dig fram med olika avslut och se vilket du tycker bäst om."

Jag aktar mig numera från att värdera och låter elevens strävan mot utveckling styra och upplever att eleven får hjälp med det som är väsentligt. Varför ska jag värdera elevernas prestationer? Faktum är att jag berömmer inte lika mycket längre heller. Vid en första anblick kan det ju verka sorgligt, men jag tror att det urskiljningslösa berömmandet på sikt är lika skadligt som urskiljningslös kritik. Jag vill mena det jag säger. Uppmuntra, entusiasmera och engagera kan jag göra ofta. Berömmet och utskällningen sparar jag till då det verkligen är välförtjänt.

Att ställa rätt frågor är således inte bara frågan om ett didaktiskt knep eller en beståndsdel i formativ bedömning, det kan också vara ett förhållningssätt. Kanske ett mer relationskompetent sådant till och med.

fredag 25 maj 2012

Kunskapsöversikt: Könsskillnader i skolprestationer och pojkar i utbildning

Fortsättning på Jakten på det jämlika klassrummet


Om pojkars prestation i skolan. 

"Sammanfattning

En del av vad det förväntas vara att vara pojke är ofta kopplat till prestation och tävling och ”vara bättre” än framför allt flickorna. Det är därför synd är att diskussionen om pojkar och pojkars identitet tar avstamp i just prestationer. Pojkars prestationer är särskilt viktigt att problematisera som en del av pojkars identitetsskapande, eftersom pojkar i relation till just utbildning kan få stora konsekvenser både för framtida män och ett framtida samhälle där män inte deltar i samma utsträckning som kvinnor på grund av avståndstagande från utbildning.
Diskussionen om pojkars låga skolprestationer visar på ett särskilt tydligt sätt att de ideal om pojkidentiteten som finns är motstridiga och svåra att leva upp till, på samma sätt som det är för flickor att leva upp till gällande ideala flickidentiteter. Det viktiga är därför att få upp dessa motstridigheter till ytan, diskutera dessa och tänka tillsammans med eleverna. Eftersom pojkar är så vana att få negativ uppmärksamhet är det verkligen tråkigt att något som kunde vara så bra för pojkar, det vill säga utbildning och kunskap, får denna negativa uppmärksamhet.
Det är dock självklart så, att när en grupp så tydligt utmärker sig i statistiken genom att riskera att inte få tillgodogöra sig lärande och utveckling i skolan, måste något göras. Att systematiskt initiera lärares könsmedvetna och didaktiska reflektion är ett bra sätt att börja förändrings- och utvecklingsarbetet.Skolprestationer/kunskapsoversikt könsskillnader i skolprestationer
Andra inlägg i vår blogg om samma ämne:
Olika skolprestationer mellan könen - vad beror det på?
Hur skapar jag ett jämlikt klassrum?
Antiplugg och rosa pedagogik


Tips på en bra länk:
https://www.facebook.com/pages/Genusskolanse/235254723155386



Prov med fokus på begrepp och fakta

Efter våra diskussioner och efter artiklarna i föregående blogginlägg ( Så vill hjärnforskare ändra skolan och Prov hjälper hjärnan att jobba) har jag funderat mycket på hur man också kan utnyttja provtillfället för att synliggöra för eleven faktakunskapernas och begreppens olika kunskapsnivåer, samt synliggöra att eleven behöver faktakunskaper och begrepp för att kunna argumentera, diskutera och analysera på en högre/djupare nivå. 


