torsdag 18 oktober 2012

Ledarskap och tveksamhetsmarkörer

Malin, jag gjorde en intressant iakttagelse häromdagen. Man lär så länge man har elever, brukar det ju heta och så är det verkligen för mig. Mina elever i trean skriver just nu uppsatser om språkscoiologi, alltså hur vårt språk ändras utifrån dem vi är och de situationer vi befinner oss i. En elev ville skriva om hur språk och kön hängde samman och bad om att få vara med på en av mina lektioner med en annan klass i årskurs två för att studera hur killar och tjejer uttryckte sig när de svarade på frågor i klassrummet. Det hon kom fram till var att det fanns tydliga skillnader i hur killar och tjejer svarade och att skillnaderna var i linje med den forskning som finns. Utifrån Anne-Catherine Edlund bok Språk och kön skriver hon:

"Män använder i allmänhet ord som är kopplade till det officiella, samtidigt som kvinnor använder sig av ord som hör hemma i den privata sfären. En annan skillnad är att kvinnor i allmänhet brukar använda sig mer av tveksamhetsmarkörer såsom kanske, jag tror och det verkar som vid formuleringar. Det framhålls också att kvinnor är mer benägna att använda samtalspartiklar som “asså”, “liksom”, “ba”, för att inflika i en dialog till exempel. Samtidigt är tvekljud och stamningsord som “eh” och “öh” är manliga drag. Dessa ska symbolisera uppmaningar som säger ’’var god vänta då jag planerar mitt innehåll’’ och är vanligt förekommande hos män och främst akademiker.
          Något som också kännetecknar “kvinnospråk” är att överanvända påhängsfigurer som ’’inte sant?’’ och ’’eller hur?’’ och frågeintonationen (då man avslutar meningen med att gå upp i tonläget för att markera osäkerhet eller att det är en fråga, istället för att vara konstaterande). 
     Dialektala skillnader mellan kvinnor och män är att de sistnämnda oftare är mer villiga att tala dialekt. Förklaringen är att dialekt anses maskulint. Kvinnor använder hyperkorrekt uttal (överdrivet korrekt uttal) och prestigeformer i större utsträckning än män i samma samhällsklass (prestigeform är en form som närmar sig rikssvenskan och skriftspråket) . En teori bakom detta är att kvinnor oftare är mer statusfixerade än män och att korrekt uttal symboliserar hög status. En annan teori är att kvinnor är mer flexibla än män och att det är därför de lättare anpassar sig till det “korrekta” sättet att tala. Dock, visar undersökningar att bland ungdomar i storstadsområden (min observationsgrupp) använder man ett mer homogent uttal än den äldre generationen i samma område.
     Eftersom att mannens språk oftast beskrivs som normen och kvinnans som avvikelsen då man forskar om sexolekter, förklarar följande teorier hur kvinnans språk skiljer sig från ’’det rätta’’, alltså mannens sätt att tala och uttrycka sig. Man bör ta med i beräkningarna att dessa studier får tas med en nypa salt eftersom att de är generaliseringar av ett generellt språkmönster och kanske inte stämmer på varje individ/grupp."

Att ha en besökare i klassrummet är som att ha en stor spegel längst bak i klassrummet, så även denna gång. Jag blev pinsamt uppmärksam på mina egna tveksamhets- och påhängsmarkörer, som när jag sa "Nu ska vi göra en liten övning, det blir kul eller hur?" Att kvinnligt och manligt språk är olika är en fascinerande sak i sig, men om jag sätter språket i relation till ledarskapet blir det verkligt intressant, tycker jag. John Steinberg pratade i sin föreläsning om symbolkommunikation, värdet av att jag utstrålar säkerhet som ledare. I en klassrumssituation där jag är ledaren finns det kanske en poäng med att slipa bort tveksamhetsmarkörer. Vad tror du?

1 kommentar:

  1. Tänk vad en "spegel" i rummet kan göra! Det är så bra att få besök med jämna mellanrum. Jag går också i dessa språkliga fällor, måste jag erkänna.

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...