fredag 6 april 2012

Våga tala och bryt könsmönstret.

Fortsättning på Jakten på det jämlika klassrummet

"Den som vågar tala får ett större självförtroende och vågar därmed stå för den han eller hon är och vill vara. Så tänkte man på Karlfeldtgymnasiet i Avesta och använde därför talet som en ingång till ett framgångsrikt genusarbete."
"Eleverna fick träffa personer som på olika sätt utmanat etablissemanget och kvinnor som utmanat manssamhället. Det blev besök hos bland annat Riksdagen, RFSL och invandrargrupper där de träffade folk som stått på sig och vågat vara den de är.<br />- Det var väldigt uppskattat av eleverna. Avesta är en liten bruksort och det är kanske inte så många som sticker ut här. Att stå för sina åsikter är inte alltid lätt, säger Anna Larsson."

Jag har sökt igenom goda exempel på skolverkets hemsida kring hur man ska få ett jämlikt klassrum. Det här tyckte jag var ett mycket intressant exempel, för här kommer man åt alla elever. Det här ska söka mer information om. Jag vill ha bra lektionstips. Jag vill ha bra tips om hur jag ska sätta talet i fokus och hur jag ska göra för att stärka alla elever att våga tala.

Nu blev jag glad. Konkret och sunt.


6 kommentarer:

  1. Fler bra exempel på samma tema...

    http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/jamstalldhet/larande-exempel/roller-och-talutrymme-i-fokus-1.128998

    "2010-06- I demokratiska samtal får eleverna träna på talutrymme och lära sig att ta nya roller i en grupp. Tanken är att eleverna inte ska fastna i en roll.
    - Om vi inte tränar på allt så kanske vi bara lär oss en sak, säger eleven Leonard."

    "Idealisk talrumscirkel

    Boken som de läser, Legenden om Sally Jones av Jakob Wegelius, är uppskattad av eleverna. Den är färgglad med bilder på alla sidor och så är den spännande - det händer saker hela tiden. Kerstin Erwallius berättar att hon haft en baktanke vid valet av bok, Legenden om Sally Jones valdes eftersom den har ett normkritiskt perspektiv.
    - Den handlar om att avvika från normen och vad det får följder. Sally Jones förflyttas till olika platser och är alltid annorlunda än normen, det är en väldigt bra bok, säger hon."

    SvaraRadera
  2. Normkritiskt arbetssätt nämns ofta när man läser på olika sidor om jämställdhet. Detta är något jag jobbade med förut en hel del. Jag ska uppdatera mig igen på området, helt enkelt.

    SvaraRadera
  3. Det här stod på Wikipedia.. intressant..

    "Normkritisk pedagogik

    Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer uppfattas som just avvikare och de konsekvenser som kommer av denna obalans.

    Ofta när man arbetar för likabehandling och mot diskriminering är syftet att skapa förståelse, tolerans och empati för människor som blir utsatta för trakasserier, diskriminering och kränkningar. Det kan vara exempelvis hbt‐personer, icke-vita personer i ett vitt samhälle eller människor med funktionsnedsättningar. Det kallas för toleranspedagogik.

    Med toleranspedagogik riskerar man att missa det som gör att vissa människor ses som avvikare och andra som normala, och som leder till att vissa människor får sina rättigheter tillgodosedda per automatik, medan andra får kämpa för dem. Om man bara pratar om att få homo‐ eller bisexuella är öppna med sin läggning i skolan eller i arbetslivet missar man varför homo‐ och bisexuella måste berätta om sin sexualitet gång på gång medan heterosexuella inte behöver göra det.

    Fokusområden för normkritik

    Synliggöra normer. Det viktigaste för en normkritisk pedagogik är att synliggöra de normer som styr våra föreställningar och värderingar. Normer påverkar vår syn på människor och bidrar ofta till diskriminering, kränkningar och särbehandling. Men så klart kan det vara bra med normer ibland, som visar vägen till en moralisk grund som vi alla behöver. Det skulle inte fungera med ett normlöst samhälle.
    Ifrågasätta normer. Steget efter att ha synliggjort normer är att ifrågasätta dem på grund av deras konsekvenser.
    Synliggöra privilegier. Ofta är det lättare att vara medveten om när man är underordnad eller förtryckt på något sätt i samhället än att vara medveten om vilka privilegier man har. Det är lätt att se de strukturer som missunnar en. Men i samma stund som någon underordnas eller diskrimineras är det någon annan som vinner på det.
    Granska egen position. Det är viktigt att syna och granska sig själv; när man själv blir privilegierad och får fördelar eller när man själv blir underordnad eller diskriminerad."

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Normkritisk_pedagogik

    SvaraRadera
  4. Jag vill komma ifrån att det bara blir en könsrollsdiskussion, jag vill att fokus ska vara "alla människors lika värde".

    SvaraRadera
  5. Ah, INTRESSANT! Normkritisk pedagogik istället för toleranspedagogik, alltså. Gillar det här med att synliggöra privilegier istället för att ensidigt fokusera på strukturer som missgynnar en. Tycker inte om när diskussioner mynnar ut i att det är synd om den ena eller andra, det låser positionerna. Arbete som utgår från eleven själv är alltid bäst och att låta dem granska sin egen position känns enkelt, konkret och vettigt. Gillar't!

    SvaraRadera
  6. Eller hur är det bra! Oj, vad jag har gått och funderat på det här. Tänk vad olika utgångspunkter kan få olika utgångar.. Hur ett litet mindshift kan göra så mycket. :)

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...