Vi bollade många ideér idag, men jag fastnade nog mest för den här :
  1. Eleverna får ett antal begrepp som de ska kunna och som de sedan ska ha ett regelrätt traditionellt prov på. De får ta informationen från ett avgränsat material, t.e.x lärobok eller liknande. Dessa begrepp har sin utgångspunkt från det centrala innehållet i ämnet. 
  2. I grupper får de ett begränsat antal begrepp de ska definiera på E,C och A nivå. 
  3. Dessa definitioner sätts sedan in i en matris som också blir "facit" och "påpluggningsmaterial".  (ett nytt ord?)
  4. Eleverna studerar till provet och skriver det sedan.(De kanske till och med har fått göra provfrågorna själva?)
  5. Efter provtillfället får eleverna själva rätta sitt eget eller en kompis prov, där hen använder sig av matrisen. 
  6. När detta är gjort får eleven reflektera över hela sin lärprocess. 
  • Min bedömning görs när eleverna formulerar definitionerna och gör matrisen i grupp. Jag gissar att det kommer bli många bra diskussioner med eleverna och där jag kan se hur de tar sig an informationen.
  • Min bedömning sker också i deras egna reflektioner kring deras egen process. 
  • Själva provet tar jag bara in och tittar på, provet är till för eleven, inte mig. 
  • Bedömningen sker också i senare klassdiskussioner om det område vi arbetar med för tillfället, om eleven har en djupare förståelse för ämnet och en utvecklad begreppsapparat  att använda sig av kommer också diskussionerna, analyserna och argumenten bli djupare. 

onsdag 23 maj 2012

Ledaren som kultursättare

Fortsättning på det jämlika klassrummet...

Återigen kan man byta ut ordet Ledaren i texten  mot läraren. Att handla med tydlighet och integritet. 

"Ledare som enbart uppmärksammar negativa saker kommer garanterat att få just en negativ arbetsplats. Och ledare som bara ser allt positivt och undviker att se vad som händer och sätta gränser och ta tag i kritiska incidenter och som tror att allt löser sig med en klapp på axeln, eller genom att blunda och förneka, riskerar likväl att på sikt skapa en negativ organisationskultur, som på ytan och till en början andas optimism och framgång men som i verkligheten är precis dess motsats.
Oavsett hur ledaren gör är hon eller han en kultursättare, det ligger i rollen. Ledaren, chefen, behöver därför kommunicera sitt nej och ja, och i handling visa vad som inte är tillåtet och vad som är önskvärt, bra och möjligt." Taget från Marco Helles blogg

Se även här vad som skrivits tidigare om detta i vår blogg

Så kan du hjälpa till att förbättra världen

På Charlotta Wastessons blogg hittade jag en rolig idé. Hon ska ge eleverna i uppgift att komma på sätt att göra världen bättre. 
"Nästa vecka ska mina elever tipsa varandra kring vad man kan göra och ge varandra uppdrag på temat "Så kan du hjälpa till att förbättra världen"."
Det här tänker jag att man kan göra i flera av våra karaktärsämneskurser och göra det som ämnesövergripande projekt. 

tisdag 22 maj 2012

Så vill hjärnforskarna ändra skolan

Malin, här är artikeln "Så vill hjärnforskarna ändra skolan" (publicerad i DN 15 maj 2011) som jag tyckte var så intressant. Läs även högerkolumnen! Om det som står i artikeln stämmer kan vi konstatera att:


  • eleverna inte alltid vet hur de lär sig bäst
  • en uppskattad föreläsare inte alltid är det bästa sättet att lära sig på
  • testa sig själv genom att skriva kortare uppsatser om vad man nyss lärt sig kan vara väldigt lärorikt
  • små och regelbundna diagnostiska prov är ett bra medel för lärande
  • god kondition och goda studieresultat hör ihop
  • lärare behöver kunskap om hur hjärnan fungerar för att bli bra pedagoger


Önskar mig för övrigt Torkel Klingbergs bok Den lärande hjärnan, så att jag kan förkovra mig vidare i ämnet.


Prov hjälper hjärnan att jobba

Vår biträdande rektor tipsade via mejl om artikeln Prov hjälper hjärnan jobba ur Lärarnas nyheter.


Josefin, detta bekräftar att våra (din idé från början) quiz (multiple choice) vi har gjort i våra klasser är en mycket bra sak. Detta ska helt klart vidareutvecklas. Jag tänker också att loggbok/reflektion i samband med quizet ger än mer effekt också i synliggörandet av det egna lärandet.


