torsdag 20 december 2012

Kursutvärderingar

Nu har jag haft kursutvärderingar i mina klasser, vilket alltid är lika nyttigt. Jag får liknande omdömen i båda klasserna. De är generellt nöjda och glada och jag får bra omdöme, vilket gör mig glad. 

Jag får dock inte lika höga poäng när det kommer till dessa påståenden:

  • "Jag har under kursens gång fått veta hur jag ligger till betygsmässigt." 
  • "Jag har förstått vad som krävs för att nå de olika betygsnivåerna."
(På en femgradig skala där ett är instämmer inte alls och fem är instämmer helt, har 20 % fyllt i en 2:a, 20% fyllt en 3:a, 30% fyllt i en 4:a och 30% en 5:a.)

Det här är rätt talande för hur jag själv upplever de nya kunskapsskraven. Jag har läst på, diskuterat, vänt och vridit dessa kunskapskrav under två års tid nu och hur jag ska förhålla mig till dem, trots det känner jag mig osäker. Då är det inte konstigt att mina elever upplever att de inte vet vad som krävs. Den formativa bedömningen har också gjort att jag inte berättar betyget på en uppgift förrän den är bearbetad och helt färdig, förut berättade jag betyget direkt. 

Jag måste alltså jobba på det här. Jag ska under lovet fundera på hur jag ska kunna bli mer tydlig i vad som gäller för varje betyg och också hur jag ska bli mer tydlig i att berätta betyget för eleven så att de kontinuerligt vet var de ligger .   

Jag funderar på att utveckla idéen om att till varje uppgift göra en kunskapsmatris (vilket jag gjort förut också) där jag kopierar kunskapskraven direkt ur ämnesplanerna som passar till just den uppgiften och sedan skriva en förklaring med egna ord om vad som gäller för betyget A (vilket jag endast gjort en gång). När jag provade detta på mina elever tyckte de att det var mycket bra. 

Vad tycker du Josefin? 

tisdag 18 december 2012

100 frågor om ett fördjupningsområde

Jag använde lektionsupplägget från "100 frågor om daggmasken" för att starta upp ett fördjupningsarbete i Psykologi B nyligen. Problemet med fördjupningarbeten (vilket är ett obligatoriskt moment i Psykologi B) är att ganska få elever på förhand vet vad de vill fördjupa sig i. Ofta behöver de mycket hjälp att komma igång. Jag vill hellre lägga tid på att hjälpa eleverna med det faktiska arbetet och alltså minimera tid för uppstart. Därför ville jag se om upplägget med 100 frågor skulle släppa loss kreativiteten och få eleverna att komma igång.


Så här gjorde jag:
Eleverna fick i grupp 40 minuter på sig att generera 100 frågor om antingen kärlek, motivation, genus, minne eller lycka. Jag sa att frågorna fick lov att vara stora eller små och att de fick lov att skriva frågor som de redan visste svaret på. Varje fråga skrevs på en egen post-it som sedan sattes på A3-papper.

Ämnesvalen hade jag tagit fram och var sådana där jag vet att det finns mycket intressant och aktuell forskning. Likaså tyckte jag att ämnena hade bredd och var av sådan karaktär att jag hoppades att de skulle tilltala ungdomarna. Ämnena hade inte behandlats något djupare tidigare i kursen. Ämnesgrupp att tillhöra valde eleverna sedan själva utifrån intresse, men de fick också veta att de fick lov att byta ämne efter de fyrtio minuterna, om de ville.

Min reflektion:
Eleverna genererade nära nog 50 frågor per grupp efter att de fyrtio minuterna hade gått. Jag gjorde om uppgiften med en annan grupp vid ett senare tillfälle. De fick som mål att generera 50 frågor, men skrev då bara ca 30 frågor per grupp efter att fyrtio minuter hade gått. Alltså: att fråga efter 100 frågor får anses vara bättre än att fråga efter 50. Engagemanget var lägre i gruppen som bara skulle skriva 50 frågor, men det kan förstås ha berott på en mängd olika saker (morgonlektion, annan gruppdynamik, etc).

När de fyrtio minuterna gått fick eleverna gå runt och se vad de andra grupperna skrivit och sedan välja en frågeställning att arbete med själv. I båda grupperna hade nära nog alla hittat en frågeställning efter lektionens slut. De elever som missat lektionen kunde vid ett senare tillfälle ta del av frågeställningarna som de andra genererat och på så vis hitta en egen att arbeta med. Att flera elever valde samma frågeställning var här inget problem.

Summa summarum var "100 frågor" en bra metod att använda vid uppstart av ett fördjupningarbete. Det här kommer jag att göra igen!

lördag 15 december 2012

Vikten av en duktig lärare

I skolforskning talas det mer och mer om att läraren är en av de faktorer som påverkar elevernas skolresultat avsevärt. Skolverket gick ut för några dagar sedan med att betydelsen av begåvning för elevens resultat ska tonas ner och att det är kunniga engagerade lärare, höga förväntningar och elevens egen motivation och ansträngning som är avgörande för goda skolresultat. 
"Motivation, ansträngning, uthållighet och positiv självbild hos eleverna. Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan. Det är faktorer som bidrar till höga skolprestationer. Betydelsen av medfödd begåvning behöver tonas ner. Det är en viktig slutsats i en ny rapport från Skolverket." http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2012/medfodd-begavning-mindre-viktigt-for-toppresultat-1.187036
 I boken Bedömning för lärande ägnar Christian Lundahl ett helt kapitel åt att fokusera på läraren. Han hänvisar bland annat till PISA-studierna (s. 68) från 2006 där man kommit fram till att elevernas resultat i Sverige inte påverkas lika mycket av vilken skola de går i utan mer av vilka lärare de har. Skillnaderna i resultat mellan klasser på en och samma skola skilde sig mer från varandra än mellan olika skolor. Professor John Hattie har även han i sin forskning kommit fram till att läraren är den viktigaste faktorn när de kommer till elevernas resultat.
"Ett annat sätt att uttrycka effektskillnaden mellan lärare är att eleven med mycket bra lärare på 6 månader lär sig vad elever med de sämsta lärarna lär sig på två år (Hanushek, Kain et al. 2005, Rivkin, Hanushek & Kain 2005, Kane, Rockoff et al. 2006). Studierna visar också att de som tjänar mest på en effektiv lärare är de lägst presterande eleverna." s. 68 Bedömning för lärande, 2011, Christian Lundahl
 "I boken Visible Learning – A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achivement från 2009 redovisar utbildningsforskaren John Hattie – professor i pedagogik från Nya Zeeland – ett 15-årigt arbete med att på närmare 400 sidor sammanställa internationella forskningsresultat som visar vilka faktorer som bidrar till elevers resultat. Slutsatsen är att det inte är organiseringen av skolan som är avgörande. Det är läraren som är viktigast."  http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/05/10/gora-skillnad
 Vi lärare är viktiga, det har till och med forskarna börjat sätta ord på. Det är både skrämmande och härligt att ha denna vetskap. Jag påverkar alltså mina elevers resultat mycket, snacka om ansvar. Det är nästan så att man svimmar. Vetskapen gör mig mer peppad än rädd som tur är. 

Här ska undervisning utvecklas....

