fredag 27 april 2012

Lektionsupplägg med interaktiv powerpoint

För att komma ifrån upplägget teoretisk genomgång - gruppdiskussioner/arbete med case - gemensam avslutande diskussion i psykologin testade jag häromdagen att göra en interaktiv powerpoint runt personlighetspsykologi.

Jag började lektionen med en gemensam teoretisk genomgång och sedan fick varje elev en dator där de kunde arbeta med uppgifter i powerpointen i egen takt. Bland annat fanns länkar till olika tidningsartiklar att läsa och personlighetstest som eleverna kunde göra. Sist i presentationen fanns en reflektionsuppgift där jag uppmanade eleverna att reflektera kring sina resultat samt möjligheterna och svårigheterna med personlighetstest i allmänhet.

Upplägget funkade mycket bra (med undantag för datorkrångel och bekymret att flera av testen var på engelska). Speciellt bra blev elevernas slutreflektioner som visade betydligt större insikt än de vanliga diskussionerna. Att de tydligt kunde koppla teorin till dem själva och att de fick möjlighet att arbeta i egen takt tror jag bidrog till det positiva resultatet. En ytterligare vinst med att utforma arbetet utifrån en powerpoint är att jag enkelt kan dela den med elever som missat lektionen, så att de kan arbeta med den hemma.



Kamratrespons i skrivprocessen

Efter att ha läst Christian Lundahls Bedömning för lärande fick jag ny energi att ta mig an kamratrespons på texter elever skrivit på lektionerna i Svenska B. Jag har gjort trevande försök förut, det har jag. Det har aldrig blivit särskilt bra.

Jag har som mål den här terminen att utveckla formativ bedömning i alla ämnen. I svenskämnet har jag trevat efter en form, men Bedömning för lärande gav mig flera bra redskap, däribland metoder för att aktivera elever som resurser åt varandra och olika sätt få eleverna att ta lärandet i egna händer. I skrivprocessen i svenska kan allt detta aktualiseras. Jag ville prova!


Hur gjorde jag?

1. Elever i en klass som läser Svenska B fick instruktionen att skriva ett brev (en gammal nationella provet-uppgift). Tillsammans gick vi igenom generella skrivregler och sedan fick eleverna skriva och slutligen lämna in sin text.

2. Jag bedömde texterna formativt genom att ge generella kommentarer direkt i texten. Jag formulerade frågor så som "Hur kan du göra för att brevets syfte ska synas redan i inledningen?" och  summerade sedan återkoppling runt disposition, texttyp, språk och innehåll i punktform med något positivt (+) och något konstruktivt (>). Jag rättade språket genom att markera S (stavfel), P (interpunktionsfel), G (grammatikfel), D (dispositionsfel) och O (ordval) i varje stycke där sådant förekom.

3. Jag kopierade upp ett exemplar av varje elevtext, gjorde dem anonyma och delade in klassen i grupper om tre-fyra elever per grupp. Jag förberedde så att varje responsgrupp fick tre texter tillhörande en annan responsgrupp tillsammans med ett återkopplingsformulär, betygsmatris och instruktioner för kamratrespons.

4. Innan eleverna skulle ge respons på varandras texter gav jag muntligt återkoppling som gällde hela klassen. De flesta hade missat att tydliggöra brevets syfte i sina texter och jag förklarade hur de kunde göra det på några olika sätt.

5. Eleverna tog sig an kamratresponsen, rättade språket och summerade återkopplingen efter samma mall som jag gjort. De gjorde det tillsammans i gruppen, en text i taget. Jag gick runt och lyssnade och ställde frågor medan de arbetade.

6. Sedan samlade jag in elevresponsen och hade ett kort möte med varje elev där jag först frågade: "Utifrån arbetet idag, vad skulle du vilja ändra i den egen text?" sedan jämförde vi elevens svar med min respons och kamraternas.

7. Sist fick eleverna skriva en summerande reflektion i sina loggböcker där de sammanfattade sin respons och formulerade en strategi för att få bättre texter i allmänhet. Den slutgiltiga texten lämnas in och bedöms summativt, med ett betyg.