Förra året var jag med i projektgruppen Entreprenörskap med vår fantastiske f.d. kollega Åsa, hon berättade då att hon sällan rättar rapporter, rapporter där eleven sammanställer fakta av olika slag. Det hon däremot lägger ner mycket tid på är att läsa/rätta deras analyser och reflektioner av rapporten och vad de lärt sig. Detta tog jag fasta på och har försökt efterapa vid flera tillfällen under året. Känner dock att detta skulle kunna utvecklas än mer.


Göran Svanelid, en av mina lärare på LHS, sade ofta något i stil med, prov är inte ett test av elevens kunskap, prov är ett inlärningstillfälle. Dessa ord har följt mig genom åren och gjort att jag provat många provformer och sätt att ställa frågor på, men perspektivet är att eleven ska få hjälp av provet, få hjälp att sortera kunskapen för att sedan kunna använda den i verkliga situationer.


Josefin, den där artikeln du läste från DN, den om den karismatiska läraren och den om den tråkiga och deras resultat hos eleverna, har du en länk till den eller kommer du ihåg vem som skrev den? Detta så att jag kan leta upp den, jag vill så gärna läsa den igen.

måndag 21 maj 2012

Mindfulness i skolan

Som fortbildning i mitt ämne psykologi har jag läst Yvonne Terjestams Mindfulness i skolan. Nya rön visar nämligen att mediation förändrar våra hjärnor och gör dem mindre mottagliga för stress. Med hänvisning till tre oberoende studier konstaterar Terjestam (s. 13) att meditation i skolan kan öka:

1. Mentala förmågor så som intelligens, minne och kreativitet
2. Hälsa genom att minska ångest och stress
3. Socialt beteende genom att öka trivsel och självförtroende

Boken ger flera konkreta tips på hur meditation i skolan kan göras och vad som bör uppfyllas för att övningar ska kallas meditation och därmed ge ovanstående hälsovinster.

Terjestam ger också förslag på förhållningssätt och redskap för mig som lärare i relation till mina elever, baserat på egen och andras forskning runt mindfulness, att vara närvarande i nuet. Hon menar exempelvis att vi behöver lära oss metoder för att hantera de dagliga incidenter vi möter som lärare och menar att gamla auktoritära mönster kan träda fram när vi känner oss hotade och att vi i sådana situationer disciplinerar istället för att utifrån en plattform av öppenhet och acceptans bygga på empati och ömsesidig respekt. Exempelvis kan man ställa sig introspektiva frågor för att sträva mot bättre relationer med ungdomarna vi möter (s.31):

Hur uppfattas det jag säger?
Har jag dubbla budskap?
Vad kommunicerar jag?

En praktiskt användning av mindfulness i skolan är också det att vara närvarande i nuet, i samtal, i undervisningen, i mötet med eleverna, menar Terjestam. En praktisk övning hon förespråkar var att försöka att inte bedöma/värdera (positivt eller negativt) under fem minuter (s.61). När vi lär oss att stanna kvar i upplevelsen utan att värdera den får vi också möjlighet att uppleva med ett öppet sinne. Om jag inte bedömer andra lär jag mig också att inte bedöma mig själv och hjärnans automatiserade dömande kan ändras till att uppleva nuet utan förutfattade meningar, menar Terjestam med stöd i forskning gjord av Daniel Siegel (s.64).

