fredag 27 april 2012

Kamratrespons i skrivprocessen

Efter att ha läst Christian Lundahls Bedömning för lärande fick jag ny energi att ta mig an kamratrespons på texter elever skrivit på lektionerna i Svenska B. Jag har gjort trevande försök förut, det har jag. Det har aldrig blivit särskilt bra.

Jag har som mål den här terminen att utveckla formativ bedömning i alla ämnen. I svenskämnet har jag trevat efter en form, men Bedömning för lärande gav mig flera bra redskap, däribland metoder för att aktivera elever som resurser åt varandra och olika sätt få eleverna att ta lärandet i egna händer. I skrivprocessen i svenska kan allt detta aktualiseras. Jag ville prova!


Hur gjorde jag?

1. Elever i en klass som läser Svenska B fick instruktionen att skriva ett brev (en gammal nationella provet-uppgift). Tillsammans gick vi igenom generella skrivregler och sedan fick eleverna skriva och slutligen lämna in sin text.

2. Jag bedömde texterna formativt genom att ge generella kommentarer direkt i texten. Jag formulerade frågor så som "Hur kan du göra för att brevets syfte ska synas redan i inledningen?" och  summerade sedan återkoppling runt disposition, texttyp, språk och innehåll i punktform med något positivt (+) och något konstruktivt (>). Jag rättade språket genom att markera S (stavfel), P (interpunktionsfel), G (grammatikfel), D (dispositionsfel) och O (ordval) i varje stycke där sådant förekom.

3. Jag kopierade upp ett exemplar av varje elevtext, gjorde dem anonyma och delade in klassen i grupper om tre-fyra elever per grupp. Jag förberedde så att varje responsgrupp fick tre texter tillhörande en annan responsgrupp tillsammans med ett återkopplingsformulär, betygsmatris och instruktioner för kamratrespons.

4. Innan eleverna skulle ge respons på varandras texter gav jag muntligt återkoppling som gällde hela klassen. De flesta hade missat att tydliggöra brevets syfte i sina texter och jag förklarade hur de kunde göra det på några olika sätt.

5. Eleverna tog sig an kamratresponsen, rättade språket och summerade återkopplingen efter samma mall som jag gjort. De gjorde det tillsammans i gruppen, en text i taget. Jag gick runt och lyssnade och ställde frågor medan de arbetade.

6. Sedan samlade jag in elevresponsen och hade ett kort möte med varje elev där jag först frågade: "Utifrån arbetet idag, vad skulle du vilja ändra i den egen text?" sedan jämförde vi elevens svar med min respons och kamraternas.

7. Sist fick eleverna skriva en summerande reflektion i sina loggböcker där de sammanfattade sin respons och formulerade en strategi för att få bättre texter i allmänhet. Den slutgiltiga texten lämnas in och bedöms summativt, med ett betyg.


Vad lärde jag mig?

  • Eleverna kan vara resurs åt varandra. I de allra flesta fall hade eleverna skrivit det samma i sin kamratrespons som jag skrivit i min.
  • Eleverna kan ta lärandet i egna händer. I nio fall av tio sade eleven precis det samma som jag skrivit ner, såg alltså själv sina brister och visste hur de skulle förbättras. Otroligt häftigt!
  • Det är roligt och lärorikt att arbeta med kamratrespons. Lektionen kändes meningsfull rakt igenom och efteråt gjorde hela klassen tummen upp för upplägget och uttryckte att de lärt sig mycket.
  • Formativ bedömning behöver inte vara alltför tidskrävande. Genom att bara ge halva svaret (genom rättningsmodellen med S, P, G, D, O) och på sikt lämna mer och mer av återkopplingen åt eleverna själva frigörs dyrbar tid från mig.

3 kommentarer:

  1. Det här är så smart, på många sätt.
    Om man lär eleverna detta sätt att arbeta redan i ettan (på gymnasiet)så finns det massor av tidsvinster senare och utvecklingen hos eleverna kommer vara enorm.
    Hur gör man om det här arbetssättet i karaktärskurserna. Det är att klura på.
    Kanske enklare än man tror.

    SvaraRadera
  2. Ja, visst borde det gå? Om man tänker progressionsinriktat runt alla mål i kursen borde det vara möjligt att använda kamratrespons mellan två uppgifter som strävar mot samma mål och att vi som lärare inte bedömer summativt förrän varje moment/kursen är slut. Eller?

    SvaraRadera
  3. Ja, tål att funderas vidare på..

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...