Vad lärde jag mig?

  • Eleverna kan vara resurs åt varandra. I de allra flesta fall hade eleverna skrivit det samma i sin kamratrespons som jag skrivit i min.
  • Eleverna kan ta lärandet i egna händer. I nio fall av tio sade eleven precis det samma som jag skrivit ner, såg alltså själv sina brister och visste hur de skulle förbättras. Otroligt häftigt!
  • Det är roligt och lärorikt att arbeta med kamratrespons. Lektionen kändes meningsfull rakt igenom och efteråt gjorde hela klassen tummen upp för upplägget och uttryckte att de lärt sig mycket.
  • Formativ bedömning behöver inte vara alltför tidskrävande. Genom att bara ge halva svaret (genom rättningsmodellen med S, P, G, D, O) och på sikt lämna mer och mer av återkopplingen åt eleverna själva frigörs dyrbar tid från mig.

torsdag 26 april 2012

Lektionsupplägg

För variation i lektionsupplägget och för att skapa elevdelaktighet och -aktivitet. 
  1. Förbered en Power Point med rubriker på. Så många du vill ha. 
  2. På första sidan har du ämnesområde och de punkter i det centrala innehållet ur ämnesplanen. 
  3. Dela in klassen i grupper. Ge dem det material de kan ta information från. Kort eller långt. 
  4. Be dem sammanfatta med korta punkter. 
  5. De ska bli experter på det innehåll de fick. 
  6. Be eleverna, eller så kan du själv skriva in deras punkter i powerpointen. 
  7. Efter det redovisar varje grupp sitt innehåll. 
  8. Powerpointen mejlas ut till eleverna som studiematerial. 
Jag gjorde detta när jag skulle gå igenom de fem stora pedagogiska riktningarna. Varje grupp fick en varsin riktning och en kort text om den som de skulle sammanfatta. Efter redovisningarna hade vi jämförande diskussioner om riktningarna. 


Eleverna uppskattade detta sätt att arbeta. 


söndag 22 april 2012

Antiplugg och rosa pedagogik

Fortsättning på Jakten på det jämlika klassummet


Filmad paneldiskusission
"Om jämställdhetsarbetet i skolan. Tjejer presterar bättre än killar i skolan. Vad måste göras för att skolan ska bli en jämställd plats där allas möjligheter tillvaratas? I begreppet rosa pedagogik ligger en kritik att man tidigare sett för ensidigt på manligt och kvinnligt i skolan. Det är viktigt att se att det finns stora variationer inom grupperna flickor och pojkar. Vilka problem och möjligheter finns? Med pedagogikforskarna Mia Heikkilä, Kajsa Ohrlander, Ann-Sofie Holm och Anne-Sofie Kalat. Moderator: Bosse Parbring. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning."
Antiplugg och rosa pedagogik, panel
Sammanfattning av innehållet i debatten finns här.

Intressant diskussion.
Den ger balans, tycker jag.
Jag ska ta till mig:

  • Ställ krav - gå inte på och följ med i en kultur som inte är sund. (Tex. antiplugg och allmänt stök)
  • Ställ frågor - Varför?
  • Gör eleverna delaktiga. 
  • Fortsätt reflektera. 
Tips:
Genus.se

Kan inte pojkar bara få vara pojkar?

Stockholms universitet ordnar föreläsningar på olika teman gratis på Rum för barn, Kulturhuset. Den 25 april ges föreläsningen "Kan inte pojkar bara få vara pojkar" kl. 18-19.30. Kanske kan den ge fler av svaren du söker runt jämlikhet i skolarbetet (och som förälder)? Läs mer om föreläsningen här.

lördag 21 april 2012

Jag vill ha en skola för alla!