Jag tycker att boken ger mycket att fundera vidare på, några frågor jag tar med mig är:
  • OM vinsterna med meditation är så stora, hur kan jag se till att mina elever får möjlighet att meditera på skoltid? 
  • För att meditationen ska ge effekt ska man meditera minst 10 minuter varje dag. Hur går det att skapa förutsättningar för detta i skolan?

lördag 19 maj 2012

Lycka i länkform

Här kommer ett exempel på länkbank jag gjort. Dessa länkar till videoklipp, test, artiklar och föreläsningar har jag använt till Projekt LYCKA, ett ämnesövergripande projekt som jag gjort i olika form olika år, men länkarna är bra till mycket. Kolla in!

fredag 18 maj 2012

Sociala medier i undervisningen - en sammanfattning

Jag läste och följde sedan länkarna i Charlotta Wastesons blogginlägg, om vilka sociala medier man kan använda i undervisningen. Då stötte jag på en fantastiskt bra sammanfattning hon gjort. 


Klicka här nedan...
En svensklärares bas-paket IT


Josefin, du måste lära mig hur man klipper in bilder i inläggen, så att de blir sådär snyggt som andra bloggare har.



Upplevelsen i klassrummet

I en av Petters blogginlägg, nu hittade jag inte det exakta inlägget igen, men jag har några exempel här nedan, som sagt i en av Petters inlägg skriver han om upplevelsen i klassrummet. Att under varje lektion försöka få med någon sorts upplevelse i form av bilder, musik, länkar, klipp och så vidare.


Jag gör detta sporadiskt i klassrummet i de teoretiska kurserna, mycket för att jag inte har tid att söka bra upplevelser i form av t.ex. klipp. I Natur-kurserna (Natur och friluftliv och Naturguidning) jag har är det enklare, då har jag naturen som upplevelse och bas. Där fokuserar jag på att eleverna ska få en relation till naturen och detta genom upplevelsen, att den ska ge en bra känsla i eleverna kropp. Något som ska leva kvar i dem länge. Detta ska jag fokusera mer på även i de teoretiska kurserna.


Det blir en härlig utmaning.


Kolla in länkarna:
Petter Bergentråhle Lothar-meggendorfer-en-hjalte/
Petter Bergentråhle afrika-en-gigantisk-kontinent-om-visualisering/

Lärarens kärnuppdrag

Jag har hittat en ny favoritlärarblogg, den är skriven av Petter Bergenstråhle. Han skriver om aktuella ting, med en väldig tydlighet.


Kolla in hans blogg om lärarnas kärnuppdrag. Han sammanfattar med exakthet vad hela lärarkåren efterfrågar och pratar om just nu.


Lärarens kärnuppdrag



torsdag 17 maj 2012

Om det här med motivation

Hittade ett tänkvärt klipp om motivation, både ur lärar- och rektorsperspektiv. Utifrån detta föreslog jag för skolledningen att en av studiedagarna i höst ska vara en självständig "forskardag" där enda kravet är att efteråt visa vad vi gjort med vår tid. Jag tror på idén, den är smart. Framför allt skulle det vara otroligt spännande att se vad den här typen av självständigt kreativt arbete skulle kunna generera.

Vad tror du om idén? I klassrummet? I kollegiet?

Den som möts med tolerans lär sig förståelse

Malin, vi pratar ju ofta om förhållningssätt gentemot eleverna. Jag hittade det här på Johan Kants blogg och tyckte att det var klokt i all sin enkelhet, en påminnelse om hur vårt ledarskap formar våra ungdomar:


  • Den som kritiseras lär sig fördöma.
  • Den som får stryk lär sig slåss.
  • Den som hånas lär sig blyghet.
  • Den som utsätts för ironi får dåligt samvete.
  • Den som får uppmuntran lär sig självförtroende.
  • Den som möts med tolerans lär sig förståelse.
  • Den som får beröm lär sig uppskatta.
  • Den som får uppleva rent spel lär sig rättvisa.
  • Den som får känna vänskap lär sig vänlighet.
  • Den som får uppleva trygghet lär sig tilltro.
  • Den som är älskad lär sig kärlek.

onsdag 16 maj 2012

Att göra prov i grupp

Som sista moment i kursen Psykologi 1 lät jag eleverna göra prov i grupp på socialpsykologi. Jag hade tidigare gått igenom de teoretiska grunderna och viktiga begrepp till momentet och nu fick eleverna se This is England. Med hjälp av exempel från filmen fick de i uppgift att förklara och tillämpa begreppen de lärt sig och föra resonemang runt ledarskap, roller och normer utifrån vad de sett.