Och ni som bestämmer över skolan, se till att vi lärare får stöd att utvecklas så mycket som möjligt och se till att vi får de yttre förutsättningarna att lyckas, så att våra elever når så höga resultat som möjligt!

fredag 14 december 2012

Mobiltelefonens vara eller inte vara i klassrummet

Josefin, mobiltelefonen är 2000-talets keps. Diskussionerna är oändliga, ska eleverna få ha mobiltelefon i klassrummet eller ej? Jag hittade ett fint blogginlägg i bloggen IT& Etik där man på ett nyanserat sätt diskuterade fördelar och nackdelar med mobiltelefonen i klassrummet. Här är en lista Jan Svärdhagen sammanställt.
"Orsaker till varför man inte ska ha mobilen i skolan:
  • Mobilen stör
  • Mobilen gör att barnen blir mer okoncentrerade
  • Med mobilen kan man ta kort eller filma i smyg
  • Med mobilen kan man mobba andra elever
  • Utifrån en tanke om en likvärdig skola skall inte en del elever ha möjlighet till att nyttja en smartphone medan andra kanske inte har den möjligheten (rättviseaspekten)
  • Skolan skall fungera som en frizon från de digitala artefakterna
Orsaker till varför man får ha mobilen i skolan:
  • Mobilen kan fungera som ett pedagogiskt stöd under lektionen.
  • Det är lätt att nå eleverna snabbt och effektivt.
  • Mobilerna är en del av samhället och kulturen.
  • Vi kan med mobilen hjälp göra nya saker som innan inte var möjliga, eller kan vi det?
  • Mobilen kan nyttjas till stöd i elevernas dokumentation.
  • Med mobilen kan vi sprida kärlek (Gilla). I motsats till mobbning som alltid lyfts fram." http://etik.blogspot.se/2012/11/mobil.html
 Så här har jag kommenterat mobiltelefonen i ett tidigare inlägg som handlar om regler i skolan. 
För mig får eleverna ha musik i öronen då många kan koncentrera sig bättre, då använder de mobiltelefonerna. Ibland ber jag dem även söka på något begrepp eller ord med hjälp av telefonen. Jag tar ett snack med eleven om mobiltelefonen stör henom så mycket att henom inte får något gjort på lektionen.

Förbud är alltid svårt, med förbud kommer ofta straff. Den som ska hålla reda på mobiltelefonerna och straffen, samt ska se till att göra det rättvist är läraren. Jag tror inte att det finns någon "quick fix" med att förbjuda mobiltelefonen i klassrummet. Jag tror mer på att man har policys ett exempel kan vara att "det ska vara studiero och fokus på lärande i klassrummet". Om en elev och dess mobiltelefon stör andra eller sig själv, tar läraren en diskussion med eleven eller eleverna (om det är flera) om detta. I den diskussionen får eleven ta ansvar för sig själv och sitt eget lärande. Jag vill ha fokus på lärande och kunskap. (Kan tilläggas att detta gäller gymnasieelever, jag vet inte vad jag hade tyckt om jag jobbat mer yngre elever.)

Kommentarer till artikeln "Elever förlorar på felaktig betygssättning" av Per Måhl, Skolvärlden


Josefin, i den här artikeln skriver Pehr Måhl om missuppfattingar som finns i betygssystemet. Jag tycker att han belyser många saker jag gått och funderat på och som jag diskuterat med kollegor. 
"Det är inte bara förmågor utan också sakkunskaper som ska betygssättas – och inget hindrar att lärare använder olika provuppgifter för de olika betygen och erbjuder ”omprov”." 
"Valida examinationsuppgifter som bidrar till lärande utvecklas inte och används inte. "
Han tar även upp att det kan vara till en fördel att göra E-, C- och A- uppgifter på t.ex. prov och han understryker att eleven har rätt att komplettera sin bedömning genom omprov eller liknande. 

Jag tycker att vårt betygssystem är problematiskt för att elevens förmågor och sakkunskaper utvecklas under kursens hela gång. De första bedömningarna är näst intill oanvändbara i jämförelse med de bedömningar som görs senare i kursen. Det gäller här att man tänkt igenom de olika momenten och att man tänkt igenom vad som ska bedömas och NÄR det ska bedömas, för att eleven ska få ett så rättvist betyg som möjligt. Samtidigt kan inte allt bedömas de sista veckorna i kursen, det skulle också bli orättvist för eleven då all bedömning skulle ske samtidigt i alla kurser. 

http://www.skolvarlden.se/artiklar/elever-forlorar-pa-felaktig-betygssattning

Böcker jag vill läsa


De här två böckerna vill jag läsa!

Betygssättning en handbok
Av Måhl, Sundblad, Gustavsson
Kunskap fantasi och föreställning om
mentalisering i lärarprofessionen
 Av Margareta Normell

onsdag 12 december 2012

Vilka böcker har gjort dig till en bättre lärare?

Som ett led i uppdraget som bloggambassadör för Bokmässan 2013 ämnar jag samla ihop boktips från bloggosfären och kloka kollegor runt om i landet. Om det kan du läsa mer på min systerblogg FABULERAT eller på Bokmässans community i gruppen Litteratur för lärare (gå med, vet jag!).

Eftersom du är en av de klokaste lärare jag vet undrar jag givetvis: Vilka böcker har gjort dig till en bättre lärare? Det kan både vara facklitteratur och skönlitteratur, en bok eller många.

PS: Ni andra som läser bloggen, bjud gärna på era tips också via länken ovan, vet jag.

tisdag 11 december 2012

Ett gemensamt språk för lärare

Josefin, jag hittade ett så bra program på UR.se som handlar om den pedagogiska praktiken och framför allt den muntliga relationen man behöver skapa med sina elever. 
UR.se, Pedagogens retorik, Den muntliga relationen
Tina Kindeberg docent i pedagogik och retorik anser att vi måste ha ett gemensamt yrkesspråk och genom det kan vi utvecklas som lärare och då också utveckla vår undervisning. Hon säger att om man kan prata om sitt jobb, om man har ett välutvecklat språk om vad man gör, hur man gör och varför man gör på ett visst sätt, då får man också självförtroende och trygghet i sitt yrkesutövande, vilket gagnar alla. Med ett gemensamt språk kan man sätta ord på t.ex. händelser eller situationer, man kan då, genom språket titta på det utifrån, man får distans och kan analysera händelsen på ett professionellt sätt tillsammans med kollegor. 
Vidare talar Kindeberg om  att det finns en tradition i Sverige att inte tala om läraryrket, själva utövandet av yrket i klassrummet med eleverna. I stort har man ansett att det är en talang eller begåvning man föds med om man är duktig på sitt jobb som lärare eller ej. Hon poängterar att vi genom att skapa ett yrkesspråk skapar vår yrkesprofession och att vi genom detta kan utvecklas som pedagoger, tillsammans. Det handlar alltså inte om talang eller ej, utan om en profession och ett hantverk som vi måste prata om och öva på

I ämnet pedagogisk retorik bidrar pedagogik med kunskaper om fostran, utbildning och bildning i relation till våra styrdokument och  retoriken bidrar med kunskaper om etiska och känslomässiga dimensioner i språket. Genom att kombinera dessa två ämnen kan man utveckla den muntliga relationen som är så viktig i undervisningen.

När Kindeberg talar om hur man ska göra utgår hon från tre mänskliga villkor som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. 
1. Det biologiska villkoret svarar på frågan -Vad är ett vi? Vi vill alla bli sedda och bekräftade och för att bli det är vi beroende av varandra, vi är beroende av den grupp vi ingår i.  Hur vi lärare ser på den här frågan är avgörande för hur vi organiserar undervisningen. 
2. Det moraliska villkoret svarar på frågan- Vad gör vi när vi talar med varandra? Det här handlar om hur vi ser och bekräftar varandra i klassrummet. Känslor skapas med vad vi gör med orden. 
3.Det politiska villkoret svarar på frågan- Vad skapar vi när vi pratar med våra elever? De vanor och värderingar som skapas utifrån de val vi gör, alltså hur vi formar våra elever utifrån det biologiska och moraliska villkoren. 

