lördag 11 augusti 2012

Den lärande hjärnan

Under sommarlovet passade jag på att läsa Den lärande hjärnan av Torkel Klingberg, en bok som väckt mycket uppmärksamhet i skoldebatten, eftersom Klingberg bland annat diskuterar att modern pedagogik sällan harmonierar med modern hjärnforskning. Om vi pedagoger skulle lyssna på hjärnforskarna skulle eleverna lära sig mer, menar Klingberg.

Som den ivriga entusiastiska lärare jag är vill jag ju att eleverna ska lära sig så mycket det bara går, och jag tycker att jag fick med mig mycket matnyttigt från Klingbergs bok. Exempelvis fanns det ett helt kapitel om den risktagande tonårshjärnan som beskriver hur tonåringars hjärnor skiljer sig från både barn och vuxnas, ett kapitel jag tänker låta eleverna läsa när vi läser biologisk psykologi och flera kapitel som beskriver dyslexi och dyskalkyli. Jag sammanfattar några viktiga punkter som jag tar med mig:

  • Det bästa sättet att lära in ny kunskap är att testa sig själv (s. 63).
  • Att lära sig olika minnestekniker kan vara bra för att kunna memorera kunskap inför ett prov eller liknande. Klingberg beskriver några olika, exempelvis Ben's System ( s. 140). 
  • Minnestekniker ger ingen spridningseffekt, det vill säga inget bättre minne i allmänhet.
  • Begränsat arbetsminne är en viktig nyckel till svårigheter med att läsa och räkna i skolan. Nedsatt läsförståelse och nedsatt arbetsminne verkar exempelvis hänga samman (s. 100).
  • Schackspelande och att spela instrument verkarförbättra kognitiva förmågor i allmänhet, genom att arbetsminnet tränas upp (s. 156). Det finns också olika datorprogram som förbättrar arbetsminnet och som har bevisad effekt, men dessa riktar sig kanske främst till barn med nedsatt arbetsminnesförmåga. 
  • Kanske kan dyslexi till viss del tränas bort genom att arbetsminnet tränas upp (s. 106).
  • Stress påverkar både inkodning och framplockning av kunskap och man har identifierat tre faktorer till stress hos tonåringar: 1. skolprestationer 2. kamrater & familj 3. sociala faktorer som exempelvis fattigdom (s. 135).
  • Social stress, som sterotypa hot ger sämre minne. Ett sterotypt hot är exempelvis om jag som lärare tydligt utstrålar förväntningar på att du ska prestera dåligt i uppsatsskrivande för att du är kille (s.130).
  • Högintensiv motionsträning ökar hjärnans förmåga (s. 163). 
Ergo: spela schack och fiol, motionera rejält, stressa inte, testa dig själv om du vill lära dig något nytt och lär dig en och annan minnesteknik så håller du hjärnan i toppform. Enkelt va?

1 kommentar:

  1. Jag tycker att det är så härligt när forskare kommer fram till saker som inte är svåra att genomföra och konstaterar sådant man egentligen redan vet. Fantastiskt.

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...