Jag delade in dem i grupper om 3-5 elever där alla hade uppnått samma betyg hittills i kursen. Jag gav dem instruktionen att de skulle hjälpas åt med svaren i gruppen och skriva ett gemensamt prov. Om de var oense fick de lov att notera flera olika svar i provet. Jag gick runt och lyssnade på dem medan de arbetade.

Efteråt kan jag konstatera att både eleverna och jag var nöjda med upplägget. Eleverna upplevde att pressen på dem minskade samtidigt som de tyckte att de fått visa vad de kunde. Ur ett lärarperspektiv kan jag konstatera att arbetsbördan minskade radikalt med bara sex prov att rätta, istället för 32, och att rundvandringen under provskrivandets gång gav mycket goda möjligheter att se vilka elever som inte bidrog med svar (och dessa elever tog jag en diskussion med direkt där och då och gav möjlighet till komplettering). Eventuellt kan skrivandet i grupp i sig också ha blivit ett lärtillfälle, genom diskussion med anda elever.

Prov i grupp kan nog fungera bra som examination i fler kursen än Psykologi 1, men kunskap om elevernas tidigare resultat och ambitioner tror jag är en viktig förutsättning.

måndag 14 maj 2012

Frågeställningar

Josefin, en fortsättning på de diskussioner som vi tidigare haft kring frågor och frågeställningar i klassrummet och hur vi använder dem. 
Återigen tips/länk genom Öpedagogen (hennes gamla blogg)Anne-Marie Körlings inlägg om Frågekonsten i klassrummet.


Jag gillar hennes sätt att kategorisera frågorna på.


KONTROLLFRÅGAN
FÅ SVAR PÅ FRÅGAN
FRÅGOR ATT SKAPA TÄNKANDE OCH REFLEKTION
SKAPA TÄNKANDE MÅNGFALD
STYRANDE FRÅGOR
DEN PERSONLIGA OCH PRIVATA FRÅGAN
FRÅGOR OM LÄRANDET
MODELLANDE FRÅGOR


Jag vill bli bättre på att vara mer medveten om vilken typ av fråga jag ställer när och i vilket syfte. Jag tror att jag väljer "rätt" vid "rätt" tillfälle, men jag gör det relativt omedvetet. 


söndag 13 maj 2012

The big five

Efter att ha läst ett inlägg i Öpedagogens blogg, läste jag en artikel ur Lärarnas tidning som Öpedagogen tipsade om. Den var skriven av min gamla favoritlärare från lärarhögskolan, Göran Svanelid. (Svanelid var en fantastisk lärare och inspiratör, all cred till honom. Jag hade turen att ha honom i många kurser under mina år på LHS.) Svanelid tar i artikeln upp vilka förmågor man ska lägga mest krut på i klassrummet, tagna ur Lgr11.


"Vilka är då de viktigaste förmågorna? Jag har funnit fem förmågor som jag har valt att kalla ”The Big 5”. Rangordningen utgår från de så kallade långsiktiga målen och kunskapskraven."
"THE BIG 5
De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten.
Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
Kommunikativ förmåga Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa
Metakognitiv förmågaTolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.
Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
Begreppslig förmåga Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang." 
 Tittar jag på hur jag jobbar i klassrummet så ägnar jag mycket tid åt att träna dessa förmågor. Ska jag vara självkritisk vill jag bli bättre på att träna eleverna i förmågan att hantera information och den kommunikativa förmågan. Förra året hade jag målet att bli bättre på att hålla i klassdiskussioner, att jag skulle bli bättre på att hålla diskussionen igång, få den mer nyanserad, få de 'blyga' eleverna att våga o.s.v. Jag har blivit bättre på det, men jag skulle vilja bli ännu vassare och skickligare på det. Samma sak gäller förmågan att hantera information, jag skulle behöva hitta någon bra kompetensutveckling här, för att uppdatera mig. 