Vidare talar Kindeberg om att eleven väljer att lyssna på oss eller inte. För att de ska lyssna på oss måste vi vara förebilder (förebildlighet), är vi det kommer eleverna vilja komma åt vår kunskap och det är då de väljer aktivt att lyssna. Kombinationen av ethos, patos och logos, alltså att väcka förtroende, känslor och att ha goda argument gör att eleverna väljer att lyssna. 

Att skapa ett gemensamt yrkesspråk är så viktigt. Jag blir glad och hoppfull för vår yrkesprofession när jag ser och hör att dessa diskussioner dyker upp mer och mer. Det är så härligt att man börjar se på yrket som ett hantverk som måste pratas om och övas på.   

http://larareemellan.blogspot.se/2012/08/reflektion.html


Uppföljning av kompetensutveckling under höstlovet

Josefin, nu har vi haft uppföljning på kompetensutvecklingen vi hade under höstlovet. Alla lärare fick förbereda en presentation på ca fem minuter där vi skulle berätta om vad vi fördjupat oss i. Vi samlades i aulan, där hade de dukat upp bord på scenen som för en panel, vi var indelade i två grupper. Ena gruppen satt på scenen, andra gruppen i publiken. Vi som satt på scenen fick var och en berätta om vår fördjupning, lite fakta men framför allt de tankar och idéer vi fått. Sen bytte vi grupp och vi fick vara publik. Publiken fick ställa frågor om de ville. Alla var nog lite nervösa innan, men det stöd vi gav varandra gjorde att vi snabbt slappnade av och att vi helt opretentiöst kunde vara raka och ärliga. Det här blev verkligen jättebra, det öppnade upp och jag tyckte att vi alla hade en enorm respekt för varandra och att alla var genuint nyfikna. 

Vi hade fördjupat oss i många olika saker, här kommer några exempel:

Det här är bara några saker som kom upp, eller hur är det fint och kreativt. Detta tycker jag har skapat en stämning av att vilja mer, att prata med varandra om pedagogiska frågor, att vara tillåtande och nyfikna och att man inte måste vara expert på allt. 

Det stämmer verkligen, det de tog upp i filmklippet som du hittade i våras. 

torsdag 6 december 2012

Bloggambassadör för Bokmässan 2013!

Jag har blivit utvald till bloggambassadör för Bokmässan 2013! Ser väldigt mycket fram emot att diskutera litteratur med likasinnade under året (och på bokmässan, givetvis) och undrar om du Malin vill göra mig äran att följa med till mässan? Jag har nämligen fått seminariekort och inträde för två personer. Vad säger du?

måndag 3 december 2012

Rätt att tala, vett att lyssna

Om du är det minsta lilla intresserad av retorik, vill hitta bra tips mot talängslan, se och läsa kända tal, hitta bra lärarhandledning och övningar runt att våga tala inför folk ska du kolla in ur.se. Fantastiskt bra hemsida med riktigt bra material att använda i skolan. Kolla in!

Nu är det dags - min första kamratrespons skall genomföras

Josefin, nu är jag där. Jag ska genomföra min första kamratrespons. Detta kommer att ske i en klass jag känner mig mycket trygg med och där jag känner att eleverna är trygga med varandra.   Vi ska genomföra två efter varandra, men med lite olika karaktär. 

Det är två olika uppgifter detta ska appliceras på. Den ena är en regelrätt matris där jag plockat ut kunskapskraven ur ämnesplanen rakt av och den andra har jag använt instruktionen till uppgiften och en förklaring med egna ord vad som krävs för A. I den matrisen där jag använt kunskapskraven ska eleverna få bedöma varandras uppgifter och markera var de ligger betygsmässigt samt få bedöma sig själva. I den andra ska eleverna få läsa varandras reportage och markera på matrisen vad de fått med och vad som fattas. I båda fallen hoppas jag att det leder till en djupare kunskap om vad som krävs för de olika betygsstegen. De kommer sedan  att få bearbeta sina texter och lämna in för en slutlig bedömning. 

Det här ska bli spännande. Jag och eleverna ska utvärdera detta mycket noga efteråt. 

fredag 30 november 2012

Elevinflytande

Josefin, häromveckan hamnade jag i en sån där situation som man helst inte vill hamna i. Min mentorsklass har haft en vikarie och vid ett tillfälle fick jag gå in och medla mellan klassen och henne. Hon fick komma och hämta mig för att det inte var studiero i klassen och hon upplevde att killarna inte gjorde som hon sade. 
Detta har som du vet, varit en tuff grupp att arbeta med, men där varje individ i år har gjort stora ansträngningar för att höja prestation och resultat. Var och en av dem är idag samarbetsvilliga och gör verkligen allt för att lyckas och också skapa en god stämning i gruppen. Många i gruppen kämpar dessutom med läs- och skriv- samt koncentrationssvårigheter. 
Jag fick som sagt gå in i klassrummet och medla, obehagligt för alla inblandade. Jag försökte att hålla mig neutral och ställde frågor till henne och till klassen. Det visade sig att klassen hade försökt berätta för henne hur de önskar att jobba och vilken hjälp de behöver. Hon hade inte lyssnat på detta och då protesterade de genom att störa, vara kaxiga och tjafsa med henne på ett otrevligt sätt. Hon var tyvärr så koncentrerad på att genomföra det hon hade tänkt vilket resulterade i denna kollision. Jag bad eleverna att komma med konkreta förslag på hur de ville uppnå kunskapsmålen för lektionen och de kunde tillsammans med henne tillslut enas om arbetssätt, raster och studiero. Till hennes försvar vill jag nämna att hon hamnade i en svår grupp där man måste vara oerhört lyhörd och samarbetsvillig som vuxen. 

Tänk vad det är viktigt att lyssna på sina elever. Eleverna är ju experter på sitt eget lärande och frågar man dem så kommer de med bra förslag, det är genom deras förslag man kan mötas och samarbeta. Att tänka och uttrycka samarbete till eleverna, snarare än "du ska lyda" är mycket mer fruktbart. 

onsdag 28 november 2012

Att ge instruktioner med en screencast

Josefin, jag har använt Jings screencast för att ge muntliga instruktioner till en inlämningsuppgift. 

Så här gick lektionen till:
  1. Repetition av vad vi gjorde förra veckan. 
  2. Genomgång på tavlan av centrala begrepp som handlar om temat (fattigdom) vi arbetar med just nu.
  3. Visning av uppgiften http://screencast.com/t/0FMEZSofnwAc via projektorn. 
  4. Eleverna fick varsin dator, hörlurar och länken med min screencast. De fick lyssna/titta på instruktionen en gång till, efter började de arbeta med uppgiften. 
Det kan tyckas vara konstigt att jag inte gav en muntlig presentation av uppgiften, utan att jag istället spelade upp den digitala versionen av mig själv. Det tyckte jag också till en början, men jag ville prova att göra det, för att se hur eleverna skulle reagera. Eleverna reagerade positivt, de satt väldigt koncentrerat och lyssnade på den digitala versionen av mig. I vanliga fall kan den här typen av självständiga uppgifter vara svåra för den här klassen att genomföra, då många har koncentrationssvårigheter. Att de fick hörlurar och en varsin dator, samt instruktioner via screencasten gjorde att de kom igång på en gång och de blev fokuserade på uppgiften. Jag behövde inte heller ge samma instruktion flera gånger, utan kunde istället ägna mig åt diskussioner kring innehållet i uppgiften. 

måndag 26 november 2012

Att ge formativ återkoppling direkt efter muntliga redovisningar

Malin, inspirerad av föreläsningen om formativ bedömning häromdagen har jag försökt ge muntlig formativ återkoppling direkt i klassrummet framför och tillsammans med eleverna. Ett lyckat exempel var följande:

Eleverna skulle hålla lektioner för varandra om språksociologi. Lektionerna var lärtillfällen och det visste eleverna om. Momentet ska komma att examineras längre fram. Varje grupp hade gjort en egen språkundersökning som de skulle redogöra för och de skulle också involvera klasskamraterna på något sätt i sin lektion.