Har du läst artikeln "Principen om en bra skola för alla gäller inte längre" publicerad i DN 17 mars 2012? Jag tycker att den är väldigt intressant för att den belyser:

a) vikten av en kompetent (och välbetald) lärarkår
b) poängen med en statligt finansierad skola

Samtal mellan två lärare = en oas

Tycker om bilden på grönskande skog som du lagt högst upp i vår blogg, Malin. Den får mig att känna att detta är vår oas för givande samtal i skolvardagens nyckfulla värld. Gillar't! Inspirerad av dig gjorde jag bakgrunden till ett plank, vårt bollplank.

fredag 20 april 2012

Lärare = Kultursättare

Fortsättning på Jakten på det jämlika klassrummet 
"Chefen är kultursättare vare sig han eller hon vill det eller inte. Och det är just kultursättarrollen jag är ute efter. Gör jag inget är jag ändå kultursättare. Agerar jag är jag samtidigt en kultursättare. Chefen kan bete sig som offer för kulturen, en passiv åskådare som låter andra definiera och skapa en kultur. Men en ledare ser sig inte som offer för omständigheter. Hon eller han använder sin position för att förändra kulturen, skapa nya spelregler, agera mot kritiska incidenter och definiera det som är bra, utvecklande, stimulerande och skapande." http://marcohelles.wordpress.com/2012/04/13/trappan-stadas-uppifran/#more-252
Man skulle kunna byta ut "chefen" mot "läraren". 


tisdag 17 april 2012

Den fjärde vägen

Intressant bok, den vill jag läsa.
"Skolans olika vägar
I nya boken »Den fjärde vägen« ser forskarna Andy Hargreaves och Dennis Shirley tillbaka på utbildningspolitiken sedan andra världskriget utifrån tre vägar: 
  • Första vägen: förnyelse, tilltro till välfärdsstaten och frihet för lärarna.
  • Andra vägen: marknadskonkurrens och standardisering, läraryrket förlorar sin självständighet.
  • Tredje vägen: ett försök att hitta balans mellan yrkesmässig självständighet och redovisningsskyldighet. "                     
" Man bör satsa på högt kvalificerade lärare, på ett uthålligt ledarskap och på att utveckla en inspirerande och inkluderande vision för utbildning och samhälle. En vision som gör lärarna gemensamt ansvariga för pedagogiska beslut och en stor del av arbetet med läroplanen. Det är det jag kallar den fjärde vägen."
Lararnasnyheter 2012/04/11/ Självstandiga lärare är bättre än fler prov







måndag 16 april 2012

Varför fungerade dagens lektion så bra?