Ps.
Jag har hittat så mycket bra och matnyttigt på Öpedagogens blogg. Jag blir så glad. 
I-pad i undervisningen, tips
Lotusdiagram
Elevrespons
Ds.

fredag 11 maj 2012

Att 'freebase a' ihop med eleverna

Just nu jobbar jag med målet "att öka allmänbildningen, öka kunskaper om barn i världen" i en av mina klasser. Det är ett hopkok (om jag får uttrycka mig så slarvigt) av mål från flera kurser. Jag är egentligen klar med kurserna i den här klassen och vi har tid kvar på schemat. Jag har inte riktigt hunnit med att plocka in det globala perspektivet, plocka in världen i tidigare kurser för den här klassen som jag hade velat, så jag utnyttjar tiden jag har kvar till det.

Jag förklarade målet för eleverna och gav tydliga instruktioner om vad vi skulle göra och varför. Vi pratade om vad allmänbildning är och varför det är viktigt att ha det. Vi tittade gemensamt på världskartan på Google Earth och vi pratade om varför det är viktigt att kunna kartan. Vi diskuterade vad man bara ska kunna, när det kommer till världskartan och varför.

Jag visade ett program ur en serie som handlar om barn i världen, som jag hittade på UR:s hemsida.  Under programmet skulle eleverna skriva ner de frågor som dök upp hos dem. När vi hade tittat på programmet skrev jag upp alla deras frågor på tavlan.  När alla deras frågor hade skrivits upp på tavlan ringade vi tillsammans in de största mest övergripande frågorna. Alla elever hade en varsin dator.Eleverna fick då i uppdrag att ta reda på svaren, men att vi alla skulle göra det tillsammans, samtidigt. 

Det som hände var att någon hittade något fakta här, någon annat där. En annan läste upp ett citat, någon annan hittade ett filmklipp som vi spelade upp via kanonen. Det blev ett flöde av svar, diskussioner, nya frågor, fakta, svar, diskussioner o.s.v. Tillsammans hittade vi svaren på deras frågor och tre timmar bara försvann.

Det här blev så där jättehäftigt, en lektion man drömmer om att få ha och uppleva. 

Till saken hör att den här klassen är en åk 3 på gymnasiet, det är bara 15 elever, de är trygga med varandra och mig. Därför var den här lektionen möjlig. 

torsdag 10 maj 2012

BRYT

Provade RFSL:s material BRYT häromdagen. BRYT är ett normkritiskt material och kan användas som en del i en normkritisk pedagogik, tänker jag.

Övningarna utgick alla ifrån heteoronormen. Genom uppgifter som Gissa heteorot där eleverna fick se bilder på människor med olika etnicitet, kön och med eller utan funktionshinder och välja ut vilka som var heterosexuella och Gestalta kön där eleverna fick agera som en manlig man eller kvinnlig kvinna, synliggjordes fördomar om kön, etnicitet, funktionshinder och sexualitet.

BRYT innehöll mängder av övningar och kändes som ett gediget och väl genomarbetat material (tredje upplagan!). Diskussionerna eleverna emellan var livliga och animerade och de var i hög grad aktiva arbetet igenom, vilket får ses som ett gott betyg. För flera av eleverna blev det uppenbart att de hade en politiskt korrekt fasad som sa en sak och fördomar som sade något annat. Detta blev tydligt på ett sätt jag upplever att det inte blivit när jag tidigare arbetat med fördomstester av olika slag, exempelvis. Efter två övningar à 40 minuter var eleverna trötta och jag satte stopp med förhoppningen om att hålla intresset uppe för ämnet och fortsätta en annan lektion. Vill inte att de ska bli blasé!