Innan eleverna började sina lektioner betonade jag för dem att lektionerna var ett lärtillfälle för publik såväl som för dem som redovisar. Jag underströk att vi skulle vara toleranta mot varandra och att det var okej att misslyckas. Jag sa också att vi tillsammans efter varje lektion skulle ge återkoppling till dem som hållit lektion genom att vi tillsammans skulle visa på två stjärnor (sådant de gjort bra) och en önskan (ett utvecklingsområde). Varken mer eller mindre! Tillsammans gjorde vi upp om vad vi skulle ge återkoppling på utifrån vad vi tyckte var viktigast (innehåll och metodval) och vad vi skulle undvika att kommentera (individuella prestationer och powerpointens utseende).

Eleverna gav bra och respektfull respons till gruppen som hållit lektion och tillsammans kunde vi reda ut problem och svårigheter i lektionens innehåll utan att det upplevdes som kränkande (vilket  annars är väldigt svårt, tycker jag). De som hade hållit lektion fick sedan ge återkoppling till publiken som inför nästa redovisning lyssnade än mer respektfullt. Efteråt hade jag kompletterande samtal med varje grupp för sig.

I en annan grupp försökte jag mig på att ge återkoppling vid en examination. Det gick inte alls lika bra. Då gjorde jag misstaget att inte involvera eleverna i vad återkopplingen skulle fokusera på och den gången blev elevernas återkoppling ganska banal och jag upplevde inte att eleverna kände engagemang för uppgiften.

Styrkor med detta sätt att arbeta upplever jag är att det (om det lyckas) kan skapa en tillåtelse att misslyckas, vilket jag tror är vägen till att verkligen lyckas för eleven. Elevaktiviteten var hög. Likaså tycker jag om detta hur lärande sker i klassrummet här och nu, att vi tillsammans ser det lärande som sker. Jag är också övertygad om att de utvecklingsområden som kommer fram blir lärande för ALLA i klassrummet, inte bara den grupp som redovisat.

 

Att visa sin yrkesskicklighet genom meritering

I Stockholm Stad kan lärare ansöka om att få visa sin yrkesskicklighet genom ett meriteringsprogram där oberoende examinatorer bedömer din kunskap inom följande områden:

Resultat
 1. Når mycket goda kunskapsresultat med eleverna, ingen lämnas efter.
2. Värnar tryggt skolklimat med fokus på alla elevers lärande.

Undervisning och lärande
3.  Planerar för sammanhang och förståelse.
4.  Leder lärandet orubbligt framåt.
5.  Gör lärandet synligt.
6.  Ger varje elev röst.
7.  Skapar ett arbetsinriktat klassrumsklimat.

Samarbete och yrkesutveckling
 8. Utvecklar sin, kollegers och yrkets praktik

Tanken är att meriteringen ska vara ett sätt att höja lärarens status och undervisningens kvalitet. En lärare som genomgått meriteringsprogrammet ska kunna använda detta i lönesamtal som underlag i diskussion om högre lön. Likaså ska de meriterade lärarna kunna användas för mer kvalificerade uppdrag.

Min första reaktion var positiv, att initiativet är gott och ett steg att sätta ord på vad det är som kännetecknar en bra lärare. Sedan blev jag beklämd. Varför ska lärare behöva visa vad de kan genom ett särskilt meriteringsprogram? Är det inte rektors uppgift att se och bedöma lärarens kompetens? Gillar inte sättet meriteringsprogrammet skapar polarisering mellan skolledning och lärarkår. Fokus borde ligga på att vi utvecklar oss själva och vår skola tillsammans, tycker jag.

Vad tycker du om meriteringsprogrammet och vad tycker du om de åtta områdena som kännetecknar en yrkesskicklig lärare, enligt Stockholm stad?

söndag 25 november 2012

Senaste numret av pedaogiska magasinet

Josefin, har du läst senaste numret av Pedagogiska magasinet? Jag plockade upp tidningen och kunde inte sluta läsa. 

Ledaren handlade om vad bildning är, Leif Mathiason vred och vände på bildningsbegreppet och gav mig lite nya tankar kring detta begrepp. 

Göran Svanelid gjorde en uppföljare på sin första artikel om The Big Five och nu kopplade han förmågorna till bedömning. Denna artikel gav mig mer kött på benen när det kommer till just bedömning och tänket kring The Big Five. 

Och till sist, det fanns en hel artikelserie om hur viktigt det är att bygga relationer i skolan, lärare-elev, elev-elev och lärare - förälder. Ann-Marie Körling skrev en så fin och tydlig artikel om vikten av relationsskapande för att optimera lärandet och utvecklingen hos varje elev. Gertrud Svensén skrev en artikel om Jesper Juul och hans teorier kring relationskompetens. Fanny Jonsdottir skrev en artikel om hur viktig tillhörighet är i kamratgruppen från tidig ålder och hur viktiga alla pedagoger är i pedagogiska verksamheter,  för varje enskilt barn i denna process. Dessa artiklar gav mig ord, begrepp och formuleringar kring vad jag känner, tycker och tänker kring vår roll som lärare och vikten av att skapa goda relationer med varje enskild elev. 


tisdag 20 november 2012

Fortbildning i formativ bedömning

Den 29/10 2012 föreläste Linus Waldenström från Bernadotte-gymnasiet på Södermalm om formativ bedömning på min skola som ett led i att vi ska arbeta med bedömning för lärande. Waldenström hade sammanställt aktuell forskning från John Hatties Visible Learning for Teachers (kommer snart på svenska och heter då Synligt lärande för lärare), Christian Lundahls Bedömning för lärande, Embedded Formative Assessment skriven av Dylan Williams samt Anders Jönssons Lärande bedömning. Här kommer de bästa tipsen från Linus Waldenströms föreläsning:

  • Att göra bedömning på plats med eleverna minskar arbetsbördan för läraren. Som exempel visade Waldenström att elever och lärare kan ge muntlig återkoppling direkt i samband med muntliga redovisningar, exempelvis. Vi ska inte arbeta MER utan ANNORLUNDA. Gärna efter modellen två stjärnor och en önskan
  • Ställ smarta frågor som väcker diskussion och tanke (inte kontrollfrågor) så får du bättre lektioner.
  • Bra feedback är svårt. Viktigt är att undvika att vara alltför personlig. Se exempelvis skillnaden mellan följande två återkopplingar: Du är inte tillräckligt smart och Du är inte tillräckligt smart, än.
  • Arbeta med noga utvald återkoppling som eleven tvingas använda. Ställ frågor till eleven och erbjud tips och tricks. Återkopplingen ska generera mer arbete hos eleven än hos läraren! Medan eleven arbetar med sin återkoppling från lärare eller klasskamrater kan läraren ge muntlig återkoppling en och en.
  • Självbedömning är viktigt för elevens utveckling. Detta är svårt till en början, men hårt arbete ger resultat och utveckling.
  • Gör det svårt för eleverna att jämföra med varandra för att de ska få möjlighet att se sin egen utveckling.
  • Undvik Matteus-effekten (Matt 25:29) "Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har". Gynna inte de elever som redan kan och är starka genom att ge dem ordet på bekostnad av de svagare eleverna. Se till att alla får ordet i klassrummet, exempelvis genom att låta slumpen styra eller genom att låta eleverna arbeta i mindre grupp där alla kommer till tals.