Inlägg i Facebook av John Steinberg 10/4 2012
"Sök konkretionen bakom abstraktionen: Steg 1. Vad har fungerat bra? (t ex samarbete med föräldrar), Steg 2. Beskriv detaljerna i hur du fick detta samarbete att fungera. Sätt rubriker på det som du gjorde. 3. Beskriv en ny utmaning. 4. Vad kan du ta med dig av det som fungerade vid ett tidigare tillfälle? Sök konkreta åtgärder som hjälper dig att uppnå målet. Det är kring denna modell som jag föreläste om och modellerade idag för 200 lärare engagerad i flexibelt lärande i Örebro kommun. Jag hoppas både budskap och modell gick hem."
                                                                      Steinbergs Utbildnings AB
Hur vet jag att lektionen gick bra? (Detta är ju så klart en subjektiv känsla.)
  • Det var en lugn stämning i klassen.
  • Inga kränkningar eller skämt som var gränsöverskridande utbyttes.
  • Eleverna fokuserade på lektionen. 
  • Några av de som inte brukar svara på frågor eller diskutera tog till orda (spontant).
  • Eleverna var glada och lugna när de lämnade lektionen.
Vad gjorde jag?
  • Dagordning/körschema stod på tavlan när eleverna kom in i klassrummet. 
  • Jag hade tagit ner alla stolar och ställt i ordning i klassrummet.
  • Jag lade ut deras skrivböcker på borden för att visa var de skulle sitta, de satt två och två. Jag tänkte igenom placeringen innan. 
  • Vi började med ett Quizz om det vi tagit upp och pratat om förra lektionen. 
  • Eleverna fick efter det skriva upp målen/det centrala innehållet i sin reflektionsbok.
  • Vi gjorde en förförståelse-uppgift, kring de centrala begreppen. Eleverna fick då diskutera och ta hjälp av den som satt bredvid.
  • Vi utgick från deras förförståelse och fyllde på med information från alla klasskamrater och mig (Jag skrev på tavlan, de skrev av). 
  • Jag varvade hela lektionen så här, förförståelse/diskussion-information-förförståelse/diskussion - information. Detta resulterade i att de orkade hela lektionen 90min utan rast, de märkte inte ens att de inte haft rast. 
  • Jag var mycket noga med vem jag gav ordet. Jag var också mycket noga med att tysta de andra när någon pratade (mer än vanligt). Jag förflyttade mig mycket i rummet. 
  • Jag var väldigt fokuserad och kände mig lugn. 
  • Allt arbete jag gjort med klassen innan, har också gjort resultat. (Enskilda samtal, ÅP, EVK:er, diskussioner med klassen, allt arbete kring normer och socialisation, klassens egna värdegrundsskrivande och uppföljning av den  m.m.)
Reflektion
  • Den här gruppen behöver ordning i miljön.
  • Variation är kanonviktigt för koncentrationen.
  • Struktur och tydlighet skapar lugnet. 
  • Min höga grad av koncentration är viktig. 
  • Direkt feedback som t.ex. quizz, reflektioner som jag rättar snabbt och lämnar tillbaks direkt ökar deras motivation. Även att jag synliggör vad de lärt sig under lektionen.
  •  Jag ska fortsätta att vara minutiöst noggrann med vem jag ger ordet för att träna in ett (än mer) nytt medvetet beteende hos mig själv.
  • Jag ska se till att göra tid innan lektionen så att jag kan ställa i ordning klassrummet. Detta gör också att jag kommer att känna mig lugnare vilket påverkar klassen positivt.
En ny utmaning?
  • Hitta fler sätt att ge direkt feedback på.


fredag 6 april 2012

Våga tala och bryt könsmönstret.

Fortsättning på Jakten på det jämlika klassrummet

"Den som vågar tala får ett större självförtroende och vågar därmed stå för den han eller hon är och vill vara. Så tänkte man på Karlfeldtgymnasiet i Avesta och använde därför talet som en ingång till ett framgångsrikt genusarbete."
"Eleverna fick träffa personer som på olika sätt utmanat etablissemanget och kvinnor som utmanat manssamhället. Det blev besök hos bland annat Riksdagen, RFSL och invandrargrupper där de träffade folk som stått på sig och vågat vara den de är.<br />- Det var väldigt uppskattat av eleverna. Avesta är en liten bruksort och det är kanske inte så många som sticker ut här. Att stå för sina åsikter är inte alltid lätt, säger Anna Larsson."

Jag har sökt igenom goda exempel på skolverkets hemsida kring hur man ska få ett jämlikt klassrum. Det här tyckte jag var ett mycket intressant exempel, för här kommer man åt alla elever. Det här ska söka mer information om. Jag vill ha bra lektionstips. Jag vill ha bra tips om hur jag ska sätta talet i fokus och hur jag ska göra för att stärka alla elever att våga tala.

Nu blev jag glad. Konkret och sunt.


tisdag 3 april 2012

Olika skolprestationer mellan könen - vad beror det på?

Fortsättning på - Jakten på det jämlika klassrummet


Sammanfattning av en föreläsning av Inga Wernersson
  • Variation i biologin.
  • Större biologisk variation bland pojkar.
  • Fler skador och miljökänslighet bland pojkar. 
  • Yrkeslivet kräver olika saker av könen.

Flickor Pojkar
  • Flickors underprestation förklaras med att de har sämre självförtroende, inlärd hjälplöshet och lägre grad av självständighet.
  • Flickors underprestation i klassrummet förklaras med att det får mindre uppmärksamhet, undervisningsinnehållet är inte lika anpassat till flickor som till pojkar, pojkarna dominerar och stör flickorna och undervisningsformerna är inte anpassade efter flickor.
  • Flickor presterar bättre i enkönade grupper än vad pojkar gör.
  • Flickor underskattar sin förmåga, de förklarar misslyckanden med förmåga och lyckanden med tur.
  • Flickor motiveras av intresse och plikt. De är mer engagerade i skolarbetet, de har effektivare arbetssätt och de arbetar mer.