Jag kommer att använda BRYT igen. Kanske i svenskundervisningen, kanske när jag arbetar med socialpsykologi, men användas ska det.

fredag 4 maj 2012

Boktips #2

Johan Kant tipsar om en intressant bok: Betygssättning - en handbok som tydligen kommer ut inom kort. Klicketiklick, jag lägger till den på önskelistan.

Om att protestera

Läste just bloggen Lärarmyteriet och när jag återvände hit kändes vår blogg vid första anblicken så där ruskigt präktig och duktig, så där som lärare är. Duktiga.

Jag tänkte: Är jag helt insnöat naiv och korkad som inte gör uppror, står på barrikaderna och skriker att jag vill ha mer i lön och bättre arbetsvillkor, kastar paj på någon och sätter mig på tvären? En del av mig vill verkligen skriva av mig all frustration jag bär på i en blogg likt Läramyteriet, så att jag kunde få ur mig allt eländet.

Men, sen mindes jag. Jag blir så där alldeles ledsen då. Huvudet blir fullt, fullare av skräp om jag fokuserar på det jobbiga i min vardag. Jag måste hålla fokus på det roliga och kreativa arbetet jag gör varje dag. När arbetsdagen är slut vill jag minnas allt det bra jag gjort och fokusera på hur jag kan göra nästa dag ännu bättre. Det är min överlevnadsstrategi i den kaosartade vardag som skolan erbjuder.

Jag är oändligt tacksam för de röster som gör sig hörda i skolvärden, de som protesterar högljutt och skapar debatt. Någonstans hoppas jag att detta, vår oas, också kan bidra till en bättre lärarvardag om än från ett annat perspektiv.


Yrke: lärare

NU vet jag var jag hade hört talas om Johan Kant. Han har ju skrivit en bok! Boken heter Yrke: lärare och fick bra kritik när den kom ut (så minns jag det i alla fall). Kanske ett boktips till sommarlovets läsning?

tisdag 1 maj 2012

DN - "Dyra konsulter ska ge bättre skolbetyg"

Reaktion på:
"Dyra konsulter ska ge bättre skolbetyg"


Man kan ta olika vägar till framgång. Dyra konsulter var Stockholm stads och SKL:s väg, kalaset kostade 4,9 miljoner kronor för två skolor (om jag förstod det hela rätt). Konsulterna går bland annat in på lärarnivå och strukturerar upp deras arbete så att de kan använda sin tid till det som är meningen.
Jag vet inte vad jag tycker om det här? Jag tycker att det är bra att hitta olika vägar till framgång, samtidigt blir jag lite arg. Jag blir lite arg då jag inte riktigt tycker någon tar ett ordentligt ansvar för våra löner, inte heller för vår arbetssituation. Man börjar i fel ände. Börja med att utöka personalen på skolorna, fler lärare, sevicepersonal, fritidspedagoger, elevhälsoteam, med mera och höj våra löner. Sen, efter det kan man gå in och peta i vad lärarna gör och inte... eller?

DN debatt -”De lokala skolledarna är nyckeln för att lösa krisen”