Pedagogiskt och socialt klimat i framgångsrika skolor

Malin, du har ju tidigare skrivit om framgångsfaktorer i undervisningen med hänvisning till Skolinspektionens sammanställning av aktuell forskning. När jag gick kursen Ledarskap i skolan på Stockholms universitet läste jag Myndigheten för skolutvecklings publikation Skolutvecklingens många ansikten från 2009 (finns att ladda ner som pdf här) där man bland annat sammanställt aktuella forskningsresultat runt framgångsrika skolor. Boken gav mycket att tänka på och jag har länge velat sammanställa några viktiga punkter här. Har för övrigt beställt Utmärkt undervisning som jag förväntar mig ska presentera än färskare forskningsresultat och det ska bli spännande att jämföra det som kommer fram där med det vi redan vet.

Här är några viktiga punkter rörande framgångsrika skolor från skolforskaren Lennart Grosins kapitel "Forskningen om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling" i Skolutvecklingens många ansikten:

Ett flertal studier i västerländska kulturer (USA, Kanada, Holland, Australien och Sverige) har undersökt det pedagogiska och sociala klimatet på framgångsrika skolor. Med framgångsrika skolor menar man skolor där elevernas studieresultat är goda, oavsett socioekonomisk och kulturell bakgrund. Forskningen tyder på att det pedagogiska och sociala klimatet på en skola "skall ses som en komplex frukt av djupt liggande värderingar och normer hos skolledning och lärarkår vilka kommer till uttryck genom praktiska handlingsmönster som det tagit de vuxna i skolan lång tid att utveckla (s. 141)."

Utmärkande för det pedagogiska och sociala klimatet i framgångsrika skolor är enligt forskningen (Rutter m fl, 1979; Edmomds, 1979, Mortimore m fl, 1988; Bamburg & Andrews, 1991; Ouston, Maugham & Rutter, 1991; Reynolds, 1994; Scheerens & Bosker, 1997; Hallinger & Heck, 1998) följande:

  • Ett demokratiskt, tydligt och kraftfullt ledarskap med fokus på kunskapsmål från rektors sida
  • Ett ledarskap med fokus på pedagogik och didaktik hos rektor
  • Lärarna är delaktiga i att skapa skolans kultur och struktur
  • Lärarna samarbetar sinsemellan runt mål och innehåll i undervisning och fostran
  • Höga förväntningar på eleverna, där kollegiet utgår ifrån att alla är läraktiga och att undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat.
  • Uppmuntran och belöning för bra arbete
  • Koncentration till ett begränsat antal teman under lektionerna
  • Stor flexibilitet bland undervisningsmetoder, där klassrumsundervisning där eleverna kan påverka och samspela och individualisering utifrån kunskapsnivå är ofta använda metoder.
  • Regelbunden utvärdering och uppföljning av elevernas kunskaper
  • Tydliga normer vad gäller skyldigheter och rättigheter i det sociala umgänget i skolan
  • Ordning och reda med bestämda, men måttfulla sanktioner, mot dåligt uppförande
  • Positiva relationer som bygger på respekt och ömsesidigt förtroende mellan lärare och elever
  • Hängivenhet hos rektor och lärare
  • Lärare som förebilder och auktoriteter
  • Föräldramedverkan

Min reflektion:
I punkterna ovan ser jag Rönninge Gymnasiums utveckling de senaste fem åren där vi gemensamt arbetat med nära nog alla punkter med målet att få en välfungerande skola. Jag ser varför Rönninge Gymnasium är en bra skola: Under lång tid har skolans ledning och personal utvecklat normer, värderingar och handlingsmönster i linje med punkterna ovan. Att lärarna varit delaktiga i att skapa skolans kultur och struktur ser jag som en av de största framgångsfaktorerna.

Jag kan också göra tydliga jämförelser mellan olika skolor jag arbetat på vad gäller rektors ledarskap, samarbeten i lärarkåren och förhållningssättet gentemot eleverna och hur det påverkar skolkulturen. På Södra Latin där jag arbetar nu finns ett välfungerande föräldraråd, vilket jag inte sett på någon annan skola jag arbetat. Likaså har lärarkåren (mycket) höga förväntningar på eleverna, förväntningar som utan tvivel utmanar eleverna och får dem att prestera. (Läs gärna också Lennart Grosins artikel "Bra lärare tänder elevens gnista" från DN 24/10 2007 som också diskuterar det här med förväntningar på eleven när du ändå är igång).

Vi kan naturligtvis fråga oss om forskningsresultaten som snart är tio år gamla fortfarande går att applicera på dagens skola och huruvida icke-svensk forskning går att tillämpa på svensk skola. För det hoppas jag att boken Utmärkt undervisning ska ge fler svar. För övrigt hade jag tyckt att det skulle vara fantastiskt roligt att forska vidare på just det här. Vad säger du, ska vi doktorera?


söndag 18 november 2012

Att förklara betyg för elever

Josefin, jag ska ge mig på en fördjupad betygsdiskussion med en åk två i kursen Pedagogiskt arbete. Jag tänkte att jag lägger upp lektionen enligt exempel nedan:

Jag börjar med att prata om förmågor enligt Göran Svenelids BIG FIVE. 


Efter att detta har jag tagit ut ett konkret mål, ett centralt innehåll och kunskapskrav som tillhör i kursen Pedagogiskt arbete och som passar till denna specifika arbetsupgift. Eleverna ska göra ett reportage om arbetmiljö och säkerhet, det är ett samarbete med svenskan. Eleverna har fått samla information på sina praktikplatser och ska nu få sammanställa sitt reportage kommande lektioner.
Mål: Förmåga att arbeta utifrån lagar och andra bestämmelser som styr pedagogiska verksamheter.
Centralt innehåll: Lagar, förordningar, internationella överenskommelser och riktlinjer som styr olika verksamheter.
Kunskapskrav: E: Eleven redogör översiktligt för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheterna och tar utgångspunkt i dem i sitt arbete. C: Eleven redogör utförligt för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheterna och tar utgångspunkt i dem i sitt arbete. A: Eleven redogör utförligt och med säkerhet för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheterna och tar utgångspunkt i dem i sitt arbete.
Min förklaring med egna ord: För A ska du kunna de vanligaste lagarna och bestämmelserna som finns för förskola och skola. Det innebär att du minns dem och förstår dem och att när du behöver kan referera till dem och eller veta var du hittar dem och då kunna referera till dem. Du ska kunna på praktikplatsen känna igen situationer och veta hur man ska göra för att handla enligt lagen, om inte annat kunna tolka situationen ihop med din handledare och diskutera tillsammans med henom hur de ser på och tolkar situationen utifrån lagen/bestämmelsen.
Exempel på situationer: Mobbning, skolk, planering av pedagogisk verksamhet, arbetsmiljö, säkerhet
Du ska också kunna visa i ditt reportage att du kan plocka ut de viktigaste lagarna/bestämmelserna och du visar att du förstår dem genom att ge bra och tydliga exempel. Jag vill se att du värderar lagen/bestämmelsen och motiverar dess vikt samt att du analyserar hur din praktikplats följer lagen/bestämmelsen. Du kan också, om de inte följer lagen/bestämmelsen enligt din tolkning, ge egna exempel på förbättringar. 
Jag kommer även att gå igenom en variant av Benjamin Blooms taxonomi (pyramiden) för att förtydliga förmågorna och kunskapskraven.

