torsdag 16 augusti 2012

Föreläsning av Körling

Josefin, jag har träffat Ann-Marie Körling, jag har tagit henne i hand och tackat henne för hennes blogg, jag har dessutom fått lyssna på henne under en eftermiddag.

Jag kan börja med att säga att jag är glad att jag visste vem hon var och att jag gillar det hon skriver i sin blogg innan jag kom till hennes föreläsning. Om jag hade kommit dit och inte vetat vem hon var hade jag blivit oerhört provocerad. 

Föreläsningen var för samtliga lärare från grundskolan och gymnasiet i kommunen och den var på kommunens biograf/storföreläsningssal. Vi var alltså ett stort gäng. När vi klev in i salen stod hon och hälsade på alla i dörren, tog i hand och tittade i ögonen. Mycket trevlig gest. När man satte sig fick man syn på PPt-presentationen där det stod "Regler, sitt still i stolen, ät inte under föreläsningen, om ni gäspar håll handen för munnen, prata inte med varandra o.s.v.". Det gick inte alls ihop med den fina gesten när hon stod och hälsade på alla. När folk i salen såg reglerna började det genast att muttras. Jag själv satt mest och funderade på att jag inte fick ihop det med vad hon skriver om på sin blogg, men samtidigt tänkte jag i min enfald att någon tanke måste det finnas med dessa regler. När Körling sedan kliver upp på scenen börjar hon med att gå igenom dessa regler på ett tvetydigt sätt, det är både trevligt och otrevligt på samma gång. Hon påpekar sedan för folk hur de sitter, om de äter eller bryter mot någon regel. Detta skapar så klart ingen bra stämning. När hon dragit oss alla i långbänk en lång stund avslöjar hon såklart att inga av dessa regler behöver följas och att hon iscensatt alltihop. Detta är så modigt, att våga iscensätta allt detta. Att våga låta oss alla muttra, bli sura, några protesterade och så vidare, för att få fram en poäng. Jag skulle aldrig våga detta men samtidigt blir jag så imponerad och inspirerad. Så modig vill jag vara. 

Efter detta visade hon att en skola hon varit på hade följande "regler":
Ta hand om mig själv.Ta hand om dig.Ta hand om oss.Ta hand om denna plats. 

Jag har länge haft funderingar till hur vi använder och formulerar regler och hur dessa ska vara verkningsbara och meningsfulla. 

Hela föreläsningen var som ett "flow" av kloka ord, inspiration, bilder, fakta, anekdoter, elevexempel och lärarexempel. Jag såg ingen struktur och undrade ibland, nämen vad pratar hon om nu, allt gick i varandra och det hoppades emellan ämnen hej villt och mycket lämnade hon därhän, alltså hon presenterade inte någon slutkläm. Som sagt, hade jag inte vetat vem hon var innan, hade jag blivit jätteirriterad, just för att jag hela tiden vill veta syfte och mål med allt som tas upp, samt att jag vill se och få en struktur. Men, jag blev inte irriterad, jag blev inspirerad och lycklig. Jag tyckte till och med att det var skönt att trådar som togs upp aldrig sammanfattades och fick en slutsats. Det gavs massor av utrymme till mig att skapa nya tankar, funderingar, frågor och slutsatser. 

Hon pratade mycket om innehåll, att innehållet  i undervisningen ska vara motorn i skolans arbete med eleverna, att eleverna är lika ansvariga för innehållet som läraren. Ett exempel på att synliggöra innehållet för eleven var att t.ex. fråga eleverna "Berätta hur du använt din engelska under sommaren?", istället för "Berätta om din sommar." Bara genom denna enkla omformulering av frågan, till att innehållet i skolan är viktigt får man en annan medvetenhet hos eleven och ett annat fokus i ämnet. 

Hon pratade om Vygotskijs proximala utvecklingsszon till och från och i olika sammanhang. Framför allt att man når zonen snabbt och lätt om man baserar sin undervisning på något eleverna är intresserade av där och då. Detta har ju du och jag diskuterat många gånger. Hur balanserar man sin egen planering och alla "måsten" mot att möta det eleverna vill och brinner för där och då innehållsmässigt. 

Hon återkom till begreppet "spegling" vid ett flertal tillfällen. Hon hade en sådan härlig anekdot som hon berättade för att förtydliga vikten av spegling i motsats till bedömning. Jag ska försöka återberätta den:

Ett barn hoppar hopprep.
Barnet säger: Titta, jag hoppar.
Den vuxna säger: Vad duktig du är. (Här bedömer den vuxna och samtalet tar oftast slut, samt att barnet får här inte det den frågar om, barnet frågar om en spegling, inte en bedömning)

Istället kan det se ut så här:
Ett barn hoppar hopprep.
Barnet säger: Titta, jag hoppar.
Den vuxna säger: Jag tittar på dig.
Barnet säger: Jag hoppar hopprep.
Den vuxna säger: Jag ser att du hoppar hopprep. Hur lärde du dig det?
Barnet säger: Jag tog hopprepet och hoppade.
Den vuxna säger: Varför tycker du att det är kul att hoppa?
Barnets säger: Jag såg att några stora hoppade och då ville jag också prova. Vill du prova?
Här är det viktigt att den vuxna försöker göra lika som barnet i själva hoppandet och i detta skede inte hittar på massa egna trix, just för att spegla barnet.

Hon pratade en hel del om skriftlig bedömning och vad vi bedömer i skolan. Att vi ska vara försiktiga med vad vi skriver och att vi är noga med att bedöma rätt saker. Även här fokus på innehållet i skolan och inte egenskaper som person. Hon var mycket noga med att, efter att ett elevarbete lämnats in skriva ner synligt för eleven vad exakt eleven kan. Detta för att synliggöra för sig själv, men framför allt för eleven vad den kan. 

Det kunde t.ex. se ut så här för en yngre elev i ämnet svenska:
Du kan bokstäverna i versaler.
Du kan skriva läsligt.
Du vågar och vill.
Du kan bokstävernas ljud. 

Jag har försökt att sammanfatta vad jag tog med mig från föreläsningen i skrift, men det är nog mer en känsla jag bär med mig. En god och varm känsla i magen.







2 kommentarer:

  1. Nämen, ÅH, vad jag blir avundsjuk nu! Det låter ju underbart och intressant alltsammans. Storgillade det här:

    "Ta hand om mig själv.Ta hand om dig.Ta hand om oss.Ta hand om denna plats."

    Kanske snor jag det rakt av i mitt klassrum. Fantastiskt klokt ju!

    SvaraRadera
  2. Eller hur! Det summerar alla regler i världen. :-) Jag ska också sno den rakt av.

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...