tisdag 18 december 2012

100 frågor om ett fördjupningsområde

Jag använde lektionsupplägget från "100 frågor om daggmasken" för att starta upp ett fördjupningsarbete i Psykologi B nyligen. Problemet med fördjupningarbeten (vilket är ett obligatoriskt moment i Psykologi B) är att ganska få elever på förhand vet vad de vill fördjupa sig i. Ofta behöver de mycket hjälp att komma igång. Jag vill hellre lägga tid på att hjälpa eleverna med det faktiska arbetet och alltså minimera tid för uppstart. Därför ville jag se om upplägget med 100 frågor skulle släppa loss kreativiteten och få eleverna att komma igång.


Så här gjorde jag:
Eleverna fick i grupp 40 minuter på sig att generera 100 frågor om antingen kärlek, motivation, genus, minne eller lycka. Jag sa att frågorna fick lov att vara stora eller små och att de fick lov att skriva frågor som de redan visste svaret på. Varje fråga skrevs på en egen post-it som sedan sattes på A3-papper.

Ämnesvalen hade jag tagit fram och var sådana där jag vet att det finns mycket intressant och aktuell forskning. Likaså tyckte jag att ämnena hade bredd och var av sådan karaktär att jag hoppades att de skulle tilltala ungdomarna. Ämnena hade inte behandlats något djupare tidigare i kursen. Ämnesgrupp att tillhöra valde eleverna sedan själva utifrån intresse, men de fick också veta att de fick lov att byta ämne efter de fyrtio minuterna, om de ville.

Min reflektion:
Eleverna genererade nära nog 50 frågor per grupp efter att de fyrtio minuterna hade gått. Jag gjorde om uppgiften med en annan grupp vid ett senare tillfälle. De fick som mål att generera 50 frågor, men skrev då bara ca 30 frågor per grupp efter att fyrtio minuter hade gått. Alltså: att fråga efter 100 frågor får anses vara bättre än att fråga efter 50. Engagemanget var lägre i gruppen som bara skulle skriva 50 frågor, men det kan förstås ha berott på en mängd olika saker (morgonlektion, annan gruppdynamik, etc).

När de fyrtio minuterna gått fick eleverna gå runt och se vad de andra grupperna skrivit och sedan välja en frågeställning att arbete med själv. I båda grupperna hade nära nog alla hittat en frågeställning efter lektionens slut. De elever som missat lektionen kunde vid ett senare tillfälle ta del av frågeställningarna som de andra genererat och på så vis hitta en egen att arbeta med. Att flera elever valde samma frågeställning var här inget problem.

Summa summarum var "100 frågor" en bra metod att använda vid uppstart av ett fördjupningarbete. Det här kommer jag att göra igen!

1 kommentar:

  1. Nämen du vad kul! Ska bli roligt att höra hur arbetet gått och hur slutresultatet blev. Vad tyckte eleverna? Tyckte de att det var kul? Förstod de grejen?

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...