  • Pojkars underprestation förklaras med att de är bråkiga, inte anpassade, kan inte följa anvisningar och maskulina antipluggkulturer.
  • Pojkars underprestation i klassrummet förklaras med att skolan är femeniniserad och detta hämmar pojkarna, brist på manliga förebilder, klass och etnicitet är en faktor inom pojkgruppen, hämmande medelklassnormer som kvinnliga lärare är bärare av, pojkar arbetar mindre och har bristande arbetssätt.
  • Om man inte anpassar undervisningen efter pojkars intresse har det visat sig att de blir stökiga och t.o.m. saboterar  undervisningen
  • Pojkar överskattar ofta sin förmåga, de förklarar misslyckande med otur, lyckanden förklaras med förmåga.
  • Pojkar motiveras av att prestera och att bli bekräftad, gärna tävlingsmoment. Slumpmässiga i sitt arbetssätt och talar inte lika mycket med andra om studierna.


  • Belägg saknas för: Könet på läraren har ingen betydelse. Likheten i begåvning är det som är dominerande.

  • Historik:
    • Innan -69 var undervisningen uppdelad mellan könen.
    • LGR-69 Fokus på könsneutralitet. Inget fokus på olikhet mellan könen.
    • 1980- talet genusforskningen ökade. Inom teknik-, matematik- och No- undervisningen var det fokus på flickorna, man hade smågrupper och enkönade grupper så att inte konkurrens skulle uppstå, särartsförhållningssätt.
    • 1990-/2000-talet fokus på andra faktorer än kön, genussensitivt förhållningssätt, man har insett att t.ex. flickor som grupp inte är homogen utan att man ska ha en bredare syn på gruppen, man ska inte utgå från antaganden om flickor och pojkar.
    http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/jamstalldhet/jamstalldhet-i-skolan/genusdidaktik-1.159469

    Hur kan jag använda den här informationen i jakten på att få ett jämlikt klassrum?
    Jag har dock fortfarande inte fått svar på hur jag vet vem min undervisning riktar sig till....

    måndag 2 april 2012

    Integritet enligt Juul och Jensen

    Citat ur boken Relationskompetens i pedagogernas värld, Jesper Juul och Helle Jensen
    "Den här boken kunde haft undertiteln "från lydnad till integritet" eftersom vi menar att mognaden av enskilda människans personliga integritet måste vara det naturliga målet för barnuppfostran och pedagogik under det kommande århundradet" s. 11

    "Barns olydnad är vare sig ett uttryck för social oansvarighet eller ett avsiktligt angrepp mot vuxnas makt. Den är snarare ett reaktivt försök att bevara sig själv intakt för att kunna återinträda i gemenskapen med större autenticitet och integritet," s. 43

    "Kvaliteten i det sällskap och den "sparring"* de vuxna erbjuder varje barn är pedagogiskt avgörande." s. 44

    "Vad är det bästa jag kan göra för att utveckla och stärka min självkänsla? Svaret är: Att handla med integritet." s. 58


    Kloka ord.

    Konsten att läsa tankar och lära sig av sina misstag

    Idag läste jag drygt halva boken Introduktion till NLP av Joseph O'Connor och John Seymour. Boken var tänkt som fortbildning inom mitt ämne, psykologi. Men förutom detta fann jag några intressanta tankar att ta med mig i läraryrket i stort.

    NLP står för neurolingvistisk programmering och kan förklaras med konsten att förstå och påverka andra människor och kan ses som en förgrening av det beteendepsykologiska perspektivet. Henrik Fexeus har gjort sig ett namn i Sverige genom att lära ut konsten att läsa tankar i böckerna Konsten att läsa tankar och När du gör som jag vill. Hans böcker bygger på just NLP. Ett annat känt namn inom NLP är hypnotisören Paul McKenna.