Bild



Det ska bli intressant att se hur eleverna tar emot det.
Vad tycker du om upplägget och pyramiden?

Blooms taxonomi

fredag 16 november 2012

Kollegiala lektionsbesök

Josefin, nu har jag haft terminens lektionsbesök. Återigen slås jag av hur mycket jag lär mig av att spegla mig i någon annan. Jag såg klart och tydligt att sådant jag jobbat med sen förra besöket har sakta men säkert börjat rätta till sig, det känns skönt. Sofi var med i uppstarten av lektionen, ca 40 min. Vi hade efter lektionen ett reflektionsmöte där vi följde den mall som du varit med och arbetat fram. 

Några få konkreta exempel på förbättringar jag gjort är:

  • Jag är mycket mer noggrann med hur jag tar emot eleverna i klassrummet. Jag är numer alltid i lektionssalen 10-15 minuter före utsatt tid, jag städar i ordning och skriver agenda på tavlan. Om de ska jobba i grupper har jag redan delat in dem och placerar dem när de droppar in i klassrummet. Jag står i dörren och tar emot dem så att alla känner sig sedda och välkomna. Detta har gjort att mina lektioner startar i ett helt annat lugn än de gjorde innan. 
  • Jag är mycket mer noggrann och medveten om hur jag fördelar ordet mellan eleverna.
  • Jag är mycket mer noggrann med att återkoppla till förra lektionen. 
Några konkreta saker jag behöver fortsätta att jobba på är:
  • Att göra en mental lista i huvudet på de tysta eleverna som aldrig säger något och sedan se till att de varje lektion blir sedda, bekräftade och får ordet. (Tips från Sofi, hon gör så.) 
  • Att fortsätta fundera på och hitta tekniker att få alla att prata, även de tysta och blyga.
  • Att planera hur jag använder tavlan bättre och mer effektivt. Mina "tavlor" blir lätt röriga, det börjar strukturerat, men havererar lätt. 
  • Att jag ska tänka på ännu mer, hur jag säger till killarna respektive tjejerna, jag har fortfarande, trots mycket medvetet arbete, fortfarande kortare stubin när det kommer till tjejerna. Tänk att detta ska vara så svårt. 
Lektionsbesök är så bra!

Tacksamhet!

Josefin, jag har avslutat i dagarna sex veckor av praktikbesök på skolor och förskolor (30st), nätverkande med bland annat andra BF-lärare, varit på skolmässan, varit på Skolverkets konferens om APL och gjort skolbesök på andra gymnasieskolor. Det har varit helt fantastiskt. Nu känner jag mig fylld av inspiration och ett fantastiskt glädjerus. Skolsverige är fyllt av kompetenta, fina, fantastiska människor. 

När man träffar andra pedagoger och ser andra skolor, jämför man så klart med sin egen skola och sin egen undervisning. Man ser vad som är sin egen och sin skolas utvecklingsområden och styrkor. 

När man harvar på och är inne i sin egen bubbla är det lätt att man inte ser det positiva och glömmer att vara tacksam. Därför har jag nu tänkt i detta inlägg skriva ner vad jag är tacksam för på min skola, så att jag, när jag är trött och tråkig, kan gå tillbaka och påminna mig om varför jag tycker om mitt arbete så fantastiskt mycket. Det kan låta pretentiöst och Jante står just nu och knackar på min axel, jag tänker dock vifta bort honom.... 

Jag är tacksam för:

  • att mina elever utmanar mig och gör mig till en bättre pedagog dagligen
  • att vi har den mötesstruktur vi har på vår skola, varje möte känns meningsfull
  • att vi fick en studiedag att fördjupa oss i vad vi ville (de pedagogiska diskussionerna på skolan har fullkomligt exploderat)
  • att vi lärare gör lektionsbesök hos varandra
  • att vi har blockschema
  • att vi har ett mysigt fik där jag, när jag träffar mina kollegor får skratta och ha kul
  • att vi i personalgruppen är så tillåtande, nyfikna och glada för varandras framgångar
  • att vi i personalgruppen kan erkänna när något gått åt pipsvängen och att vi kan i det läget peppa varandra och hjälpa varandra
  • att vi i personalgruppen generellt ser till hela skolans välmående och hjälps åt till att forma en riktigt bra skola
  • att vi har ett fantastiskt serviceteam
  • att vi har en ledning som lyssnar på oss
  • att jag och min närmaste kollega här på BF får jobba ihop
  • att jag får så mycket stöd av de som sitter i mitt arbetsrum
  • att jag få vara mig själv
  • att du och jag har denna blogg
Så där ja, nu har jag gjort något osvenskt. 

torsdag 15 november 2012

Jing versus Screenr

Nu har jag testat båda gratisprogrammen Jing och Screenr och gjort min första screencast (se nedan). Screenr är enklast att använda och busenkelt för eleverna att använda i skolan, eftersom inga extra program behöver installeras om Java finns på datorerna. Jing har däremot styrkan av att kunna göra klippen lösenordsskyddade, vilket är lämpligare om de ska innehålla återkoppling till elever, exempelvis. Jing = ett lärarprogram, Screenr = ett elevprogram?




tisdag 13 november 2012

Creative Commons license

Josefin, nu har jag lagt till en Creative Commons license till och på vår blogg. Gå in och titta på vad den innebär och se om du tycker att den är bra? (Klicka på länken.) 
Man kan registrera bloggen, om man så önskar, jag har inte gjort det i nuläget. Jag kan tycka att det känns onödigt. Som jag har förstått det gäller licensen ändå. Vad tycker du?




För mer information om Creative Commons, se även denna film.

måndag 12 november 2012

Screenr

Josefin, jag hittade precis det här programmet http://www.screenr.com/, för att göra och publicera sina egna Screencasts. 

Se min Screencast om Screenr genom att klicka på länken.




100 frågor om daggmasken - Min första Screencast

Josefin, jag har nu gjort min första Screencast med programmet Jing. Det var verkligen enkelt.
Jag valde att göra det med innehållet av uppgiften 100 frågor om daggmasken, som du och jag diskuterade under vår förra träff. 

För att komma till min Screencast behöver du klicka på länken. Klippet är ca. 5 min. 

I denna Screencast presenteras uppgiften 100 frågor om daggmasken. 
Hur får man elever att ställa frågor och sedan ta ansvar för, samt motivation att besvara dem?


Se även :
http://larareemellan.blogspot.se/2012/11/the-flipped-classroom-jing-och-tedtalks.html
http://larareemellan.blogspot.se/2012/10/att-kommentera-uppsatser-med-google.html

tisdag 6 november 2012

The flipped classroom, Jing och TEDTalks

Malin, jag blev så inspirerad av vårt möte idag att jag började fundera över hur jag skulle kunna göra ett "flipped classroom". På riktigt. Laddade ner Jing och testade att göra en screencast. Enkelt! Ett bekymmer är emellertid att gratisversionen har en begränsning på fem minuter per klipp.

TechSmith som gör programmet Jing har på sin hemsida exempel på hur deras program kan användas för att skapa ett flippat klassrum genom att göra inspelningar (screencasts) som eleverna kan titta på innan de kommer till skolan för att frigöra tid i skolan för experiment, diskussion och analys. Visserligen försöker företaget sälja en kommersiell produkt, men exemplen som tas upp är verklighetsnära och intressanta oavsett om man vill köpa deras produkt eller inte.

