tisdag 3 april 2012

Olika skolprestationer mellan könen - vad beror det på?

Fortsättning på - Jakten på det jämlika klassrummet


Sammanfattning av en föreläsning av Inga Wernersson
  • Variation i biologin.
  • Större biologisk variation bland pojkar.
  • Fler skador och miljökänslighet bland pojkar. 
  • Yrkeslivet kräver olika saker av könen.

Flickor Pojkar
  • Flickors underprestation förklaras med att de har sämre självförtroende, inlärd hjälplöshet och lägre grad av självständighet.
  • Flickors underprestation i klassrummet förklaras med att det får mindre uppmärksamhet, undervisningsinnehållet är inte lika anpassat till flickor som till pojkar, pojkarna dominerar och stör flickorna och undervisningsformerna är inte anpassade efter flickor.
  • Flickor presterar bättre i enkönade grupper än vad pojkar gör.
  • Flickor underskattar sin förmåga, de förklarar misslyckanden med förmåga och lyckanden med tur.
  • Flickor motiveras av intresse och plikt. De är mer engagerade i skolarbetet, de har effektivare arbetssätt och de arbetar mer.


  • Pojkars underprestation förklaras med att de är bråkiga, inte anpassade, kan inte följa anvisningar och maskulina antipluggkulturer.
  • Pojkars underprestation i klassrummet förklaras med att skolan är femeniniserad och detta hämmar pojkarna, brist på manliga förebilder, klass och etnicitet är en faktor inom pojkgruppen, hämmande medelklassnormer som kvinnliga lärare är bärare av, pojkar arbetar mindre och har bristande arbetssätt.
  • Om man inte anpassar undervisningen efter pojkars intresse har det visat sig att de blir stökiga och t.o.m. saboterar  undervisningen
  • Pojkar överskattar ofta sin förmåga, de förklarar misslyckande med otur, lyckanden förklaras med förmåga.
  • Pojkar motiveras av att prestera och att bli bekräftad, gärna tävlingsmoment. Slumpmässiga i sitt arbetssätt och talar inte lika mycket med andra om studierna.


  • Belägg saknas för: Könet på läraren har ingen betydelse. Likheten i begåvning är det som är dominerande.

  • Historik:
    • Innan -69 var undervisningen uppdelad mellan könen.
    • LGR-69 Fokus på könsneutralitet. Inget fokus på olikhet mellan könen.
    • 1980- talet genusforskningen ökade. Inom teknik-, matematik- och No- undervisningen var det fokus på flickorna, man hade smågrupper och enkönade grupper så att inte konkurrens skulle uppstå, särartsförhållningssätt.
    • 1990-/2000-talet fokus på andra faktorer än kön, genussensitivt förhållningssätt, man har insett att t.ex. flickor som grupp inte är homogen utan att man ska ha en bredare syn på gruppen, man ska inte utgå från antaganden om flickor och pojkar.
    http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/jamstalldhet/jamstalldhet-i-skolan/genusdidaktik-1.159469

    Hur kan jag använda den här informationen i jakten på att få ett jämlikt klassrum?
    Jag har dock fortfarande inte fått svar på hur jag vet vem min undervisning riktar sig till....

    4 kommentarer:

    1. En kort reflektion: Nu förstår jag varför de här Quizen vi har kört har fungerat så bra i en av mina klasser. Killarna har fått tävla och de har fått direkt feedback.
      Jag vill tillägga att tjejerna också presterat bra på detta.

      SvaraRadera
    2. Mycket intressant material och jag säger som du: hur kan vi använda den i undervisningen? Diskutera med eleverna? Anpassa undervisningen efter den? Hur då? Ofta när jag läser om den här typen av forskning anar jag ett skuldbeläggande av läraren mellan raderna, ett slags "så här dumt har vi gjort". Och sedan lämnas vi med frustrationen att hantera informationen och göra något bra av den. Ergo, HUR ska vi göra? (Ibland vill jag ha facit, som du vet). Det blir en spännande resa, det här!

      SvaraRadera
    3. Jag håller med. Mitt sökande efter "facit" fortsätter.

      SvaraRadera
    4. Ibland måste man skriva det mest självklara, ibland är det för nära för att man ska se det.
      Ett sätt att använda informationen är ju så klart att vara medveten om och se mönstren. När vi blir medvetna om vilka mönster som finns, kan vi också göra medvetna val. Vi hänger inte bara med i gamla strukturer och spel utan kan då också ta dessa medvetna beslut om hur vi ska reda ut situationen.

      Det blir en parameter till för att analysera situationen.

      SvaraRadera

    Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

    Vi hörs!

    Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

    Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...