"Den rimliga slutsatsen av detta är att det inte är själva innehållet i de pedagogiska modellerna som har betydelse, utan deras förmåga att skapa engagemang, sammanhang, tillhörighet och uppslutning hos den undervisande personalen. Den lokala skolledningen har här den helt avgörande rollen, nämligen att hos lärarkåren lyckas skapa förtroende för just den pedagogiska modell, vilken den nu än är, som utmärker den enskilda skolan. Detta skapar förtroende dels mellan lärare och skolledning men också mellan lärarna på den lokala skolan. Lärare som känner en stark samhörighet med den pedagogiska vision som gäller för den skola där man arbetar och som arbetar med likasinnade kolleger kommer att göra ett mycket bättre jobb än om motsatsen är fallet. 
Skolor där skolledningen misslyckas med att förankra sin pedagogiska vision kommer att präglas av lärare som misstror varandra just på grund av att man inte delar samma värderingar vad gäller hur undervisningen skall ske och de kommer också att präglas av misstroende mellan skolledning och lärare. Att sådana skolor inte fungerar väl bör inte komma som någon överraskning. 
Detta är också förklaringen till att det visat sig så svårt att överföra pedagogiska modeller från en typ av skolor till en annan. Skoldebatten världen över är full av historier om en dåligt fungerande skola som beslutade sig för att införa en ny pedagogisk modell och vips lyckades kraftigt förbättra elevernas resultat. När man försökt överföra sådana ”succé-modeller” till andra skolor har emellertid detta oftast misslyckats. Skälet är enkelt, det är nämligen inte själva innehållet i den pedagogiska modellen som spelar roll, utan hur den kan fungera som ett verktyg för att skapa tillhörighet, förtroende och engagemang på den lokala skolan. 
Sammantaget innebär detta att vi kan lägga ner jakten på ”supermodellen” för den svenska skolan och i stället börja fundera över hur vi kan skapa förutsättningar för lokala skolledare att ta fram olika slags pedagogiska modeller som passar för, och framför allt kan vinna förtroende för, just deras skola med dess lärare, elever och föräldrar." 
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet  http://www.dn.se/debatt/de-lokala-skolledarna-ar-nyckeln-for-att-losa-krisen 

Det här tycker jag är så intressant. Så enkelt är det, svårare än så är det inte. Politiker, skolledare och alla de som tycker och tänker om skolan krånglar till det så. 

Jag skulle vilja att man från skolledare och politikers håll frågar lärarna och personalen på skolorna: Vad är ni bra på? Vad brinner ni för? Vad är det som fungerar på just den här skolan? Vad vill ni utveckla? Utifrån detta bygger man upp en vision, en pedagogik, en strategi.  
Tänk vad bra det skulle bli. Allas resurser skulle användas till max och alla skulle känna delaktighet, alla skulle känna att de var en del i något större.

Digitala listan

Uttdrag ur en topp- fem lista av digitala tips att använda i undervisningen.
"ONSDAGEN DEN 8:E SEPTEMBER 2010  
 Höstens digitala 5-i-topp  
Hösten är här och med den lusten att testa nya saker. Inspirerad av David Byrnes blogg Free Technology for Teachers, där han i ett inlägg listar 11 digitala saker för en lärare att testa, gjorde jag min egen, kortare, variant."
"Elev-blogg, Alla elever bloggar på temat Lärande. Första inlägget handlar om tankar och förväntningar inför skolåret, med bild(er) på favoritställen att plugga. Samla länkarna till elevernas bloggar i klassens aktivitet i Hjärntorget." 
"Wiki, Eleverna börjar en wiki om ett relativt litet, begränsat tema; Gnagare; Bröllop; The English language. De skriver in texter, lägger upp bilder och film, länkar till andra, anger källhänvisningar och skriver vidare på varandras inlägg. Det är lätt för lärarna att följa vem som gjort vad. Eleverna skriver parallellt om upphovsrätt och källkritik i sina bloggar."     http://diggbloggen.blogspot.se/
Jag blev lite inspirerad, jag som är nybörjare och har varit lite motsträvig till IT i min undervisning, då kanske det här är lite lagom att börja med. 
Jag blev också inspirerad att göra egna topp- fem listor.


Jag tänker att det finns några praktiska saker som man måste tänka på:

  • Alla inloggningar till eleverna behöver man samla i ett dokument och spara, samt ta med sig till varje lektionstillfälle.
  • Skolans nätverk måste fungera.
  • Ha gått igenom hur man gör en korrekt källhänvisning och källkritik, kanske göra en lathund till eleverna om det här. 
  • Börja litet, bygg på efter hand.
  • Noga fundera igenom vad eleverna ska lära sig och vad jag ska bedöma, berätta detta för eleverna. (Som alltid) 


Tips:
http://omvarld.blogg.skolverket.se/
http://www.freetech4teachers.com/


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...