Efter att ha surfat runt hittade jag också ett bra TEDTalks-klipp om det flippade klassrummet. Kolla in!


onsdag 31 oktober 2012

Att kommentera uppsatser med Google Docs och Jing

Jag försöker effektivisera mitt sätt att bedöma och kommentera uppsatser och snubblade över det här klippet som visar hur man kan använda två gratisprogram, Google Docs och Jing för att kommentera uppsatser muntligt och visuellt och spela in kommentaren. Verkligen intressant! Är otroligt sugen på att prova. Hindret är väl emellertid att det inte går att arbeta med programmen i ett vanligt arbetsrum i skolan, men det går kanske att lösa på annat sätt. Vad tror du om idén?

tisdag 30 oktober 2012

Skolforum

Josefin, idag har jag varit på skolforum. Denna enorma mötesplats för oss skolfolk. Jag har diskuterat lärarlegitimation och min idé om att ha "modell-skolor" med skolverket, bytt fackförbund och A-kassa, pratat med några egna företagare om hur det är att vara just egen företagare inom vår bransch, pratat med en förskolechef i Botkyrka om hur de ser på att anställa barnskötare, haft tid att diskutera olika frågor med min närmaste kollega, varit på ett kort föredrag om IUP med Yrkesetiska rådet, diskuterat förstelärare och lektorstjänster med ett fackförbund, lärt mig hur man gör klipp ur UR:s filmer, smakat på kolor och fått med mig ett antal reklampennor. Puh. Kul var det.

Jag måste säga att jag tyckte att det kändes något lugnare i år på mässan och jag tycker även att de "städat upp" i mässhallen, den var inte alls lika belamrad som förut och den kändes mer lättillgänglig och trevlig. 

Jag saknade dock några där, det är RAU, .SE, Webbstjärnan, Christian Lundahl och Pedagog Stockholm.


måndag 29 oktober 2012

Open space metoden

Josefin, jag har varit på Skolverkets konferens om Kvalitet i det arbetsförlagda lärandet där man använde sig av Open space metoden. Det passade mig som hand i handsken. 
"Harrison Owen upptäckte Open Space-metoden. Idén fick han då han 1983, efter att återigen arrangerat en stor konferens.  Det som fick honom att funderavar den återkoppling han fick som också överensstämde med det han själv kände: 
— Allt hade varit lysande men det allra mest givande hade varit — just det, kaffepauserna!" http://www.kfsk.se/sidor/natverksplatser/asi/openspace.3364.html
Vi började med en storsamling där dagen, metoden och målsättningen presenterades. Efter det fick vi som var med på konferensen gå fram till mitten av ringen, skriva ner vad vi ville diskutera med andra och säga det i mikrofonen. Lappen sattes upp på en vägg som kallades marknadsplatsen, där tid och plats markerades på diskussionsämnet. När detta var gjort satte dagen igång och alla deltagare gick till den plats där just det ämne man själv ville diskutera fanns. 

Den som skrivit upp diskussionsämnet blev samtalsledare i gruppen. Två sekreterare utnämndes, en som skrev ett längre protokoll i löpande text och en som sammanfattade på ett blädderblock i punktform. Protokollet lämnades in till Skolverkets personal och blädderblockspappret sattes upp på en vägg för alla att kunna ta del av. 

Under dagen kunde man om man ville ta sin stol och lämna gruppen när helst man ville. Man kunde även bilda egna subgrupper eller nya diskussionsämnen som sattes upp på marknadsplatsen. 

Snacka om en dag av nätverkande, erfarenhetsutbyten och inspiration. Det var så härligt att vi som arbetar på golvet fick fylla dagen med innehåll och att sedan Skolverket fick ta del av de tankar och idéer vi hade. 

Den här metoden hoppas jag att vi på skolan använder någon gång. Då skulle vi lärare kunna fylla den med pedagogiska frågor vi känner att vi vill, men inte alltid hinner diskutera med våra kollegor. (Kanske en påbyggnad på de studiedagar vi haft.)

söndag 28 oktober 2012

Framtidens skola eller är den redan här?

Återigen har jag hittat ett fantastiskt klipp på Charlotta Wastesons blogg om IT i skolan. I filmen diskuterar en elev och en lärare synen på kunskap och IT. Det är så mycket i detta klipp som får saker att falla på plats. 



Trappan städas uppifrån (kommentar till artikel i DN om "superlärare")

Josefin, i artikeln Superlärare släpps inte in i skolorna, ur DN 28/10 2012 s. 8-9, berättar man om att regeringen har satsat på att utbilda superlärare som ska hjälpa till att handleda lärare i skolor som inte når önskade resultat. Regeringen har en budget på 60 miljoner kronor till detta. Mycket av artikeln handlar om att lärarna inte vill öppna upp sina klassrum till dessa superlärare, för att få deras hjälp. 

Jag blir återigen provocerad, jag är så trött på att man lägger skuld på enskilda lärare, att man återigen svärtar ner lärare i media. 

Jag är inte emot handledning, vill jag förtydliga. Handledning är bra, mycket bra. Jag har fått, sökt upp och tagit emot mycket handledning under hela min lärarkarriär. Detta för att jag vet att det ger direkt resultat. Du och jag har ju diskuterat detta många gånger och vi vet att  om man har en "spegel" i klassrummet kan det göra underverk med en som pedagog. 

Det jag däremot blir provocerad av är att man lägger 60 miljoner kronor på detta projekt innan man sett över lärarnas arbetsbörda. Städa upp i lärarnas arbetsuppgifter, se över deras arbetsmiljö, ta ansvar för de usla resurserna skolorna har, fråga lärarna vad de behöver och ge oss mer i lön. När detta jobb är gjort då kan vi prata handledning av enskilda lärare. Det är så enkelt att fortsätta skylla på enskilda lärare gång efter en annan. Det är dags för politikerna att ta ansvar för skolan i stort.  "Trappan städas uppifrån" , så är det bara. 



Se även Johan Kants blogg-inlägg i denna fråga.

torsdag 25 oktober 2012

Kamratrespons i skrivprocessen, del 2


Jag har ju tidigare skrivit om hur jag arbetar med kamratrespons i svenskundervisningen. Nu vill jag mest säga att jag är så nöjd med hur jag finslipat talangen och fått eleverna att förstå och uppskatta arbetet. Kamratrespons är en viktig nyckel för ett framgångsrikt skolarbete med verklig elevaktivitet, speciellt inom svenskämnet (men säkert i andra kurser också), upplever jag. Att lära eleverna att lära sig själva - det är fantastiskt roligt!

måndag 22 oktober 2012

Framgång i undervisningen (Skolinspektionen)

Josefin, 
Skolinspektionen har gjort en mycket intressant sammanställning av aktuell forskning kring vilka faktorer som påverkar undervisningen. Den är kort och snabbläst, det är värt tiden. Mycket av det vi diskuterat och tagit upp här på vår blogg, är saker de tar upp i publikationen. Det känns bra. 

