tisdag 20 november 2012

Pedagogiskt och socialt klimat i framgångsrika skolor

Malin, du har ju tidigare skrivit om framgångsfaktorer i undervisningen med hänvisning till Skolinspektionens sammanställning av aktuell forskning. När jag gick kursen Ledarskap i skolan på Stockholms universitet läste jag Myndigheten för skolutvecklings publikation Skolutvecklingens många ansikten från 2009 (finns att ladda ner som pdf här) där man bland annat sammanställt aktuella forskningsresultat runt framgångsrika skolor. Boken gav mycket att tänka på och jag har länge velat sammanställa några viktiga punkter här. Har för övrigt beställt Utmärkt undervisning som jag förväntar mig ska presentera än färskare forskningsresultat och det ska bli spännande att jämföra det som kommer fram där med det vi redan vet.

Här är några viktiga punkter rörande framgångsrika skolor från skolforskaren Lennart Grosins kapitel "Forskningen om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling" i Skolutvecklingens många ansikten:

Ett flertal studier i västerländska kulturer (USA, Kanada, Holland, Australien och Sverige) har undersökt det pedagogiska och sociala klimatet på framgångsrika skolor. Med framgångsrika skolor menar man skolor där elevernas studieresultat är goda, oavsett socioekonomisk och kulturell bakgrund. Forskningen tyder på att det pedagogiska och sociala klimatet på en skola "skall ses som en komplex frukt av djupt liggande värderingar och normer hos skolledning och lärarkår vilka kommer till uttryck genom praktiska handlingsmönster som det tagit de vuxna i skolan lång tid att utveckla (s. 141)."

Utmärkande för det pedagogiska och sociala klimatet i framgångsrika skolor är enligt forskningen (Rutter m fl, 1979; Edmomds, 1979, Mortimore m fl, 1988; Bamburg & Andrews, 1991; Ouston, Maugham & Rutter, 1991; Reynolds, 1994; Scheerens & Bosker, 1997; Hallinger & Heck, 1998) följande:

  • Ett demokratiskt, tydligt och kraftfullt ledarskap med fokus på kunskapsmål från rektors sida
  • Ett ledarskap med fokus på pedagogik och didaktik hos rektor
  • Lärarna är delaktiga i att skapa skolans kultur och struktur
  • Lärarna samarbetar sinsemellan runt mål och innehåll i undervisning och fostran
  • Höga förväntningar på eleverna, där kollegiet utgår ifrån att alla är läraktiga och att undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat.
  • Uppmuntran och belöning för bra arbete
  • Koncentration till ett begränsat antal teman under lektionerna
  • Stor flexibilitet bland undervisningsmetoder, där klassrumsundervisning där eleverna kan påverka och samspela och individualisering utifrån kunskapsnivå är ofta använda metoder.
  • Regelbunden utvärdering och uppföljning av elevernas kunskaper
  • Tydliga normer vad gäller skyldigheter och rättigheter i det sociala umgänget i skolan
  • Ordning och reda med bestämda, men måttfulla sanktioner, mot dåligt uppförande
  • Positiva relationer som bygger på respekt och ömsesidigt förtroende mellan lärare och elever
  • Hängivenhet hos rektor och lärare
  • Lärare som förebilder och auktoriteter
  • Föräldramedverkan

Min reflektion:
I punkterna ovan ser jag Rönninge Gymnasiums utveckling de senaste fem åren där vi gemensamt arbetat med nära nog alla punkter med målet att få en välfungerande skola. Jag ser varför Rönninge Gymnasium är en bra skola: Under lång tid har skolans ledning och personal utvecklat normer, värderingar och handlingsmönster i linje med punkterna ovan. Att lärarna varit delaktiga i att skapa skolans kultur och struktur ser jag som en av de största framgångsfaktorerna.

Jag kan också göra tydliga jämförelser mellan olika skolor jag arbetat på vad gäller rektors ledarskap, samarbeten i lärarkåren och förhållningssättet gentemot eleverna och hur det påverkar skolkulturen. På Södra Latin där jag arbetar nu finns ett välfungerande föräldraråd, vilket jag inte sett på någon annan skola jag arbetat. Likaså har lärarkåren (mycket) höga förväntningar på eleverna, förväntningar som utan tvivel utmanar eleverna och får dem att prestera. (Läs gärna också Lennart Grosins artikel "Bra lärare tänder elevens gnista" från DN 24/10 2007 som också diskuterar det här med förväntningar på eleven när du ändå är igång).

Vi kan naturligtvis fråga oss om forskningsresultaten som snart är tio år gamla fortfarande går att applicera på dagens skola och huruvida icke-svensk forskning går att tillämpa på svensk skola. För det hoppas jag att boken Utmärkt undervisning ska ge fler svar. För övrigt hade jag tyckt att det skulle vara fantastiskt roligt att forska vidare på just det här. Vad säger du, ska vi doktorera?


1 kommentar:

  1. Ja men visst ... jag är på.... :) När sätter vi igång?

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...