    Det kan ju verka manipulativt att läsa tankar och få andra människor att göra som man vill, men tanken med NLP är kanske främst att upptäcka och använda kropp och kroppsspråk, sinnen, tankar och språk för att kommunicera med andra och oss själva på bästa sätt. Inom NLP arbetar man också med modellering, att se vad som gjort vissa människor framgångsrika sedan använda deras strategier för att själv nå dit man vill.

    Boken Introduktion till NLP var väldigt amerikansk i sin framtoning, långt ifrån svenskt blygsam och NLP har ju inte bara rosats, om än det verkar vara ett lukrativt område inom psykologin. Bland annat har man kritiserat verkningen av terapi baserat på NLP och ansett NLP vara en pseudovetenskap.

    Pseudovetenskap eller inte, det gäller som alltid att plocka russinen ur kakan. I boken hittade jag vettigt material att använda i kursen Kommunikation, främst enkla praktiska övningar runt hur vi tolkar kroppsspråket och övningar där eleverna själva skulle kunna testa teorierna om hur ögonrörelser hänger samman med aktivering av olika delar i hjärnan så som de olika områden som hanterar visuella bilder och visuella konstruerade bilder.

    I boken fanns en enkel modell att använda vid förändring (exemeplvis en organisationsförändring eller då man ställer upp personliga mål) som jag tyckte om (s. 42). Tanken är att man ska beskriva nuvarande och önskat tillstånd med hjälp av att kartlägga beteende, tankar och känslor. Allt inom ekologiramen och med detta menar man de människor som finns i ens närhet; familj, vänner, arbetskamrater. Smart i all sin enkelhet, eller hur?


    En sista tanke jag tar med mig från boken är "Misslyckande är bara ett sätt att beskriva resultat man inte tycker om". Det tycker jag är en intressant tanke. Om man ser all återkoppling (bra och dålig) som just återkoppling finns det ju mycket att lära. För egen del behöver jag lära mig att bli trygg med mina misslyckanden, att inte vara så förbaskat rädd för att misslyckas.


    Etiketter och kategorier

    Angående etiketteringen på bloggen. Mitt förslag är att vi prövar oss fram med att skapa bra etiketter till våra inlägg. En eventuell målsättning kan vara att när etiketterna börjar bli många och det blir svårt att hitta i djungeln av alla inlägg att vi skapar några övergripande kategorier.

    Men, låt oss först skriva, kommentera och tänka. Kategorier kan vi leta senare!

    Att göra ett alignment

    Jag har försökt mig på att göra ett alignment (alltså en sammanställning över sambandet mellan syfte, undervisning och bedömning i en kurs) så som Christian Lundahl tipsar om i Bedömning för lärande. Det var svårt, svårare än jag trodde. Jag blev inte ens klar efter två timmars hårt slit. Men, jag har formulerat bra frågor att lyfta på nästa ämneskonferens och jag är en bit på vägen. Brister i min undervisning har synliggjorts för mig själv, inte minst. Jag ska exempelvis klura ut fler bra observationer och experiment och fundera över vad som menas med olika verklighetsuppfattningar och självbilder. Här kommer en länk till mitt alignment för Psykologi 1

    Hur skapar jag ett jämlikt klassrum?


    Filmklipp om Jämställdhet/Jämlikhet

    http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Jamstalldhet/


    En sammanfattning av budskapet:
    • Man ska ställa sig själv frågan “Vem riktar sig min undervisning till, vem fungerar i min undervisning. Vilka exempel tar man upp? Hur använder man språket?"
    • Gör en kartläggning utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. De tipsade här om att eleverna kan gå runt och fota olika miljöer där diskriminering kan uppstå.
    • Involvera eleverna.
    • Följ upp/utvärdera.



    I vilken ände ska jag då börja? Jag följer deras råd och ställer mig helt enkelt frågan “Vem riktar sig min undervisning till?”
    Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...