En sammanfattning av framgångsfaktorerna

  • Lärarens insats är direkt avgörande för elevens lärande. 
  • Lärarens förmåga, engagemang och kompetens.
  • Läraren skapar goda relationer till sina elever. 
  • Läraren har ett synligt pedagogiskt ledarskap med en tydlighet i mål, innehåll och struktur.
  • Läraren återkopplar snabbt till eleven och arbetar aktivt med formativ bedömning.
  • Läraren följer upp tidigare aktiviteter.
  • Lärandemiljön i skolan är trygg, stödjande och uppmuntrande och kännetecknas av individanpassning, variation och utmaningar
  • Läraren ställer höga krav och förväntar sig alltid det bästa av eleven, samtidigt kan läraren balansera kraven mot den nivå eleven ligger på, så att utmaningarna och kraven blir lagom. 
  • Lärarens förmåga att skapa delaktighet och känsla av sammanhang.
  • Lärarens tillit till sin egen förmåga. 
  • Lärare som samverkar med andra lärare. 
  • De som är ansvariga för verksamheten t.ex. rektor och kommun skall ge läraren förutsättningar att lyckas med sitt arbete. Detta görs bl.a. genom resurser, ändamålsenliga lokaler, utrustning, kompetensutveckling, ledarskap och organisation. 
  • Rektor visar tilltro till läraren och ger läraren ett tydligt mandat. 
  • Rektor tar ansvar för under­visningens kvalitet.

"Lärandemiljön bör vara tillräckligt utmanande för att nå just bortom elevens rådande nivå och kapacitet. Framgångsrika lärandemiljöer bygger på ändamålsenliga förväntningar, tillit och förstärkande motivation för att bland annat utveckla elevens självupplevda kapacitet. Tilltro till elevernas förmåga är dock inte tillräckligt i sig, utan måste kombineras med ett aktivt stöd från lärarens sida. För höga förväntningar riskerar annars att leda till rädsla och överdriven press, vilket i sin tur tenderar att premiera ytlärande framför fördjupat lärande." sid 9-10

Det är bland annat den här boken Skolinspektionen har som grund till sin publikation. Den vill jag läsa! 

Att återkoppla kunskapskrav i praktiken

Att återkoppla vilka kunskapskrav en elev uppnått genom en examination visade sig vara svårare än jag trott när jag skulle börja arbeta flitigt med återkoppling via matriser denna termin. Jag hade tänkt mig att eleverna först skulle få reflektera kring vilka kunskapskrav de själva tyckte sig ha uppnått och att de sedan skulle få återkoppling av mig. Så långt inga konstigheter. I teorin. För i praktiken blev det krångligare och ganska rörigt. Så här tänker jag göra nästa gång:

  1. Eleverna stryker under de kunskapskrav de tycker sig ha uppnått genom sin examination i en matris med alla kunskapskrav för kursen. Jag säger inget om vilka kunskapskrav det kan handla om utan hänvisar tillbaka till dokumentet med instruktionen för uppgiften som examinerats, där mål för uppgiften finns tydliggjorda.
  2. Eleverna får skriftlig återkoppling från mig där jag ringat in de kunskapskrav eleven uppnått genom sin examination, en summativ bedömning.
  3. Eleverna ringar in eller highlightar med överstrykningspenna de kunskapskrav hen uppnått.
  4. Eleven skriver en kort reflektion i sin skrivbok utifrån frågorna: Är du nöjd med din prestation på examinationen? Vad har du gjort bra och vad kan du göra bättre? Vad kan jag som lärare hjälpa dig med för att du ska utvecklas ännu mer?
  5. Matrisen med kunskapskrav för hela kursen (med understrykningar och ringar) viks ihop och stoppas in i skrivboken. Den skriftliga återkopplingen från mig får eleven ta hem om hen vill (en kopia finns hos mig).
  6. Jag kan se och utvärdera diskrepanserna mellan förväntat och faktiskt resultat och ta del av elevernas tankar om sin egen utveckling. Med lite tur blir vi alla något smartare.

torsdag 18 oktober 2012

Att göra en screencast

Hittade den här presentationen av ämnet psykologi gjord av Simon Hansell via Dela! Det här med att spela in en lektion direkt från skärmen (screencast) verkar ju genialiskt och skulle kanske kunna vara ett sätt att examinera elever på såväl som variera lektioner på. Har du någon erfarenhet av detta?


Ledarskap och tveksamhetsmarkörer

Malin, jag gjorde en intressant iakttagelse häromdagen. Man lär så länge man har elever, brukar det ju heta och så är det verkligen för mig. Mina elever i trean skriver just nu uppsatser om språkscoiologi, alltså hur vårt språk ändras utifrån dem vi är och de situationer vi befinner oss i. En elev ville skriva om hur språk och kön hängde samman och bad om att få vara med på en av mina lektioner med en annan klass i årskurs två för att studera hur killar och tjejer uttryckte sig när de svarade på frågor i klassrummet. Det hon kom fram till var att det fanns tydliga skillnader i hur killar och tjejer svarade och att skillnaderna var i linje med den forskning som finns. Utifrån Anne-Catherine Edlund bok Språk och kön skriver hon:

"Män använder i allmänhet ord som är kopplade till det officiella, samtidigt som kvinnor använder sig av ord som hör hemma i den privata sfären. En annan skillnad är att kvinnor i allmänhet brukar använda sig mer av tveksamhetsmarkörer såsom kanske, jag tror och det verkar som vid formuleringar. Det framhålls också att kvinnor är mer benägna att använda samtalspartiklar som “asså”, “liksom”, “ba”, för att inflika i en dialog till exempel. Samtidigt är tvekljud och stamningsord som “eh” och “öh” är manliga drag. Dessa ska symbolisera uppmaningar som säger ’’var god vänta då jag planerar mitt innehåll’’ och är vanligt förekommande hos män och främst akademiker.
          Något som också kännetecknar “kvinnospråk” är att överanvända påhängsfigurer som ’’inte sant?’’ och ’’eller hur?’’ och frågeintonationen (då man avslutar meningen med att gå upp i tonläget för att markera osäkerhet eller att det är en fråga, istället för att vara konstaterande). 
     Dialektala skillnader mellan kvinnor och män är att de sistnämnda oftare är mer villiga att tala dialekt. Förklaringen är att dialekt anses maskulint. Kvinnor använder hyperkorrekt uttal (överdrivet korrekt uttal) och prestigeformer i större utsträckning än män i samma samhällsklass (prestigeform är en form som närmar sig rikssvenskan och skriftspråket) . En teori bakom detta är att kvinnor oftare är mer statusfixerade än män och att korrekt uttal symboliserar hög status. En annan teori är att kvinnor är mer flexibla än män och att det är därför de lättare anpassar sig till det “korrekta” sättet att tala. Dock, visar undersökningar att bland ungdomar i storstadsområden (min observationsgrupp) använder man ett mer homogent uttal än den äldre generationen i samma område.
     Eftersom att mannens språk oftast beskrivs som normen och kvinnans som avvikelsen då man forskar om sexolekter, förklarar följande teorier hur kvinnans språk skiljer sig från ’’det rätta’’, alltså mannens sätt att tala och uttrycka sig. Man bör ta med i beräkningarna att dessa studier får tas med en nypa salt eftersom att de är generaliseringar av ett generellt språkmönster och kanske inte stämmer på varje individ/grupp."

Att ha en besökare i klassrummet är som att ha en stor spegel längst bak i klassrummet, så även denna gång. Jag blev pinsamt uppmärksam på mina egna tveksamhets- och påhängsmarkörer, som när jag sa "Nu ska vi göra en liten övning, det blir kul eller hur?" Att kvinnligt och manligt språk är olika är en fascinerande sak i sig, men om jag sätter språket i relation till ledarskapet blir det verkligt intressant, tycker jag. John Steinberg pratade i sin föreläsning om symbolkommunikation, värdet av att jag utstrålar säkerhet som ledare. I en klassrumssituation där jag är ledaren finns det kanske en poäng med att slipa bort tveksamhetsmarkörer. Vad tror du?
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...